Artikel

Capital Management

Öka värdet på kapitalet

Inför den fortsatta globala ekonomiska osäkerheten har flera företag förstärkt sina balansräkningar med stora mängder likvida medel. Med räntor på en rekordlåg nivå i de flesta länder bär dessa "vilande" medel en alternativkostnad.

Företag som vill använda likvida medel för att bygga upp sina organisationer måste fastställa en plan för att uppnå största möjliga avkastning på sin investering. Det kan gälla fusioner eller förvärv alternativt att förvärva ny teknik och kapacitet för att underlätta organisk tillväxt. Andra alternativ kan utgöra avkastning till aktieägarna via återköp av aktier eller utdelning. Icke vinstdrivande organisationer och myndigheter har inte samma mängd likvida medel, men även de måste besluta om vilken användning av deras medel som kommer att skapa det bästa värdet för deras organisationer.

Att bestämma finansieringsval är ofta svårt i alla typer av organisationer givet skillnader i strategiska fördelar, parters intressen, risknivåer, inbördes beroende, angelägenhet, tidpunkt för avkastning och andra faktorer. En organisation kan använda olika mått för att mäta olika typer av projekt och avkastning på deras investeringar vilket ytterligare komplicerat korsjämförelse av olika användningsområden för samma medel. Sådana jämförelser kan göras lättare när styrelser fastställer de parametrar de vill se i finansieringsförslag. Dessa krav kan innefatta att skapa ett ramverk och en process för att kvalitetssäkra beslutsfattande avseende investeringar, som exempel:

  • Hur väl passar investeringen in i organisationens övergripande strategi?
  • Ryms investeringen inom det önskade kapitalets struktur?
  • Passar investeringen organisationens riskprofil och risktolerans?
  • Vad är effekten av att finansiera investeringen om organisationens egna likvida medel inte räcker för att täcka alla kostnader för ett projekt?

I samband med att investeringar föreslås till styrelsen bör styrelseledamöterna efterfråga hur projektet skulle falla ut om endast 70, 80 eller 90 procent av den begärda finansieringen för projektet erhålls. En sådan övning skiljer de delar av projektet som skulle kunna slutföras från icke väsentliga delar. Det kan också avslöja missade eller dolda förmåner som inte annars framkommer eller redovisas i sin helhet.

Många företag väljer att flytta från ett statiskt förhållningssätt till placering av kapital till ett dynamiskt förhållningssätt som ger dem en strategisk flexibilitet att förutse förändringar och snabbt anpassa sig när framtidsutsikterna klarnar.

Frågor som styrelseledamöter bör ställa:

Hur vet vi att våra investeringar ger konkurrensfördelar och hur gör andra företag i branschen? 

  1. Vad har våra aktieägare och andra intressenter för förväntningar på hur vi använder vårt kapital? Kan vi dra några slutsatser hur de reagerat tidigare?
  2. Vilket ramverk använder vi för att mäta strategiska kopplingar mellan föreslagna investeringar? Tar vi hänsyn till hur väl en investering passar vår riskprofil?
  3. Har vi en kapitalplaceringsplan som beaktar olika finansieringsprojekt över en tre till femårsperiod (inklusive om vi skulle stå kvar på status quo)?
  4. Stresstestar vi den beräknade avkastingen på våra investeringar tillräckligt gentemot olika ekomoniska scenarier?
  5. Har vi historiskt blivit kritiserade för vårt sätt att ha likvida medel i vår balansräkning? Vad har vår respons varit till de som har haft synpunkten att de "vilande" likvida medlen anses hindra vår ekonomiska tillväxt?
Hade du nytta av den här informationen?