Den amerikanska drömmen – vad måste du överväga innan en flytt och expansion till ”the land of the free”

Bakgrund

I den första delen av denna artikelserie diskuterade vi komplexiteten vid flytt till USA med ett holdingbolag som endast erhåller passiva inkomster. De amerikanska CFC-reglerna tar dock inte endast sikte på passiva inkomster utan även aktiva bolagsinkomster.

Vid en första analys av ett CFC-bolags inkomster analyseras om bolaget har erhållit några s.k. Subpart F/passiva inkomster. Nästa steg i processen är att analysera om bolaget har erhållit Global Intangible Low Taxed Income (”GILTI”). Vid en första anblick på benämningen kan det lätt uppfattas som att reglerna endast tar sikte på inkomst från immateriella tillgångar så som från t.ex. IP-rättigher eller good will. Ordalydelsen stämmer däremot inte överens med den faktiska omfattningen av reglerna. GILTI är mer en regel för att säkerställa att CFC-bolag som ägs av en amerikansk delägare betalar en form av minimumskatt på bolagets inkomster. Om CFC-bolaget inte anses ha erlagt tillräckligt med skatt i det land där bolaget har sitt hemvist kan delägaren behöva betala mellanskillnaden privat. Delägarna ska då personligen redovisa GILTI inkomsten i sin deklaration och beskattas för inkomsten privat.

För att GILTI-reglerna ska bli tillämpliga måste det utländska bolaget anses vara ett CFC-bolag och därtill behöver den amerikanska delägaren inneha minst 10 % av rösterna i bolaget. GILTI beräknas genom en komplicerad kalkyl men förenklat motsvarar GILTI den vinst som överstiger 10 % av CFC-bolagets materiella tillgångar, se nedan förenklat exempel.

GILTI-inkomst beskattas som tjänsteinkomst (upp till 37 % skattesats på federal nivå plus eventuell delstatlig skatt) för delägaren proportionerat utifrån dennes ägarandel. Viktigt att notera är att någon avräkning för svensk bolagsskatt som utgångspunkt inte medges. För att avräkning ska möjliggöras krävs att delägaren reflekterar över de alternativ som finns för att skattemässigt hantera bolaget i USA.

Ett sätt för delägaren att undvika beskattning på GILTI är ett CTB election. Vid ett CTB election beskattas dock aktiv bolagsinkomst som enskild näringsinkomst för delägaren och då i enlighet med den progressiva skatteskalan upp till 37 % på federal nivå. Således kan det i stället vara mer fördelaktigt för delägaren att årligen göra en 962 election i sin amerikanska deklaration.

En 962 election betyder i praktiken att delägaren beskattas som om bolaget vore ett amerikanskt bolag med utländska bolagsinkomster. GILTI och Subpart F inkomst från CFC-bolaget beskattas med 21 % bolagsskatt för delägaren (jämfört med progressiv beskattning upp till 37 %) och avräkning för svensk bolagsskatt medges. Som utgångspunkt medges full avräkning i USA om den svenska effektiva bolagsskatten är 18,9 % eller högre. Dock ska en effektiv bolagsskatt om 13,125 % i Sverige vara tillräcklig för att GILTI inte ska bli skattepliktig för den amerikanske delägaren.

Det är lätt att landa i slutsatsen att ett svenskt bolag som utgångspunkt inte skulle komma att omfattas av GILTI då den svenska bolagsskatten uppgår till 20,6%. Dock måste den svenska effektiva bolagsskatten uppgå till minst 13,125% i enlighet med amerikanska bokföringsregler för att full avräkning på GILTI ska medges.

Den svenska effektiva bolagsskatten kan ofta bli lägre än 20,6% då de amerikanska reglerna inte medger att inkomst från näringsbetingade innehav är undantagna från skatt eller att avsättning till periodiseringsfond får medges. Det är således av stor vikt för en delägare att ha insyn i vilka beslut som tas på bolagsnivå för att säkerställa att tillräckligt mycket svensk bolagsskatt innehålls för att full avräknings ska medges för delägaren i USA. Beslut att hålla nere skatten i ett bolag är ofta från ett svenskt perspektiv en självklarhet för att effektivisera bolagets skattekostnader.

I denna situation kan det lätt uppstå intressekonflikter när de svenska delägarna vill hålla nere bolagsskatten och kostnaderna i bolaget samtidigt som den amerikanska delägaren vill hålla uppe bolagsskatten för att undvika personlig beskattning i USA. Med anledning av detta är det av stor vikt, inte bara för delägaren som flyttar till USA, men också det svenska bolaget att se över vilka transaktioner som kan medföra amerikanska beskattningskonsekvenser under tiden bolaget har delägare som är skattskyldiga i USA.
 

Avslutande kommentar

Från ett svenskt perspektiv kan det många gånger vara svårt att förstå att beslut som fattas på bolagsnivå kan få en negativ påverkan för en delägare personligen. De amerikanska CFC-reglerna är komplicerade och bör hanteras med varsamhet när ett bolag överväger att skicka en delägare med ägande överstigande 10 % till USA.

Övervägande bör tas till den ökade kostnad samt komplexitet som uppstår för både delägaren och bolaget vid en exponering mot det amerikanska skattesystemet. Om det inte går att undvika att GILTI blir underlag för amerikansk skatt bör delägaren då kompenseras för den ökade skattekostnaden? Och hur kommer då kompensationen hanteras skattemässigt? Eller är det en personlig kostnad som delägaren själv ska stå för? Dessa är frågor som kan få en delägare att ändra sitt beslut att flytta.

I slutändan blir det av vikt för bolaget att analysera om fördelarna/vinst med en expansion till USA överstiger nackdelarna/kostnaderna. Denna analys gör många bolag redan idag men vi ser ofta att den ökade skattexponeringen för delägare personligen ofta förbises.

I denna andra del av artikelserien har vi belyst effekterna som kan uppstå när ett CFC-bolag erhåller aktiva inkomster. I nästa del kommer vi diskutera det scenario när ökad beskattning kan uppstå för en delägare även när innehavet inte utgör ett CFC-bolag.

Överväger du en flytt till USA är du välkommen att kontakta oss för diskutera hur vi kan hjälpa dig med en smärtfri flytt.