Artikel
Avdragsrätt för moms i blandad verksamhet – fördelning efter skälig grund
Tax News FSI Q3 2015
Skatteverket publicerade den 25 augusti ett ställningstagande där verket ger sin syn på användandet av fördelningsnycklar vid beräkning av avdragsrätt för ingående moms i blandad verksamhet.
21 oktober 2015
Skatteverket publicerade den 25 augusti ett ställningstagande, Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund (dnr 131 446423-15/111), där verket ger sin syn på användandet av fördelningsnycklar vid beräkning av avdragsrätt för ingående moms i blandad verksamhet. I ställningstagandet ger Skatteverket även sin syn på det underlag som ett företag ska kunna uppvisa för att Skatteverket ska kunna kontrollera att fördelningsnyckeln beräknats på ett korrekt sätt.
När ett förvärv görs för en verksamhet som endast delvis är momspliktig (s.k. blandad verksamhet) ska avdraget för ingående moms delas upp. Utgångspunkten är att en bedömning av avdragsrätten ska göras för varje enskilt förvärv. En fördelning ska i första hand göras efter hur stor del av den ingående momsen som avser den momspliktiga verksamheten. Det innebär att fördelningen ska göras efter den faktiska användningen av den vara eller tjänst som förvärvats.
Om den faktiska användningen inte är känd vid förvärvstillfället får en fördelning istället göras efter skälig grund. En sådan fördelning ska så långt möjligt motsvara resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna. Av ställningstagandet framgår att eftersom det är den beskattningsbara personen som har bevisbördan måste skälighetsbedömningen vara kontrollerbar och kunna styrkas med objektiva omständigheter, dvs. det måste finnas ett tillförlitligt underlag.
Skatteverket anser att det är omsättningen som i normalfallet ska användas som fördelningsnyckel för att bedöma användningen av den inköpta varan eller tjänsten. Det är dock möjligt att använda andra fördelningsgrunder, som exempelvis yta eller nedlagd tid, om dessa på ett bättre sätt motsvarar resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna. Beträffande yta som fördelningsgrund är det Skatteverkets uppfattning att denna endast bör användas för fastighetsspecifika kostnader och att andra kostnader bör fördelas med omsättning som fördelningsgrund. Enligt Skatteverket föreligger det svårigheter för företag som använder nedlagd tid som grund för sin fördelningsnyckel att objektivt visa att den är skälig. Skatteverket anser därför att fördelningsnyckeln måste kunna styrkas med en tidredovisning i kombination med fakturering till tredje man.
Vid fördelning med omsättning som grund är det tillåtet att avrunda till närmsta heltal i ljuset av EU:s momsdirektiv. Vid tillämpning av andra beräkningsmetoder är det Skatteverkets uppfattning att fördelningsnyckeln ska anges med två decimaler.
Kommentar
Som framgår ovan så är det Skatteverkets uppfattning att det i normalfallet är omsättningen som är den fördelningsgrund som bör användas. Det finns verksamheter alt. kostnadstyper där denna fördelning inte speglar resursförbrukningen på ett korrekt sätt varför andra beräkningsmetoder kan användas. Noteras bör att Skatteverket tydligt understryker vikten av att man som företag gör sannolikt att den använda fördelningsgrunden är skälig och återspeglar hur kostnaderna förbrukas i verksamheten.
Det kan också noteras att Skatteverket med framgång drivit linjen att yta som huvudregel ska användas som fördelningsgrund vid uthyrning av fastighet. I en dom från kammarrätten ansågs ett bolag inte ha styrkt att fördelningsgrunden omsättning gav en mer rättvisande fördelning än den tidigare tillämpade fördelningsgrunden yta (KR i Sthlm, mål nr 1450-15).