Nya lagändringsförslag ger bland annat utökade möjligheter för Finansinspektionen att ingripa mot utländska kreditinstitut

De nya lagändringsförslagen innebär att:

• Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som driver verksamhet från filial i Sverige och har sitt säte i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) vid överträdelser av det aktuella penningtvättsregelverket.
• Undantaget från kravet på att utreda om en kund har en verklig huvudman ska även omfatta dotterföretag till aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES. Sådana dotterföretag ska inte heller anmäla sin egen verkliga huvudman för registrering till Bolagsverket.
• Kravet på att utse en alternativ verklig huvudman, när det står klart att kunden inte har en verklig huvudman, ska inte gälla kund som är en stat, ett landsting, en kommun eller motsvarande under förutsättning att risken förknippad med kunden bedöms vara låg.

Vilka berörs av de föreslagna ändringarna?

Förslaget om utökade möjligheter för Finansinspektionen att ingripa mot utländska kreditinstitut berör de cirka 35 kreditinstitut som driver verksamhet från filialer i Sverige, inklusive två av de största bankerna verksamma i Sverige skriver Finansdepartementet i sitt pressmeddelande angående promemorian. Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot dessa kreditinstitut vid överträdelser av penningtvättslagen är idag begränsade (se 15 kap. 15 § lagen om bank- och finansieringsrörelse).

Ändringarna avseende verklig huvudman berör samtliga verksamhetsutövare och förtydligar vilka krav på kundkännedomsåtgärder som gäller för vissa typer av juridiska personer, så som stater, kommuner och landsting.