Nyheter

Det femte penningtvättsdirektivet är här

Publicerad: 2018-11-13

Det så kallade femte penningtvättsdirektivet (5AMLD), direktiv 2018/843/EU, som innehåller ändringar avseende det fjärde penningtvättsdirektivet utfärdades den 30 maj 2018. Direktivet ska senast vara implementerat i svensk rätt den 10 januari 2020 och syftar till att förbättra förutsättningarna för medlemsstater och företag att förebygga att det finansiella systemet utnyttjas för att finansiera eller dölja kriminella gärningar. Den röda tråden i direktivet är att öka transparensen, både mellan myndigheter i de olika medlemsstaterna men även gentemot företag. Nedan följer ett urval av förslagen i det nya direktivet och vad de innebär.

Ökad insyn i registren över verkliga huvudmän 

Enligt 5AMLD bör medlemsstaterna göra de centrala registren med uppgifter om verkligt huvudmannaskap offentliga. Därmed blir den största skillnaden för verksamhetsutövare i Sverige att information om utländska bolags ägar- och kontrollstrukturer blir enklare att inhämta. Medlemsstaterna ges även möjlighet att föreskriva att uppgifter om den verkliga huvudmannens medborgarskap ska ingå i registret.

Förbättrad tillgång till information om verkligt huvudmannaskap avseende truster och liknande juridiska konstruktioner 

Medlemsstaternas nuvarande regelverksskillnader medför att truster och liknande juridiska konstruktioner kan undgå att registreras samt övervakas i någon av medlemsstaterna. För att motverka detta krävs samarbete mellan staterna och därför bör staternas register över verkliga huvudmän för truster och liknande juridiska konstruktioner sammankopplas.

Krav relaterade till förbetalda kort och virtuella valutor

Penningtvättsregelverket utvidgas till att även omfatta leverantörer som erbjuder växlingstjänster mellan virtuella valutor (s.k. kryptovalutor) och fiatvalutor och tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor. Kraven relaterade till förbetalda kort stramas åt genom att sänka tröskelvärdena för när verksamhetsutövare inte behöver vidta grundläggande kundkännedomsåtgärder från 250 euro till 150 euro.

Strängare åtgärder vid affärsförbindelser och transaktioner som involverar högrisktredjeländer 

5AMLD föreskriver strängare krav vid affärsförbindelser och transaktioner till och från s.k. högriskländer. Medlemsstaterna ska, utöver beslut på nationell nivå om skärpta krav i sådana fall, även ha rätt att kräva tillämpning av ytterligare riskreducerande åtgärder baserat på en riskbaserad metod samt omständigheterna i det enskilda fallet.

Utbyte av information mellan finansiella institut 

Kriminella begränsar sig inte till ett finansiellt institut, eller en koncern, när de flyttar kriminellt förvärvade medel i syfte att distansera dem från olaglig verksamhet. Därför ska det tillåtas att dela information inte bara inom en koncern men även med andra kreditinstitut och finansiella institut, med hänsyn till de regler som gäller för skydd av personuppgifter i svensk rätt.

Begäran om information från Finanspolisen (FIU) utan föregående rapportering 

För att kunna spåra penningflöden och kriminella nätverk samt upptäcka brott på ett tidigt stadium ska Finanspolisen kunna begära information från finansiella institut, även utan föregående rapportering om misstänkt transaktion/aktivitet från det aktuella institutet. Finanspolisen ska även ges möjlighet att begära sådan information på uppdrag av en annan FIU inom EU och utbyta informationen med denna.

Läs hela direktivet här.

Hade du nytta av den här informationen?