Insikter

Företagsskattekommitténs förslag avseende ändrad skattelagstiftning

Deloitte Tax Alert

Företagsskattekommittén har idag den 12 juni överlämnat sitt förslag till reformerad företagsbeskattning ”Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet” (SOU 2014:40). Kommitténs främsta uppdrag har varit att uppnå ökad skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital samt att motverka skatteplanering med räntekostnader. Kommittén har presenterat två alternativa modeller till förändrad bolagsbeskattning. Ett huvudförslag som förespråkas av kommittén och ett alternativt förslag. Dessutom har förslag på vissa ytterligare förändringar presenterats. Förändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2016. En närmare sammanfattning av de föreslagna förändringarna presenteras nedan.

Kommitténs huvudförslag

Avdragsförbud för negativa finansnetton

Som en del av huvudförslaget föreslås att rätten till avdrag för finansiella kostnader begränsas. Nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler avskaffas. Till den del finansiella kostnader överstiger finansiella intäkter och ett så kallat negativt finansnetto uppkommer, medges inte avdrag. Någon möjlighet att spara ett negativt finansnetto till ett senare år införs inte.

Enligt förslaget omfattar begreppet finansiella kostnader, för vilka avdrag begränsas, i tillägg till räntekostnader bland annat valutakurseffekter, skattepliktiga vinster och förluster på finansiella instrument, skattepliktiga utdelningar och räntedelen av vissa hyresbetalningar. Intäkter som motsvarar finansiella kostnader utgör så kallade finansiella intäkter.

För företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra innehåller förslaget en möjlighet att kvitta ett positivt finansnetto mot ett negativt finansnetto hos ett annat företag. För att åstadkomma detta krävs förutom koncernbidragsrätt även att båda företagen redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen.

Finansieringsavdrag

Den nominella bolagsskattesatsen om 22 procent behålls enligt huvudförslaget. För att kompensera för en slopad avdragsrätt för negativa finansnetton föreslås införandet av ett finansieringsavdrag. Det föreslagna finansieringsavdraget är ett schablonmässigt avdrag för kostnader för såväl lånat som eget kapital och innebär att företag medges ett allmänt avdrag om 25 procent av det skattepliktiga resultatet. Underlaget utgörs således av skattepliktigt resultat efter avdrag och återföring av periodiseringsfond, lämnade och mottagna koncernbidrag samt tidigare års underskott. Positivt finansnetto som är hänförligt till andelar i handelsbolag ska även minska underlaget. Om ett företag med positivt finansnetto har utnyttjat möjligheten till avdrag för ett annat koncernföretags negativa finansnetto påverkar sådant avdrag underlaget för finansieringsavdrag.

Finansieringsavdraget motsvarar i praktiken en sänkning av den effektiva bolagsskattesatsen med 5,5 procent, det vill säga från 22 procent till 16,5 procent.

Kommitténs alternativa förslag

Sänkt bolagsskatt

I det alternativa förslaget ingår en sänkning av bolagsskatten från nuvarande 22 procent till 18,5 procent. Vid ett införande av det alternativa förslaget föreslås vidare att de nuvarande reglerna som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på skuldförhållanden till företag inom en intressegemenskap behålls. Därtill föreslås ytterligare avdragsbegränsning som gäller alla finansiella kostnader och som är kopplat till företagets resultat före finansiella poster och skatt (”EBIT”).

EBIT-begränsat avdrag

Till skillnad från huvudförslaget innebär inte det alternativa förslaget ett fullständigt avdragsförbud för finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna. Överstigande del får dras av med ett belopp som motsvarar högst 20 procent av ett avdragsunderlag som utgår från EBIT. Ett negativt finansnetto ska till den delen det inte kan dras av ett beskattningsår istället kunna dras av ett senare beskattningsår. Sådant framrullat negativt finansnetto kan dock bara dras av till och med sjätte beskattningsåret efter det år kostnaderna uppkom samt inte efter en ägarförändring.

Schablonintäkt med mera för finansiella företag

För finansiella företag gäller normalt att de finansiella intäkterna överstiger de finansiella kostnaderna. Avdragsbegränsningarna i både huvudförslaget och det alternativa förslaget får därmed inte avsedd effekt för dessa företag. De kommer däremot i åtnjutande av finansieringsavdraget alternativt skattesänkningen. För att motverka detta föreslås att finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt som motsvarar viss procent av ett underlag som beräknas på i princip samma sätt som underlaget för stabilitetsavgiften. Detta innebär att underlaget beräknas som summan av företagets skulder och avsättningar utom obeskattade reserver vid räkenskapsårets utgång enligt fastställd balansräkning. Avdrag från underlaget ska dock göras för skulder till andra finansiella företag inom koncernen och för efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen enligt bestämmelser om kapitaltäckning. Procentsatsen är satt till 0,24 procent enligt huvudförslaget och 0,12 procent enligt det alternativa förslaget.

Med finansiella företag avses kreditinstitut och utländska kreditinstitut enligt definitionen i lagen om bank och finansieringsrörelse.

Som ett steg i finansieringen av reformen föreslås vidare att avdragsrätten slopas för räntekostnader på vissa efterställda lån i kreditinstitut.

