Svenska konkurrenskraften: Politisk helhetssyn kan hindra Sveriges fortsatta negativa trend

Utbildningssystemet, skattesystemets inlåsningseffekter och arbetsmarknadens oförmåga till omställning fortsätter tynga ner Sverige i den internationella konkurrenskraften, enligt undersökningen Global Competitiveness Report. Sverige ligger fortfarande högt upp men trenden har varit negativ under flera år. Sverige sjunker till en nionde plats bland 150 länder från en sjätte plats förra året.

– Sök lösningar genom att ta ett större helhetsgrepp. Våga utmana politiska systemen. Ge kraft till ekonomisk hållbarhet genom större fokus på sociala faktorer och miljöhänsyn. Varje område påverkar varandra mer än vad politikerna tycks förstå, säger Thomas Andersson, professor på IUET, partnerinstitut till World Economic Forum, som ansvarar för rapporten.

Rapportens slutsatser inledde seminariet ”Sveriges konkurrenskraft – kan vi vända trenden?”, som arrangerades av Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen. Förutom Thomas Andersson medverkade Annika Winsth, chefsekonom Nordea, Jens Henriksson, vd Folksam och Lauri Rosendahl, vd Stockholmsbörsen. Moderator var Erik Wahlin på Affärsvärlden.

Panelen var enig om att det krävs bra prestationer inom flera av de områden som presenteras i rapporten för att kunna vända den negativa trenden.

– Vi måste se helheten. Tillbakagången är priset för att Sverige inte genomfört några strukturella förändringar inom viktiga områden de senaste regeringsperioderna. Det straffar sig. Utbildningen är helt avgörande. Vi står inför en enorm utmaning, säger Annika Winsth.

– Små öppna ekonomier är mest utsatta. Inom EU är vi nu det största landet med egen valuta. Genom Brexit riskerar EU att bli betydligt sämre för Sverige. När Polen får en regering som är lättare att samarbeta med kan de kontakterna möjligen väga upp makten i Berlin och Paris, säger Jens Henriksson.