Artikel

Avdragsrätt för moms vid uthyrning av delvis momsfri fastighet

Enligt ett ställningstagande från Skatteverket ska avdragsrätten för moms på vissa kostnader inom fastighetsbranschen bestämmas enligt en omsättningsbaserad fördelningsnyckel och inte enligt momspliktig yta.

Publicerad: 12 december 2015

Skatteverket publicerade den 25 augusti ett ställningstagande, Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund (dnr 131 446423-15/111), där verket ger sin syn på användandet av fördelningsnycklar vid beräkning av avdragsrätt för ingående moms i blandad verksamhet. I ställningstagandet ger Skatteverket även sin syn på det underlag som ett företag ska kunna uppvisa för att Skatteverket ska kunna kontrollera att fördelningsnyckeln beräknats på ett korrekt sätt.

När ett förvärv görs för en verksamhet som endast delvis är momspliktig (så kallad blandad verksamhet) ska avdraget för ingående moms delas upp. Utgångspunkten är att en bedömning av avdragsrätten ska göras för varje enskilt förvärv. En fördelning ska i första hand göras efter hur stor del av den ingående momsen som avser den momspliktiga verksamheten. Det innebär att fördelningen ska göras efter den faktiska användningen av den vara eller tjänst som förvärvats. På fastighetsområdet innebär detta i praktiken att om ett visst förvärv kan allokeras till en specifik del av en fastighet, till exempel en eller flera olika lokaler, så styrs avdragsrätten av om lokalerna är föremål för frivillig skattskyldighet eller inte.

Om den faktiska användningen inte är känd vid förvärvstillfället får en fördelning istället göras efter skälig grund. En sådan fördelning ska så långt som möjligt motsvara resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna. Av ställningstagandet framgår att eftersom det är den beskattningsbara personen som har bevisbördan måste skälighetsbedömningen vara kontrollerbar och kunna styrkas med objektiva omständigheter, det vill säga det måste finnas ett tillförlitligt underlag.

Skatteverket anser att det är omsättningen som i normalfallet ska användas som fördelningsnyckel för att bedöma användningen av inköpta varor eller tjänster. Det är dock möjligt att använda andra fördelningsgrunder, exempelvis yta eller nedlagd tid, om dessa på ett bättre sätt speglar resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna. 

Beträffande yta som fördelningsgrund, vilket tidigare varit den förhärskande fördelningsgrunden på fastighetsområdet, är det Skatteverkets uppfattning att denna endast bör användas för fastighetsspecifika kostnader. Andra kostnader i fastighetsbolaget som inte direkt går att hänföra till fastigheten som sådan, till exempel kostnader för revision, bör däremot fördelas med omsättningen som fördelningsgrund.    

Vid fördelning med omsättningen som grund är det tillåtet att avrunda uppåt till nästa heltal. Vid tillämpning av andra fördelningsnycklar, till exempel yta, är det Skatteverkets uppfattning att fördelningsnyckeln ska anges med två decimaler.

Deloittes kommentar

Som framgår ovan är det Skatteverkets uppfattning att det i normalfallet är omsättningen som är den fördelningsgrund som bör användas. För moms på fastighetskostnader gäller dock yta som fördelningsgrund. Det innebär att ett fastighetsbolag kan behöva använda sig av olika fördelningsnycklar beroende på vilken typ av kostnad momsen avser. Det bör noteras att Skatteverket tydligt understryker vikten av att man som företag gör sannolikt att den använda fördelningsgrunden är skälig och återspeglar hur kostnaderna förbrukas i verksamheten. 

Det kan också noteras att Skatteverket med framgång tidigare drivit linjen att yta som huvudregel ska användas som fördelningsgrund vid uthyrning av fastighet. I en nyligen meddelad dom från kammarrätten ansågs till exempel ett bolag inte ha styrkt att fördelningsgrunden omsättning gav en mer rättvisande fördelning än den tidigare tillämpade fördelningsgrunden yta (Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1450-15). Det återstår därför att se i vilken utsträckning det nya ställningstagandet får genomslag hos domstolarna. När det gäller de praktiska effekterna är det sannolikt framför allt merarbetet det innebär att använda sig av olika fördelningsnycklar beroende på typ av kostnad som kan medföra visst administrativt besvär. Självfallet kan det dock även få en viss effekt på hur stor andel ingående moms på en viss kostnad som kan dras av. För ett fastighetsbolag som har både momsfria bostäder och momspliktiga lokaler kan en omsättningsbaserad fördelningsnyckel många gånger ge en bättre avdragsrätt. Å andra sidan kan vakanta, momspliktiga lokaler i samma fastighet slå negativt mot avdragsrätten då de inte genererar någon momspliktig omsättning. 

Hade du nytta av den här informationen?