Insikter

IFRS i fokus

IFRS 17 Försäkringsavtal 

Publicerad 2017-04-04

IFRS 17

IFRS 17 Försäkringsavtal är nu i princip klar och förväntas publiceras av IASB i maj 2017, med tillämpning från 1 januari 2021. Många svenska försäkringsföretag har redan börjat analysera vilka effekter standarden kommer att få på deras finansiella rapporter, om systemstödet är tillräckligt, vilket utbildingsbehov man har samt hur man kommer att kommunicera med företagets intressenter. Det är en mycket omfattande standard som kommer att kräva betydande resurser och god framförhållning för att kunna implementeras på ett korrekt och effektivt sätt. Dessutom kommer ekonomiavdelning, aktuarier, IT och riskkontroll behöva arbeta tillsammans för en samordnad implementering.

Bakgrund

IASB håller för närvarande på att finslipa de sista detaljerna på den redovisningsstandard som kommer att ersätta nuvarande IFRS 4 om försäkringsavtal. Det har varit ett mycket utdraget projekt som syftat till att ta fram enhetliga principer för redovisning av försäkringsavtal som samtidigt är i linje med övriga redovisningsstandarder och som bidrar till en högre grad av transparens i försäkringsföretagens intjäning. Till skillnad från IFRS 4 innehåller IFRS 17 även regler om hur försäkringsavtal ska värderas och presenteras, något som tidigare överlåtits till de nationella redovisningsreglerna. Upplysningskraven utökas också väsentligt.

Huvuddragen i standarden

Standarden föreskriver en modell där försäkringsåtagandet baseras på förväntade nuvärden av framtida kassaflöden, med beaktande av en riskmarginal och en vinstmarginal. Därtill finns två förenklingsmodeller som kan tillämpas under vissa förutsättningar. Redovisningsreglerna handlar mycket om hur detta åtagande ska redovisas över tiden.

Praktiska implikationer

Den nya redovisningsstandarden kommer att medföra flera praktiska implikationer som noga måste analyseras och förberedas för, t ex;

  • Posterna i resultat- och balansräkningen kommer att ändras, eftersom redovisningen av försäkringsavtalen inte längre bygger på periodisering av intäkter och kostnader utan på förväntade framtida kassaflöden.
  • Skillnad kommer inte längre att göras mellan livförsäkringsavtal och skadeförsäkringsavtal i redovisningen.
  • I vilken utsträckning som förenklingsmodellerna ska tillämpas.
  • Aggregegeringsnivån på de försäkringsavtal som värderas tillsammans.
  • Principer för hur vinstmarginalen ska fördelas ut över tiden.
  • Behov av att förstärka processer, systemstöd och datakvalitet för att kunna producera tillförlitliga kassaflödesprofiler, diskonteringsräntekurvor, riskmarginaler och all data som behövs för att kunna uppfylla tilläggsupplysningskraven.
  • Tillämpning av övergångsregler och omräkning av jämförelsetal.

Särskilda frågeställningar

Utöver de praktiska implikationerna av standardens tillämpning finns ett antal specifika frågeställningar som behöver analyseras grundligt i god tid innan ikraftträdandet;

  • Tillämpning av IFRS 17 i juridisk person; det är inte fastställt om IFRS 17 kan eller behöver tillämpas i juridisk person i Sverige när standarden träder ikraft.
  • Samordning med förstagångstillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument; det finns två valmöjligheter att samordna förstagångstillämpningen av IFRS 17 med den för IFRS 9, för att undvika matchningsproblematik som kan uppstå.
  • IFRS 17 och Solvens 2; kontraktsgränser och värderingsprinciper för försäkringsavtal enligt IFRS 17 bär flera likheter med dem i Solvens 2. Försäkringsföretag bör därför kunna dra nytta av tidigare 

Hur kan Deloitte hjälpa till?

Deloitte ligger långt framme när det gäller förståelsen för IFRS 17 och dess praktiska tillämpning. Vi följer noga utvecklingen av föreskriften och EUs godkännandeprocess. Vi deltar aktivt i vårt internationella nätverk för IFRS 17-frågor där vi utbyter erfarenhet och kompetens samt delar med oss av effektiva hjälpmedel och kan därför bistå på en rad olika områden;

  • Skräddarsy utbildningar för ert företag.
  • Genomföra analyser för att identifiera skillnader mellan nuvarande värderings- och presentationsregler samt upplysningskrav.
  • Kvalitetssäkra värderingsmodeller och ställningstagande inför faktisk tillämpning.
  • Deloittes Business Impact Assessment Tool (BIAT) är vårt GAP-analysverktyg för att utvärdera hur IFRS 17’s tekniska krav, och kraven på affärsmodell, kommer att påverka bokslutsprocessen.
  • Deloittes Financial Impact Assessment Tool (FIAT) är vårt GAP-analysverktyg för att beräkna effekten på framtida resultat samt hur olika implementeringsåtgärder kommer att påverka verksamheten.
  • Utarbetande av en projektplan för en framgångsrik implementering.
  • Utvärdera tillräcklighet i systemstöd och aktuariellt stöd.
  • Vara diskussionspartner i specifika frågeställningar.
Hade du nytta av den här informationen?