Insikter

Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen 2014

Vilka vägval skapar bäst utveckling för Sverige?

Under en innehållsrik vecka diskuterade Deloitte och Affärsvärlden framtidsfrågor för Sverige och svenskt näringsliv i vår trädgård på Stradgatan 22. Vi arrangerade sex debatter:

Sveriges konkurrenskraft – är vi på rätt väg?

Datum

Måndag 30 juni
kl 10.00-10.50

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

Läs pressrelease från dagens debatt om Svenska konkurrenskraften >

 

World Economic Forums årliga rapport Global Competiveness 2013/2014 visar att Sverige visserligen fortsätter vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder, men tappar placeringar i den globala rankingen. Vi värderas för innovationsledd tillväxt, kvalitet på institutioner, hög effektivitet och transparens men utvecklingen är negativ. Enligt rapporten är våra svaga områden arbetsmarknaden (flexibilitet i lönesättning, praxis för anställningar och uppsägningar samt kostnader för övertalighet), delar av utbildningssystemet (kvalitet på utbildning inom matematik och naturvetenskapliga ämnen) och total skattenivå.

Varför har Sverige tappat? Är det tillfälligt eller en trend? Vilka förbättringar kan vi förutse, hur ska de genomföras och hur lång tid tar det innan de är på plats? Om det är en trend, går det att vända den och hur? Vilka är de viktigaste förbättringarna för detta, hur ska de genomföras och hur lång tid tar det?

Medverkande

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Ola Pettersson, chefsekonom, LO
Thomas Andersson, professor och ordförande, IUET - partnerinstitut till World Economic Forum tidigare Director vid OECD
Moderator: Jon Åsberg, chefredaktör Affärsvärlden

Är bankerna alltför lönsamma?

Datum

Måndag 30 juni
kl 14.00-14.50

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

Seminariet sänds i SVT2, måndag 30/6 15.20. Finns även i efterhand på SVT Forum.

Läs pressreleasen från dagens debatt om Banker är lönsamma >

Politiker och reglerare anser att lönsamhetsmålen är för höga hos bankerna och kan leda till alltför stort risktagande. Bankerna anser att lönsamheten mätt över längre tid är modest. Politiker opponerar sig mot utdelningar och anser pengarna behövs för att minska risktagandet. Bankerna anser att kapitaltäckningskraven nås med råge, och att pengarna gör bättre nytta hos ägarna.

Finns det någon "rätt" nivå på lönsamhetsmålen? Är bankerna sunda och starka, eller tar de för stor risk? Tolkar bankerna reglerna korrekt och bygger de tillräckligt kapital? Är reglerna oklara? Otillräckliga? Dåliga? För stränga? Behöver de ändras? Hur? Har bankerna ett imageproblem eller finns det relevans i kritiken? Hur balanserar branschen i ett landskap där de ena dagen anses tjäna för mycket, och andra dagen ska "ta ansvar" genom att bl a höja räntorna? Är det bankernas ansvar att utlåningen sväller och för att förhindra en bolånebubbla? Gör politiker och myndigheter för lite?

Medverkande

Peter Norman, finansmarknadsminister
Thomas Östros, vd, Svenska Bankföreningen.
Michael Wolf, vd, Swedbank
Mats Torstendahl, chef Kontorsrörelsen, SEB.
Hans Jacobson, chef Kontorsrörelsen, Nordea.
Moderator: Jon Åsberg, chefredaktör, Affärsvärlden

Yennenga Progress: Varför ska vi göra gott? Hur individer och företag tjänar på att hjälpa andra.

Datum

Tisdag 1 juli
kl 08.00-08.45

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

I Deloittes trädgård arrangeras även ett seminarium av Yennenga Progress. För mer information om dem besök www.yennengaprogress.se.

Vetenskapliga studier visar att vi gagnas av att göra gott. Det gäller individer såväl som grupper, företag och samhället i stort. Men hur vet man att företags CSR-verksamheter inte bara blir ett spel för galleriet? Ett exempel kan vara etablerandet av skolor i låginkomstländer, vilket kan te sig som en god gärning. Men om eleverna går igenom skolan utan att lära sig att läsa och skriva – vad har man uppnått? För att lyckas krävs objektiva utvärderingar samt att ta till vara på kompetens.

Seminariet presenterar två organisationer som samarbetar med denna gemensamma målsättning:
Yennenga Progress, som genom nätverkande och kompetensmatchning, arbetar för en positiv samhällsutveckling i underutvecklade samhällen.

Centrum för social hållbarhet, etablerat 2013 vid Karolinska Institutet, som med vetenskaplig metodik utvärderar bidrag till ett medmänskligt och hållbart samhälle. 

Medverkande

Stefan Einhorn, läkare, professor, författare och medlem av Advisory Board, Yennenga Progress.
Stina Berge, generalsekreterare, Yennenga Progress.
Moderator: Marika Griehsel, journalist och afrikakännare, Advisory Board, Yennenga Progress.

 

Järnvägar – vad är problemet, egentligen?

Datum

Tisdag 1 juli
kl 13.00-13.50

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

Anmälan

Till anmälningsformuläret >

Läs pressreleasen från järnvägsseminariet där både trafikverket och tågoperatörerna är eniga - Tågtrafiken har aldrig varit bättre men kräver långsiktig politik >

De flesta säger att de tycker om att åka tåg. Ändå har järnvägen dåligt rykte. Störningar, strömfel, vagnfel, inställda tåg, ersättningsbussar. Måste det vara så? Var det bättre förr – och vad var i så fall bättre? - eller är vårt minne dåligt?

