Tre frågor om konkurs och personligt betalningsansvar

I en situation som denna, när ovissheten är stor och många är oroliga för ekonomin, finns det flera frågor som uppstår vad gäller bolagets framtid. Här lyfter vi översiktligt tre frågor som många ställer sig vid en analys av bolagets finansiella situation

1. När ska ett företag försättas i konkurs och hur påverkar bristande likviditet den bedömningen?

Utgångspunkten är att juridiska personer, exempelvis aktiebolag, som är på obestånd (insolventa) ska försättas i konkurs. Med obestånd avses att företag inte kan betala sina skulder och det rör sig inte om en tillfällig oförmåga. Bedömningen av om ett bolag är på obestånd eller inte grundar sig på en prognos av företagets chanser att kunna betala sina skulder längre fram i tiden och är således inte en ögonblicksbild. Att ett bolag endast har en tillfällig bristande likviditet betyder alltså inte per automatik att bolaget ska försättas i konkurs. Tingsrätten fattar beslut om konkurs efter bolagets eller borgenärs ansökan. Om bolaget underlåter att ansöka om konkurs i en obeståndssituation kan styrelseledamöter bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser.

2. Vad innebär personligt betalningsansvar för styrelsemedlemmar enligt aktiebolagslagen och när kan det aktualiseras?

Aktiebolag kännetecknas av att aktieägarna eller företrädarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. För att skydda borgenärerna finns det i stället regler för att garantera att bolaget har tillgångar som motsvarar bolagets förpliktelser, bland annat genom kravet på ett intakt aktiekapital i ett bolag. Kravet på aktiekapital är sanktionerat genom att bolagets företrädare, i det här fallet styrelsen, åläggs vissa skyldigheter vid misstanke om att det egna kapitalet är lägre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, för att undgå personligt betalningsansvar. Personligt betalningsansvar kan även uppkomma när ett bolag saknar utmätningsbara medel, om styrelsen inte uppfyller de krav som då aktualiseras. Vid misstänkt kapitalbrist eller avsaknad av utmätningsbara tillgångar är styrelsen skyldig att upprätta och låta revisorn granska en kontrollbalansräkning. För det fall att kontrollbalansräkningen utvisar att det egna kapitalet är lägre än det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen sammankalla en första kontrollstämma. Vid en sådan har aktieägarna att avgöra om bolaget ska träda i likvidation eller om verksamheten ska fortsätta. Vid fortsatt verksamhet ska styrelsen inom åtta månader låta upprätta en andra kontrollbalansräkning, låta en revisor granska den samt kalla till en andra kontrollstämma. För det fall kapitalet inte är återställt vid den andra kontrollstämman ska bolaget träda i likvidation. Vid försummelse ansvarar styrelseledamöterna personligen och solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.

3. När är en styrelseledamot personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter?

Styrelseledamöter kan bli personligt betalningsansvariga när företaget har obetalda skatter och avgifter på skattekontot. För att personligt betalningsansvar ska utdömas för underlåten betalning krävs att styrelseledamoten i fråga har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. I praxis har dock tröskeln för grov oaktsamhet satts lågt. En betalningsunderlåtelse anses inte uppsåtlig eller grovt oaktsam om styrelseledamoten senast på förfallodagen har vidtagit åtgärder för att avveckla företagets skatteskulder. De åtgärder det handlar om är ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.

*Informationen ska vare sig ses som rådgivande eller uttömmande. För rådgivning i enskilda fall vänligen kontakta oss via nedan kontaktuppgifter