EU-domstolen underkänner de svenska reglerna om övertagande av jämkningsskyldighet för moms 

Bakgrund

Enligt momslagen kan en fastighet som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnader för vilken momsen uppgår till minst 100 000 kr under vissa förutsättningar bli föremål för jämkning av momsen. Jämkning innebär en justering av det ursprungliga momsavdraget innebärande att delar av det ursprungliga avdraget kan behöva återbetalas, alternativt att ytterligare kan avdrag kan göras. Den vanligaste orsaken till jämkning är att användningen av fastigheten i momspliktig eller momsfri verksamhet ökat eller minskat jämfört med vad som gällde när åtgärderna vidtogs. 

Vid överlåtelse av en fastighet som omfattas av jämkningsbestämmelserna går den latenta skyldigheten respektive rättigheten att jämka moms enligt nu gällande bestämmelser som huvudregel över på förvärvaren. Förvärvaren kan alltså bli skyldig att återbetala moms som säljaren gjort avdrag för om köparen börjar använda fastigheten i en momsfri verksamhet. Denna ordning, att jämkningsskyldigheten kan övergå på en annan part än den som gjort det ursprungliga avdraget, avviker från mervärdesskattedirektivets motsvarande bestämmelser och har ifrågasatts inte minst sedan EU-domstolen meddelade dom i det holländska målet C-622/11, Pactor Vastgoed. 

Bakgrunden till det nu aktuella målet var att fastighetsbolaget Sögård förvärvat en fastighet från en ägare som tidigare gjort avdrag för ingående moms på investeringar i fastigheten. Sögård, som fortsatte hyra ut fastigheten med frivillig skattskyldighet till moms, övertog därför jämkningsskyldigheten från säljaren. Sögård överlät senare fastigheten till två privatpersoner och den frivilliga skattskyldigheten upphörde därmed. Skatteverket beslutade därför att Sögård skulle jämka det momsavdrag som den ursprungliga ägaren av fastigheten gjort, något som Sörgård motsatte sig med hänvisning till EU-domstolens dom i Pactor-målet. Efter att kammarrätten dömt till Sögårds fördel beslöt Högsta förvaltningsdomstolen att meddela prövningstillstånd samt att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. 

EU-domstolens dom

Enligt EU-domstolen strider det mot mervärdesskattedirektivet att ålägga köparen av en fastighet som omfattas av jämkningsbestämmelserna en skyldighet att återbetala moms som denne inte själv gjort avdrag för. EU-domstolen underkänner därigenom det svenska reglerna om övertagande av jämkning vid fastighetsöverlåtelse. 

I sin begäran om förhandsavgörande frågade Högsta förvaltningsdomstolen även om det gjorde någon skillnad vid bedömningen av de svenska reglernas förenlighet med mervärdesskattedirektivet om fastighetsöverlåtelsen kvalificerar som en s.k. verksamhetsöverlåtelse. Generaladvokatens yttrande i Pactormålet öppnar för en sådan möjlighet, men frågan berördes aldrig av EU-domstolen. Då det i Sögård-målet inte klargjorts om överlåtelsen skett inom ramen för en verksamhetsöverlåtelse avvisade EU-domstolen frågan såsom hypotetisk. 

Deloittes kommentarer 

Genom domen står det klart att åtminstone stora delar av det svenska regelverket kring övertagande av jämkningsskyldighet strider mot mervärdesskattedirektivets bestämmelser. Dessvärre besvarades dock aldrig frågan om vad som gäller när fastigheten överlåts inom ramen för en verksamhetsöverlåtelse, något som är mycket vanligt förekommande när det kommer till just fastigheter. Detta skapar en fortsatt osäkerhet som är mycket olycklig. 

På kort sikt kan avgörandet naturligtvis framstå som välkommet för fastighetsbranschen, inte minst då det öppnar för möjligheten att begära omprövning och återkräva moms som fått jämkas för åtgärder som vidtagits av en tidigare ägare av fastigheten. Det är dock rimligt att tro att Skatteverket kommer att använda osäkerheten kring vad som gäller i fråga om verksamhetsöverlåtelser som ett skäl till att neka återbetalning i många fall. Det är också viktigt att överväga vad en återbetalning av moms till köparen kan få för följdeffekter, t.ex. om säljaren skulle kunna krävas på motsvarande belopp i stället. Vår initiala bedömning är att ett sådant utfall är osannolikt då den svenska momslagens bestämmelser är klara med att jämkningsskyldigheten övergår och direktivets direkta effekt inte kan åberopas av Skatteverket till nackdel för de skattskyldiga. Det är dock svårt att i nuläget förutse exakt vilka konsekvenser avgörandet kan få, vilket talar för att viss försiktighet bör iakttas. 

Domen innebär också att det svenska regelverket kommer att behöva reformeras. Det är dock inte säkert att utfallet av en sådan ny lagstiftning kommer att bli till det bättre för fastighetsbranschen. Det svenska regelverket har, trots komplexiteten i vissa delar, enligt vår mening fungerat tämligen väl. Ett möjligt utfall som nu uppstår är att säljaren får återbetala moms när fastigheten säljs även om köparen fortsätter att använda fastigheten i en momspliktig verksamhet. Det kommer i så fall att skapa momskostnader som inte uppstår idag. En annan möjlighet är att momsbelägga överlåtelse av fastigheter, vilket dock även det kan komma att ge upphov till ökade momskostnader om köparen t.ex. inte har full avdragsrätt för ingående moms. 

Förhoppningsvis har lagstiftaren redan i förväg planerat för vad som krävs för ändringar om domen skulle underkänna det svenska regelverket. Det vore enligt vår mening mycket olyckligt om en ny lagstiftning stressas igenom för att mildra konsekvenserna av domen utan att följdeffekterna av en sådan ändrad lagstiftning först utretts noggrant. 

Vi avser att hålla ett webinar kring domen och dess möjliga konsekvenser under december månad.