Artikel

Avdrag för ingående moms i blandad verksamhet – omsättning hänförlig till avbetalningsobjekt

Förvaltningsrätten har i dom den 4 oktober 2013 [1] kommit till slutsatsen att ett finansbolags momspliktiga omsättning hänförlig till försäljningar av avbetalningsobjekt inte ska beaktas vid fastställandet av hela verksamhetens omsättningsbaserade fördelningsgrund.

Ett finansbolag bedrev blandad verksamhet och yrkade avdrag för ingående moms på gemensamma kostnader enligt skälig grund. Vid beräkning av den avdragsgilla andelen har bolaget nyttjat en i stora delar omsättningsbaserad fördelningsgrund, det vill säga avdraget baseras på hur stor del av verksamhetens totala omsättning som är momspliktig. En viss viktning gjordes också utifrån kreditvolym.   

Den tvistiga frågan i förvaltningsrätten var på vilket sätt bolaget skulle behandla intäkter hänförliga till försäljningen av avbetalningsobjekt, det vill säga de objekt som köptes in och på avbetalning såldes vidare utan vinstpåslag. Bolaget menade att försäljningspriset skulle ingå i såväl den momspliktiga omsättningen som i den totala omsättningen. Skatteverket ansåg å sin sida att försäljningen av avbetalningsobjekten inte skulle beaktas i den momspliktiga omsättningen vid beräkning av fördelningsgrunden men däremot ingå i bolagets totala omsättning. Skatteverket beräkningen skulle leda till att den momspliktig omsättning – och därmed avdragsrätten för ingående moms på gemensamma kostnader – avsevärt skulle minska i förhållande till bolagets yrkande. 

Förvaltningsrätten hittade en medelväg då man var av uppfattningen att omsättningen som är kopplad till försäljningen av avbetalningsobjekten utgör en snedvridande faktor vid beräkningen av hur verksamhetens resurser förbrukas, vare sig de ingår helt eller delvis i fördelningsunderlaget. Mot bakgrund därav konstaterade förvaltningsrätten att det mest rättvisande resultatet var att helt bortse från försäljning av objekten, och exkludera omsättning från såväl täljaren som nämnaren i det nyttjade bråket.  

Deloittes kommentar

Frågan om hur en beräkning enligt skälig grund ska göras har prövats i ett flertal fall de senaste åren. Konstateras kan att Skatteverket inte alltid är konsekvent i sina bedömningar av vad som är en skälig beräkningsgrund, vilket naturligen komplicerar frågan för det enskilda bolaget. I aktuellt fall anser vi att förvaltningsrättens slut är rimligt, i motsats till Skatteverkets beräkning vilken framstår som mycket märklig. Det bör dock noteras att Skatteverket har överklagat domen. 

De frågeställningar som behandlas i domen väcker även frågor om det finns fler fall där omsättning hänförlig till vidarefakturering utan vinstpåslag bör eller ska exkluderas när en omsättningsbaserad fördelningsnyckel används. 

[1] Förvaltningsrätten mål nr 27184-12, 27186-12

Hade du nytta av den här informationen?