Vad kan göras för att få järnvägen att fungera bättre? Vad kan järnvägen lära av industrin – ”lean production”? Borde inte moderna datorstyrda logistiksystem optimera utnyttjandet av järnvägen? Vad förväntar vi oss av framtidens järnväg och kan förväntningarna infrias? Vad är det som driver kostnaden för transport med järnväg och vad får det kosta?

Medverkande

Gunnar Malm, Generaldirektör, Trafikverket
Klas Wåhlberg, vd Bombardier Transportation Sweden
Jan Kilström, vd, Green Cargo
Peter Viinapuu, vd, MTR Nordic
Mats Nyblom, vd, Hector Rail
Moderator: Jon Åsberg, chefredaktör Affärsvärlden

Järnväg eller bilväg, vad är bäst för samhället?

Datum

Tisdag 1 juli
kl 15.00-15.50

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

Anmälan

Till anmälningsformuläret >

Läs pressrelease från seminariet: "Järnvägshearing i Almedalen: 'Satsa på höghastighetsjärnväg enbart för företagens godstrafik'”>

Vissa studier pekar på att det är samhällsekonomiskt bättre att bygga bilväg än järnväg.

Hur förhåller det sig med den saken? Vad kostar järnväg respektive bilväg i kronor och ören, till exempel varje kilometer om man räknar in även infrastrukturkostnaden? Vad har järnvägen för fördelar/nackdelar? Vad har bilväg för fördelar/nackdelar? Kan det finnas andra skäl än ekonomiska att bygga ut järnvägen? Kan man försvara höghastighetsbanor i Sverige?

Medverkande

Anders Ygeman, (s) ordförande Riksdagens trafikutskott
Stefan Engdahl, Direktör Samhälle, Trafikverket
Jan Kilström, vd, Green Cargo
Britta Dalunde, styrelsearbetare och tidigare CFO SJ
Per Bondemark, ordförande, Näringslivets Transportråd
Bo-Lennart Nelldal, professor tågtrafikplanering KTH
Moderator: Erik Wahlin, redaktionschef Affärsvärlden

 

Framtidens infrastruktur – hur finansieras den?

Datum

Onsdag 2 juli
kl 12.00-12.50

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

Läs pressmeddelandet Privata investerare om infrastrukturen: osäkra regler hindrar trots nya miljarder >

Digitaliseringen skapar nya möjligheter men kräver utbyggnad av fibernät och IT-lösningar även för glesbygd och landsort. Storstadsregionerna växer, industrin behöver effektiva transporter, järnvägen är i behov av löpande underhåll och utbyggnad. Vi har stora behov av infrastruktur men ont om tillgängliga medel.

Var finns de stora behoven? Vilken typ av investeringar i infrastruktur kan komma ifråga för privat finansiering? Väg, broar, järnväg, flyg, energi, kommunal infrastruktur, fibernät? Hur säkerställer man snabb fiberutbyggnad i hela landet? Finns det vissa typer av infrastrukturinvesteringar som är mer lämpliga än andra för offentlig finansiering? Vilka är motiven? Kan AP-fonderna investera, vad är konsekvenserna och riskerna? Vad kan infrastrukturfonder tillföra? Vad är erfarenheterna i andra länder?


Medverkande 

Kerstin Hessius, vd, Tredje AP-fonden
Thomas von Koch, vd, EQT
Gunilla Glasare, direktör Tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting
Roger Johanson, chef infrastruktur och Venture Capital-investeringar Skandia
Ilija Batljan, vice vd/chef Affärsutveckling, Rikshem
Moderator: Jon Åsberg, chefredaktör, Affärsvärlden

 

Kan vinster rädda skolan?

Datum

Onsdag 2 juli
kl 14.00-14.50

Plats

Deloitte/Affärsvärlden
Strandgatan 22

Läs pressreleasen Experter om svenska skolan - föräldrarna bör välja lärare snarare än skola och ägarform >

Svenska elevers resultat tappar i internationella jämförelser, bl a i den senaste Pisa-studien. Den svenska skolan består av en mix av offentliga och privata skolor. 16 procent av eleverna går idag i någon form av friskola, flera med riskkapital i ryggen. Vinstdrivande skolor kräver liksom all annan verksamhet marknadsmässig avkastning på investerat kapital.

Påverkas friskolornas utbildningskvalitet av att de ägs av vinstdrivande bolag? Innebär avkastningskravet hos vinstdrivande skolor att utbildningskvaliteten drabbas? Skiljer sig lärarkvalitet och utbildningsresurser? Eller drivs vinstdrivande skolor effektivare än andra vilket skapar en marknadsmässig avkastning? Har riskkapitalägda skolor den långsiktighet som krävs för att driva denna verksamhet? Behövs marknadsmässig avkastning för att kunna återinvestera i och förnya skolverksamheten? Krävs det mer uppföljning av skolor som ägs av vinstdrivande koncerner än andra skolor? Finns det andra alternativ för att finansiera skolan?

Medverkande

Bertil Östberg, statssekreterare, Utbildningsdepartementet
Marcus Strömberg, vd Academedia
Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan
Gunilla Hedman, Stora Mellösa Skola
Moderator: Erik Wahlin, redaktionschef Affärsvärlden