Automatiska informationsutbytet – Var står vi?

Den senaste i raden av EU-direktiv (Rådets direktiv 2014/107/EU om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning) kring automatiskt informationsutbyte kommer väsentligt att påverka det automatiska informationsutbytet i skattehänseende mellan EU:s medlemsstater. Direktivet är i linje med den nya rapporteringsstandarden från OECD som i sig påverkats starkt av den amerikanska FATCA-lagstiftningen. Direktivet träder i kraft 1 januari 2016 och själva utbytet av information hänförlig till 2016 mellan medlemsstaterna kommer att ske under 2017.
 
Informationsutbytet enligt det senaste direktivet ska inte bara avse finansiella upplysningar kring inkomster såsom ränta och utdelning utan även kontosaldon och kapitalvinster från försäljning av finansiella tillgångar. Syftet med det uppdaterade direktivet är bland annat att stärka skatteuppbördens effektivitet och förhindra gränsöverskridande skattebedrägeri och skatteundandragande.
 
Under 2014 uppdaterades även sparandedirektivet som också möjliggör informationsutbyte mellan EU:s stater. EU kommissionen har dock uppmärksammat att de två direktiven behandlar samma frågor och förslaget är att sparandedirektivet därför slopas inom kort och att endast direktiv 2011/16/EU med efterföljande kompletterande direktiv ska tillämpas.
 
Förutom utvecklingen på EU nivå har 61 jurisdiktioner, inklusive Sverige, enats om automatiskt informationsutbyte i skattesyfte baserat på OECD:s nya rapportstandard. Majoriteten av länderna som ingått avtalet har förbundit sig att påbörja informationsutbytet under 2017.

Deloittes kommentar

Kort kan sägas att EU:s direktiv innebär att EU:s medlemsländer måste tillse att de finansiella instituten rapporterar underlag till respektive lands behöriga myndighet för det utökade automatiska informationsutbytet från och med 2016-01-01. Det faktiska informationsutbytet mellan staternas behöriga myndigheter kommer att inledas under 2017. Detta innebär att på samma sätt som utländska konton och depåer kommer att rapporteras till Skatteverket i Sverige, för berörda personer, kommer även svenska konton och depåer rapporteras till berörda utländska myndigheter. Från ett svenskt perspektiv omfattar således informationsutbytet inte bara personer bosatta i Sverige utan även personer som är bosatta utomlands men som innehar svenska konton och depåer.
 
Såväl EU-direktivet som OECD:s nya rapportstandard innebär således en ökad transparens med start från 2016-01-01. För personer som har, eller som är osäkra om de har, oredovisade tillgångar utomlands rekommenderar vi att de tar kontakt med oss för att eventuellt lämna in en frivillig rättelse (självrättelse). Genom att begära omprövning av tidigare deklarationer, så kallad frivillig rättelse, kan den skattskyldige undvika skattetillägg på tidigare oredovisade inkomster samt minska riskerna för eventuella straffrättsliga påföljder.