Framtidens infrastruktur – hur finansieras den?

Sverige har stora behov av investeringar i infrastruktur, men tillgängliga medel verkar inte räcka. Regeringen lanserar nu ”Sverigebygget” där 13 000 nya byggjobb utlovas varje år fram till 2035. Kostnaderna sägs bli 410 miljarder kronor; 140 miljarder till stambanorna, 70 miljarder på kollektivtrafik i storstäderna och 200 miljarder kronor på nya bostäder. Staten står för merparten av investeringarna. Men företrädare för privata investerare avvaktar beslutet och är allmänt kritiska till liknande politiska utspel. Man utmanar också den allmänna sanningen att statens lånevillkor är bättre än vad privata investeringar kan erbjuda.

Det framgick på seminariet ”Framtidens infrastruktur – hur finansieras den?”, som arrangerades i Almedalen av revisions- och konsultföretaget Deloitte och Affärsvärlden. I panelen fanns Thomas von Koch, vd EQT Holdings, Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden, Roger Johanson, Head of Infrastructure Skandia, Gunilla Glasare, direktör Tillväxt och Samhällsbyggnad inom Sveriges Kommuner och Landsting samt Ilija Batljan, vice vd och chef Affärsutveckling Rikshem. Moderator var Jon Åsberg chefredaktör på Affärsvärlden.

- Många internationella investerare, inte minst pensionsfonder, önskar investera i svensk infrastruktur. Men man är brända av politisk osäkerhet som inte ger tillräckligt klara och långsiktiga regler. Vi skulle kunna erbjuda betydligt mer riskvilliga investeringar om bara stat och kommun kunde erbjuda lämpliga projekt, säger Thomas von Koch, vd EQT Holdings. 

- Kommunerna gör allt de kan för att locka nya investeringar. Problemet är att det inte alltid finns tillräckligt stort underlag i form av invånare. Statens investeringar betalas oftast via nya skatter och vi vet inte om de nya pengarna i ”Sverigebygget” verkligen är nya, det får vi se framtiden, säger Gunilla Glasare, direktör på SKL.

- Kommunerna borde också börja dela upp marken och erbjuda privata företag och investerare möjligheter att bygga bostäder. Idag finns 73 000 byggrätter för bostäder som inte utnyttjas. Samtidigt måste buller- och strandsskyddsreglerna förenklas. Idag är de politiska kraven orimliga, säger Gunilla Glasare.

- Poängen med investeringen i infrastruktur är att den ger trygga förutsättningar för framtida avkastningar. Vi satsar nu rejält på nya bostäder, inte minst i Stockholm och Uppsala. Men det gör vi trots osäkra regler, för något måste hända. Staten skadar tilltron till byggandet. Vi skulle kunna matcha statens lånevillkor hur lätt som helst. Det är dags att syna statens kort, säger Ilija Batljan, vice vd, Rikshem.