Tre frågor om ändringarna av regler om utstationering 

Varför ändras reglerna om utstationering?

Ändringarna av reglerna för utstationerade arbetstagare sker för att stärka skyddet och förbättra villkoren för utstationerade arbetstagare för att på så vis uppnå en större likabehandling mellan utstationerade och lokala arbetstagare. Samtidigt ska de ändrade reglerna underlätta myndigheters och arbetstagarorganisationers arbete för att tillgodose utstationerade arbetstagares rättigheter.

Bakgrunden till att reglerna ändras är EUs direktiv om ändring av utstationeringsdirektivet¹ (ändringsdirektivet) som medlemmar i EU har Sverige skyldighet att implementera.

Vad innebär ändringarna för arbetsgivare?

Ändringarna som träder i kraft den 30 juli innebär bland annat följande för arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige:

• Arbetstagarorganisationerna får en utökad rätt att ytterst genom stridsåtgärder förmå utländska arbetsgivare att teckna kollektivavtal avseende lön, vissa kostnadsersättningar och andra villkor som framgår av den så kallade utvidgade hårda kärnan i ändringsdirektivet.
• En utstationering som pågår mer än 12 månader betraktas som långvarig utstationering. Vid långvarig utstationering ska arbetsgivaren, med några undantag, tillämpa samtliga villkor för anställningen som gäller för lokala arbetstagare i en jämförbar situation. Begräsning till villkor i den hårda kärnan gäller alltså inte vid långvarig utstationering.
• Om arbetsgivaren lämnar in en ansökan om förlängning kan utstationeringen förlängas till 18 månader innan den betraktas som långvarig. För utstationering som 30 juli varat i 12 månader måste en ansökan om förlängning lämnas in senast 30 juli för att utstationeringen ska kunna förlängas till 18 månader.
• Om en utstationerad arbetstagare ersätter en annan ska deras respektive utstationeringsperioder räknas samman och kan utgöra långvarig utstationering. Arbetsgivare ska informera utstationerade arbetstagare som ersätter någon annan på samma tjänst och plats om den sammanlagda utstationeringstiden. Detta för att den utstationerade arbetstagaren ska kunna tillvarata rätten till utökade villkor som blir aktuella vid långvariga utstationeringar.
• Arbetsgivare måste utse en kontaktperson i Sverige och anmäla en utstationering till Arbetsmiljöverket senast dagen då utstationeringen inleds. Detta är en skillnad jämfört med de tidigare reglerna där utstationeringar som varade i högst fem dagar inte behövde anmälas av arbetsgivaren.
• Arbetsgivaren måste lämna dokumentation till tjänstemottagaren om att ovan anmälan är gjord. Tjänstemottagaren ska i sin tur meddela Arbetsmiljöverket om sådan dokumentation inte lämnas.
• Sanktionsavgift kan påföras både utstationerande och mottagande företag om reglerna om anmälan av utstationering inte följs.

Vad innebär ändringarna för de som är utstationerade i Sverige?

För de som är utstationerade arbetstagare i Sverige innebär en av ändringarna att den lön som svenska arbetstagarorganisationer kran kräva i kollektivavtal får vara högre än en minimilön samt att arbetstagare kan få rätt till ersättning för resa, kost och logi samt villkor om inkvartering.

Har en arbetstagare varit utstationerad i Sverige i 12 eller 18 månader har arbetstagaren dessutom rätt till nästan alla arbets- och anställningsvillkor som gäller för anställda i Sverige. Detsamma gäller för arbetstagare som ersätter någon annan om den sammanlagda utstationeringstiden uppgår till 12 eller 18 månader.

*Informationen ska vare sig ses som rådgivande eller uttömmande. För rådgivning i enskilda fall vänligen kontakta oss via nedan kontaktuppgifter