Skatteavdragsskyldighet vid betalningar till utländska leverantörer

Förslaget kommer att träda i kraft den 1 januari 2021 och innebär en utvidgning av den skyldighet som följer av nuvarande lagstiftning. Lagändringen medför i praktiken att utländska tjänsteleverantörer kommer att behöva registrera sig för F-skatt i Sverige ifall de utför arbete i Sverige.
 

Bakgrund

Skyldigheten för svenska utbetalare att göra skatteavdrag är en del av det
lagförslagspaket som regeringen överlämnade i juni i år i propositionen
2019/20:190 ”Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid
tillfälligt arbete i Sverige”. Syftet med förslagen i propositionen är att
skapa konkurrensneutrala regler.

Lagändringen om skatteavdrag vid betalningar till utlandet är självständigt i
förhållande till övriga lagförslag i propositionen och omfattar därmed
betydligt fler situationer än de då en ekonomisk arbetsgivare anses finnas i
Sverige. Läs mer om övriga lagändringar från propositionen.

Förslaget i korthet

Vad gäller idag?

Enligt gällande regler ska skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas
ut till en utländsk juridisk person, eller en fysisk person som är begränsat
skattskyldig i Sverige, göras om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet
som mottagaren bedriver från ett fast driftställe i Sverige. Skatteavdrag ska
dock inte göras om den som tar emot ersättningen för arbete är godkänd för
F-skatt antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

Vad förändras?

Efter lagändringens ikraftträdande kommer skyldigheten att göra skatteavdrag inte vara kopplad till att den utländska betalningsmottaren har ett fast driftställe i Sverige.

Från den 1 januari 2021 ska skatteavdrag göras från ersättning för arbete som betalas av en svensk utbetalare till en juridisk person, hemmahörande i utlandet, eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig, om mottagaren utför arbetet i Sverige och inte är godkänd för F-skatt. För det fall den utländska mottagaren saknar F-skatt, ska den svenska utbetalaren göra skatteavdrag med 30 procent på betalningen. Skatteavdraget utgör en preliminär skatt och ska inbetalas och rapporteras till Skatteverket av utbetalaren. Den tillgodoräknas den utländska mottagaren i samband med slutskatteberäkningen.

Lagändringen innehåller också en utvidgad definition av begreppet ”arbete i Sverige”. Med arbete som utförs i Sverige jämställs även arbete som inom ramen för arbetet i Sverige utförs utomlands. Det kan vara frågan om tjänsteresor eller arbete som under en kortare tid utförs i hemmet eller på kontoret
utomlands.

Det ska noteras att skyldigheten att göra skatteavdrag för betalningar till utländska mottagare är helt fristående från frågan om ekonomisk arbetsgivare. Arbete anses därmed som utfört i Sverige från första dagen och inte efter dag 15 eller 45 likt reglerna om ekonomisk arbetsgivare. Det finns heller inte något undantag för koncerninterna förehavanden.

Lagändringen medför att fler utländska bolag än tidigare behöver registrera sig och bli godkända för F-skatt för att skatteavdrag inte ska göras från den ersättning som utbetalas från Sverige.

Särskild uppgiftsskyldighet – ytterligare rapporteringsansvar för utländska
bolag

Lagändringen innehåller också en tillkommande rapporteringsskyldighet för
utländska bolag och fysiska personer som är hemmahörande i utlandet.

Den som är godkänd för F-skatt eller är registrerad som arbetsgivare i Sverige
kommer efter ikraftträdandet att ha särskild årlig uppgiftsskyldighet där
information ska lämnas för att kunna bedöma skattskyldigheten enligt
inkomstskattelagen. Den som lämnar en inkomstdeklaration ska inte lämna
särskilda uppgifter.

De särskilda uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista
dagen när inkomstdeklaration ska lämnas.

Deloittes kommentar

Lagändringen innebär i praktiken att en preliminär källskatt införs för utländska bolag som tillhandahåller tjänster som utförs i Sverige. Lagändringen är generell i sin utformning och innebär att skatteavdrag ska göras även från ersättningar som betalas till utländska bolag som inte är skattskyldiga i Sverige. Skatten som innehålls i dessa situationer tar vägen förbi Skatteverkets konto och det kan ta över ett år innan det utländska bolaget får avdragen skatt återbetald.

De nya reglerna innebär också att en svensk utbetalare behöver göra en bedömning i två steg, dels avgöra om det är fråga om ersättning för arbete och dels bedöma om arbetet anses såsom utfört i Sverige. Här behöver även den utvidgade definitionen av arbete i Sverige beaktas. Bedömningarna som behöver göras är komplexa och inte givna i situationer där både varor och tjänster ingår, eller i situationer där personal från det utländska bolaget har enstaka besök i Sverige.

Ett typexempel på en situation som omfattas av lagändringen är om ett svenskt bolag anlitar ett utländskt bolag för service- eller underhållsarbete och det utländska bolaget skickar en reparatör till Sverige. I den situationen har det svenska bolaget en skyldighet att innehålla 30 procent skatt från betalningen av fakturan, såvida det utländska bolaget inte är registrerat för F-skatt.

En situation som är mer svårbedömd är följande exempel. Det är inte ovanligt att en koncern har ett så kallat shared service-center i utländskt bolag varifrån koncerninterna tjänster tillhandahålls och där anställda kan ha arbetsbesök i Sverige inom ramen för sitt arbete i utlandet. Vid betalning av fakturan från utlandet har det svenska bolaget att bedöma om betalningen är hänförlig till arbete som utförts i Sverige och om bolaget är skyldigt att göra ett skatteavdrag från betalningen av den utländska fakturan.

Enligt lagstiftaren är syftet med lagändringen att öka konkurrensneutraliteten mellan svenska och utländska företag och att förenkla bedömningen för svenska företag för när skatteavdrag ska göras. Eftersom skyldigheten åvilar den svenska utbetalaren resulterar lagändringen i en ökad administrativ börda för svenska företag, inte minst inom internationella koncerner med koncerninterna förehavanden som medför rörlighet av personal över landsgränser. Enligt vår mening medför lagändringen snarare en ökad komplexitet för en stor andel svenska företag. Lagstiftaren har förbisett många av de praktiska aspekter som svenska bolag nu står inför vid anlitande av utländska leverantörer. Ovanstående exempel är en situation där det är önskvärt med förtydligande och vägledning inom snar framtid.

Svenska bolag med utländska leverantörer står inför en utmaning under kommande två månader innan lagändringen träder i kraft. Bolagen behöver på kort tid implementera nya rutiner, processer och hitta systemstöd för att hantera den utvidgade skyldighet som åvilar bolagen. Deloitte har tagit fram ett koncept och åtgärdsförslag för att anpassa verksamhetens rutiner till lagändringen. Kontakta oss gärna för vidare diskussioner.