Nytt förslag till EU-direktiv om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser

Sammanfattningen nedan tar upp frågor som kan vara relevanta för företag att ta hänsyn till i sitt förebyggande arbete.

Vad behöver företag tänka på?

Specificerade förbrott

Mycket har hänt sedan 1990 då förbrotten som kopplades till penningtvätt begränsades till människohandel och narkotikahandel. Det nya förslaget innehåller en lista på 22 stycken så kallade förbrott, som avser brottslig verksamhet som kan föregå penningtvätt. Listan på förbrott sträcker sig bland annat till miljöbrott och IT-brottslighet. Se sammanställningen nedan över samtliga förbrott i förslaget.
 

Direktivets lista över brottslig verksamhet som ska anses utgöra förbrott:

Företag bör se över sin transaktionsövervakning, oavsett om den utförs manuellt eller automatiserat, för att säkerställa att den fångar upp avvikelser och transaktioner som kan misstänkas indikera de aktuella förbrotten. I det förebyggande arbetet är det därför viktigt att företag överväger i vilken utsträckning den allmänna riskbedömningen och företagets riskaptit kan påverkas. Utifrån riskbedömningen kan företag utveckla en god förståelse för hur dessa förbrott kan påverka företagets risker och utbilda sin personal om förbrotten och de relevanta riskfaktorerna.
 

Utökat ansvar för verksamhetsutövare

Enligt förslaget ska brister i företags övervakning eller kontroll kunna medföra proportionerliga och avskräckande sanktioner. Exempel på sådana sanktioner är bötesstraff, fråntagande av rätt till offentliga förmåner eller stöd, tillfällig eller permanent uteslutning från tillgång till offentlig finansiering, tillfälligt eller permanent näringsförbud, rättslig övervakning, rättsligt beslut om upplösning av verksamheten, samt tillfällig eller permanent stängning av inrättningar som har använts för att begå brottet.

Sanktioner kan skada företagets rykte och anseende samt orsaka ekonomiska förluster som kan vara svåra att reparera. Företagen bör därför säkerställa att deras internkontroll vid behov stärks.

Utökat ansvar för individer

Enligt förslaget ska medlemsstaterna kunna överväga att påföra strängare straff för anställda i offentlig sektor, med anledning av de allvarliga konsekvenser som penningtvättsbrott som begås av offentliganställda får för offentliga institutioners integritet.

Förslaget innebär även att andra yrkeskategorier kan bli föremål för strängare straff. Exempel på sådana är revisorer, fastighetsmäklare och andra personer som handlar med varor, i den utsträckning som betalt eller mottaget belopp är minst 10 000 EUR i kontanter.

Detta medför också ett incitament för företag att säkerställa god internkontroll. Även påföljder mot individer kan få allvarliga indirekta konsekvenser för de företag där individerna är anställda eller som de har ett samarbete med.