Övriga föreslagna förändringar

Minskning av tidigare års underskott

Eftersom kvarstående underskott som finns vid införandeåret till stor del har uppkommit under en period då det har varit möjligt att skapa underskott med hjälp av ränteavdrag föreslås att ingående underskott inte ska vara fullt ut avdragsgilla. Ingående underskott föreslås därför minskas till 50 procent den 1 januari 2016. Därefter ska reglerna om underskott tillämpas enligt gällande regler.

Schablonintäkt på skadeförsäkringsföretagens avsättningar till säkerhetsreserv

Det föreslås att skadeförsäkringsföretag ska beräkna en schablonintäkt på avsättningar till säkerhetsreserv och ta upp denna till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att summan av avsättningar vid ingången av beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret. Avsättningar till säkerhetsreserv behandlas därmed skattemässigt på sätt liknande som en avsättning till periodiseringsfond.

Höjd schablonintäkt för periodiseringsfonder

Beträffande periodiseringsfonder föreslås en höjning i beräkningen av schablonintäkten med 15 procentenheter, från tidigare 72 procent till 87 procent av statslåneräntan.

Övergångsbestämmelser

Kommittén föreslår även regler för att motverka att avsättningar till periodiseringsfond och säkerhetsreserv som gjorts vid en bolagsskattesats om 22 procent kan upplösas till en lägre beskattning. En regel införs också för att förhindra att skattefördelar uppkommer vid koncernbidrag mellan bolag som i övergångsperioden är föremål för olika skattesatser.

Koncernbidrag – värdeöverföring

Kommittén föreslår en kodifiering av rättspraxis avseende kravet på värdeöverföring för att avdrag för koncernbidrag ska medges. Vidare föreslås att tidpunkten för när värdeöverföring senaste måste ske ska vara senast den dag då inkomstdeklaration lämnas.

Kapitaltillskott vid beräkning av beloppsspärren

Kommittén föreslår förändringar i regeln som anger att kapitaltillskott som föranlett en ägarförändring i vissa fall inte ska påverka beräkningen av beloppsspärren. Ändringen innebär att beviskravet mildras och att beräkningen av utgiften för förvärvet vid tillämpning av beloppsspärren ska ske på ett annat sätt.

Deloittes kommentar

Kommittén har arbetat med ett brett angreppssätt för att komma till rätta med skillnaderna i beskattning av eget och främmande kapital. Huvudförslaget, avdragsförbud för negativa finansnetton, minskar kraftigt dessa skillnader. Förslaget är dock av hög teknisk komplexitet och kommer att leda till svåra gränsdragningsproblem. Att kommittén skulle föreslå skärpta regler för ränteavdrag/negativa finansnetton var ingen överraskning dock är den valda modellen en överraskning i sig. Detta med tanke på att något liknande inte finns i vår omvärld. De nu gällande begränsningarna i avdragsrätten för räntekostnader saknar i stort motsvarighet i andra länder vilket har skapat tillämpningsproblem varför det kan ifrågasättas att återigen välja en modell som kan komma att bli för udda i en global värld. Modellen måste ytterligare utvärderas. Remissinstansernas kommentarer måste tas på allvar och beaktas i det kommande beredningsarbetet.

Finansieringsavdraget som sänker den effektiva bolagsskattesatsen med 5,5 procent ner till 16,5 procent gör Sverige till ett lågskatteland i jämförelse med andra likvärdiga europeiska grannländer. En så pass kraftig sänkning av bolagsskatten är bra och kan komma att ha positiva effekter på investeringsklimatet i landet samtidigt som det kompenserar avdragsförbudet för negativa finansnetton. Men frågan är om även finansieringsavdraget är för komplext och varför inte helt enkelt sänka den nominella skattesatsen till 16,5 procent. Till skillnad mot vad som gällt vid tidigare skattesatssänkningar för bolag föreslås övergångsregler som förhindrar skatteplanering med anledning av lägre bolagsbeskattning, till exempel hårdare beskattning av upplösning av periodiseringsfonder som avsatts under år med högre skattesats, det vill säga före skattesatssänkningen.

En av de mer kontroversiella delarna av förslaget är minskningen av tidigare års underskott. Självklart måste skattesatssänkningar vara finansierade men frågan är om minskningen av tidigare års underskott verkligen kommer överleva en lagberedning. Det är en uppenbar risk att underskottsavdrag som en följd av sunda investeringar, och inte tillskapade genom så kallade räntesnurror, som framgent kommer att resultera i skattepliktiga intäkter kommer att innebära att fel bolag kommer att få betala skattesatssänkningarna. Förslaget måste även bedömas mot retroaktivitetsförbudet.

Deloitte kommer senare under hösten hålla flera seminarier där vi närmare analyserar och följer utvecklingen av de föreslagna förändringarna.

Publicerad: 2014-06-12

Kontakt

Thomas Andersson

Thomas Andersson

Partner | Företagsbeskattning

Mer

Sara Bolmstrand

Sara Bolmstrand

Director | Företagsbeskattning

Mer

Daniel Glückman

Daniel Glückman

Director | Företagsbeskattning

Mer

Tjänster

Svensk företagsbeskattning

Agera korrekt och effektivt i skattehanteringen

Tjänster

Företagsbeskattning

Proaktivt stöd i era skattefrågor