Virusutbrott och beskattning av utlandspersonal

I en global krissituation som denna, bör givetvis alla prioriteringar ta sin utgångspunkt i att säkra medarbetarnas hälsa och minimera riskspridning. När detta beaktats kommer andra frågor in i bilden, bland annat beskattning av arbetstagare utanför Sverige.

Ur ett svenskt nationellt skatteperspektiv kan avväganden komma att påverka beskattningen av arbetstagare som arbetar utanför Sverige och som avser tillämpa den svenska sexmånadersregeln. Sexmånadersregeln är en lagregel i inkomstskattelagen 3:9 som innebär att en i Sverige obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han eller hon vistas utomlands, inte är skattskyldig i Sverige för sådan inkomst. Detta kräver att vistelsen i utlandet pågår i minst sex månader, att inkomsten beskattas i arbetslandet samt att kortare avbrott för vistelser i Sverige inte överstiger 72 dagar under ett och samma anställningsår (motsvarande 6 dagar per månad i genomsnitt).

I den mån sådana arbetstagare tvingas uppehålla sig i Sverige för annat än kortare avbrott, till exempel på grund av beslut som fattats för att undvika coronasmitta, kan sexmånadersregeln alltså äventyras.

I inkomstskattelagen 3:13 finns dock en säkerhetsventil till sexmånadersregeln som i situationer av force majeure-karaktär medger rätt att under vissa förutsättningar ändå tillämpa sexmånadersregeln, även om villkoren inte är formellt uppfyllda. Ventilen kräver att den anställde, vid arbetets påbörjan, haft goda grunder att tro att sexmånadersregeln skulle bli tillämplig. Vidare finns två rekvisit som båda måste vara uppfyllda. Dels ska de ändrade förhållanden som uppstått och som gjort att sexmånadersregeln inte längre kan tillämpas avse omständigheter som inte arbetstagaren kunnat råda över och dels ska beskattning framstå som uppenbart oskälig.

Krig, strejk och liknande anges i förarbeten till den aktuella lagstiftningen som exempel på ändrade förhållanden som en arbetstagare inte kan råda över. Coronautbrott bör räknas till denna kategori av händelser. När det kommer till det andra rekvisitet om uppenbart oskälig beskattning så ska en restriktiv tolkning göras. Ventilen är avsedd att tillämpas i situationer där villkoren endast med liten marginal inte blivit uppfyllda beroende på omständigheter som den skattskyldige inte kunnat råda över.

För att exemplifiera så kan det tänkas att en person som skickats av sin svenska arbetsgivare för att arbeta i Kina i tolv månader men som efter fem månader avbryter vistelsen i Kina, på grund av coronautbrott på arbetsorten, återvänder till Sverige eventuellt kan tillämpa sexmånadersregeln under perioden i Kina med stöd av säkerhetsventilen, trots att man inte varit borta i sex månader. Om situationen skulle förbättras, så att den anställde efter tre månaders avbrott i Sverige återupptar arbetet i Kina, så kan den anställde dock sannolikt inte undgå beskattning på inkomsten som uppburits under avbrottet. Detta eftersom det inte torde anses oskäligt att beskatta denna inkomst. Notera att detta är ett hypotetiskt exempel och att det är svårt att förutse hur Skatteverket kommer att se på de olika situationer som uppstår. Här kommer exempelvis faktorer som perioden utomlands, avbrottets längd och anledningen till att man inte kvarstannar på arbetsorten ha betydelse för bedömningen. En ytterligare fråga som uppstår i exemplet ovan är hur beskattningen i Kina påverkas av avbrottet i vistelsen där.

Svenska företag har tusentals arbetstagare utsända utomlands med avsikten att tillämpa sexmånadersregeln. Beaktat arbetstagares, myndigheters och företags rutiner för att minimera risker för smittspridning så kan det antas att säkerhetsventilen kommer åberopas i ovanligt hög utsträckning. Det återstår att se om Skatteverket accepterar coronavirus som en generellt godtagbar grund för sådana ändrade förhållanden i omständigheter som krävs för ventilen eller om uppföljning kommer ske kring bekräftade risker i varje enskilt fall.

Skattefrågor är av underordnad betydelse i globala krissituationer av det slag vi nu ser och all prioritering bör givetvis ta sin utgångspunkt i hälsa och minimering av riskspridning.