Artikel

Förslag på förbud mot provisioner

Publicerad 2015-04-15

Den 29 januari presenterades den så kallade Värdepappersmarknadsutredningen (SOU 2015:2) som behandlar hur EU-direktivet MiFID 2 och tillhörande förordning (MiFIR) ska implementeras i svensk lag. I utredarnas uppdrag har även ingått att se över vissa frågor som rör finansiell rådgivning som idag inte är tillståndspliktig eller omfattas av näringsrättsliga regleringar. En av dessa frågeställningar avser ett förbud mot provisioner i samband med finansiell rådgivning, vilket förväntas få betydande implikationer på hur ersättningar och produkter utformas inom den finansiella rådgivningssektorn.

Bakgrund

MiFID 2/MiFIR förslaget innehåller regler inom ett stort antal områden som kommer att påverka alla delar av värdepappersmarknaden; värdepappersinstitut, infrastruktur, investerare och emittenter. Många av reglerna syftar till ett ökat investerarskydd. En del av utredningen har därmed bestått i att utreda om det går att införa enhetliga regler för alla typer av företag som bedriver placeringsrådgivning mot konsumenter, vilket förekommer inom företag som bedriver t ex försäkringsförmedling, försäkringsrörelse eller förvaltning av alternativa investeringsfonder. Utredningen har haft fokus på en ökad transparens så att investerarna ska få en tydligare bild över vilka ersättningar som en rådgivare erhåller. Direktivet innehåller en minimiregel som anger att en oberoende rådgivare och portföljförvaltare inte får ta emot och behålla ersättningar från tredje part och att rådgivningen måste utgå från flera olika produkter som är utgivna av andra emittenter än närstående institut till rådgivaren. Om sådan ersättning erhålls måste den vidarebefordras till kunden.

Problemen med nuvarande reglering

Den svenska utredningen anser att denna minimiregel inte är tillräcklig för att komma åt problemen med provisioner som erhålls från tredje part och som i Finansinspektionens tillsyn ofta visat sig leda till intressekonflikter som varit till förfång för kunderna. Denna intressekonflikt anses bottna i att rådgivare inte tar betalt av kunderna utan istället erhåller ersättning i form av provisioner från dem som tar fram produkterna samt vid den tidpunkt som ersättningarna tas ut. Rådgivare kan därmed frestas att rekommendera produkter som ger en högre ersättning än andra liknande produkter som kan vara mer lämpligt för kunden. Så kallade up-front provisioner kan ge rådgivare incitament att rekommendera placeringar som leder till inlåsningseffekter för kunden eller omotiverade byten av innehav, som endast syftar till att generera provisionsintäkter.

Huvuddragen i förslaget

Utredningen föreslår att Sverige går längre än minimiregeln och utsträcker förbudet för värdepappersföretag att ta emot ersättningar från tredje part till att gälla alla rådgivare åt icke-professionella kunder, såväl oberoende aktörer som andra. Dessutom föreslås förbudet omfatta både investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Ersättningar från tredje part som kan påverka kundernas intresse negativt ska vara förbjudna och Finansinspektionen föreslås ges rätt att utfärda närmare föreskrifter om detta. Samma regler föreslås gälla alla rådgivare, såsom försäkringsförmedlare och försäkringsbolag.
 
Vidare skärps reglerna för vem som får kalla sig oberoende rådgivare; utredningen föreslår även här att den svenska lagstiftningen går längre än minimireglerna i direktivet så att enbart den som lämnar råd om externa produkter får kalla sig oberoende.
Finansinspektionens föreskrifter om att värdepappersföretag inte får ta emot någon annan ersättning när det utför tjänster än det som kunden informerats om, och enbart sådana som höjer kvaliteten på tjänsten, föreslås tas in i lagtext.
För övriga tjänster som omfattas av direktivet (rådgivning till professionella investerare, annan rådgivning och försäljning) innebär förslaget inga ändringar. Värdepappersföretag kommer i dessa fall även fortsättningsvis få ta emot provisioner, förutsatt att de höjer kvaliteten på tjänsten och att inte kundens bästa intresse åsidosätts.

Vilka berörs av förslaget?

Utredningen har bedömt att det skulle bli mycket svårt att hålla isär oberoende rådgivning från annan rådgivning, vilket skulle kunna leda till gränsdragningsproblem och oönskade styrningseffekter. Utredningen föreslår därmed ett än mer långtgående förbud som omfattar provisioner för all rådgivning som tillhandahålls från den som utger sig för att vara oberoende. Förbudet föreslås omfatta mottagande av ersättningar från annan än kunden i samband med rådgivningen om ersättningen kan påverka kundens intresse negativt, där Finansinspektionen kommer att lämna närmare föreskrifter.
 
Förbudet att ta emot ersättningar från tredje part som kan påverka kundens intresse negativ ska också gälla försäkringsföretag och försäkringsförmedlare när ett sådant företag inom sin ordinarie verksamhet lämnar finansiell rådgivning till konsumenter. Detsamma gäller bestämmelsen om att endast företag som inte tar emot ersättning från annan än kunden och som enbart lämnar rådgivning om externa produkter får kalla sig oberoende. För försäkringsförmedlare förväntas detta dock inte innebära någon större förändring emot vad som föreslogs i Ds 2014:22. Även professionella kunder omfattas av provisionsförbudet vid oberoende rådgivning. Förslaget träffar även fondbolags och alternativa investeringsfondsförvaltares rådgivning avseende egna fonder.

Vilka ersättningar omfattas?

Förslaget omfattar avgifter, provisioner, monetära eller icke-monetära ersättningar som utbetalas eller tillhandahålls av någon tredje part. I Sverige föreslås även rabatter eller andra ekonomiska fördelar som rådgivaren erhåller som kan påverka skyldigheten att tillvarata kundens intresse omfattas.

Vad blir konsekvenserna om förslaget går igenom?

Utredningen har tittat på Holland och Storbritannien som har haft förbud mot provisioner under en tid för att bedöma vilka effekter som förslaget skulle kunna få vid ett genomförande i Sverige. Förslaget förväntas innebära minskad rådgivning till konsumenter, d v s färre personer får råd och färre personer kommer att ägna sig åt rådgivning, främst bland de rådgivare som inte är knutna till de fyra storbankerna. Konsumenter anses mindre benägna att betala provisioner och att betala för rådgivningstjänster. Den förväntade minskade konkurrensen lindras i viss mån av att förbudet endast omfattar provisioner som kan påverka kunden negativt. Slutsatsen är dock att det kommer att tydliggöras vad kunden betalar för.

När träder reglerna i kraft?

Senast den 3 juli 2016 ska EUs medlemsländer ha infört direktivet i nationell rätt och de nationella bestämmelserna förväntas träda ikraft den 3 januari 2017.

Vad händer nu?

Utredningens förslag har skickats ut på en förlängd remissrunda i februari. Nu vidtar en remissbehandling och en lagrådsremiss kan förväntas om cirka ett år.

Deloitte kan hjälpa till

Vi följer noga hur remissvaren till utredningen behandlas och beaktas i de slutliga föreskrifterna. Därför kan vi bistå med att analysera hur de nya reglerna påverkar specifika företag. Vi deltar aktivt i vårt internationella nätverk för regelverksfrågor där vi utbyter erfarenheter och kompetens samt delar med oss av effektiva hjälpmedel. Deloitte hjälper er gärna att hantera specifika frågeställningar som rör värdepappersmarknaden. Dessutom kan vi skräddarsy work-shops för era specifika behov.

Hade du nytta av den här informationen?