Skatteverket presenterar en ny deklarationsblankett

Den nya generella ränteavdragsregeln innebär att avdrag för ett bolags negativa räntenetto (ränteintäkter minskat med ränteutgifter) begränsas till 30 procent av skattemässig EBITDA (Earnings before Interest, Depreciation and Amortization). En förenklingsregel kan användas istället för huvudregeln och innebär att ett bolag får dra av ett negativt räntenetto uppgående till fem miljoner kronor. Reglerna tillämpas i förhållande till räntor på såväl externa som interna skulder.

Blankett N9 är obligatorisk för bolag som har ett negativt räntenetto före ränteavdragsbegränsning överstigande fem miljoner kronor. Blanketten ska också lämnas av bolag som ingår i en intressegemenskap om bolaget har ett negativt räntenetto och de bolag som ingår i intressegemenskapen tillsammans har negativa räntenetton överstigande fem miljoner kronor. Även bolag som begär avdrag för kvarstående negativa räntenetton från tidigare år och bolag som begär avdrag för ett annat bolags negativa räntenetto ska lämna blanketten.

Blanketten är uppdelad i totalt sju avsnitt:

a)    Redovisning av ränteutgifter enligt den skattemässiga definitionen

b)    Redovisning av ränteintäkter enligt den skattemässiga definitionen

c)    Koncernutjämning av räntenetto

d)    Beräkning av avdragsunderlag och avdragsutrymme

e)    Årets avdrag av negativt räntenetto och ev. kvarstående negativa räntenetton

f)     Förenklingsregeln

g)    Kvarstående negativa räntenetton (frivillig uppgift)
 

Deloittes kommentarer

Blanketten är både relativt omfattande och komplicerad. Det uppställs höga krav på skattebetalaren i form av specifikation och klassificering av de egna ränteutgifterna samt i vissa fall också information om räntor i andra bolag i intressegemenskapen. Då tillämpningen av den generella ränteavdragsbegränsningsregeln är både ny och relativt komplicerad kommer den omfattande uppgiftsskyldigheten sannolikt att medföra betydande merarbete för många bolag i samband med upprättande av inkomstdeklarationen. Beaktat reglernas komplexitet, och blankettens utformning, bör också risken för felaktigheter i samband med deklarationsupprättandet öka.

Blankettens olika avsnitt

A. Ränteutgifter som ska ingå i räntenettot

Under A ska redovisade ränteutgifter, ej avdragsgilla ränteutgifter (t.ex. som begränsats enligt de s.k. riktade reglerna för vissa gränsöverskridande och koncerninterna skuldförhållanden) samt ränteutgifter som utgör ränta enligt den skattemässiga definitionen men som inte ingår i de redovisade ränteutgifterna inkluderas.

För uppgifter om redovisade ränteutgifter (A1 och A2) hänvisas enligt blankettinstruktionen till kod 3.18 i inkomstdeklarationen vilket motsvaras av i årsredovisningen redovisade ränteutgifter och liknande resultatposter. Det är inte ovanligt att utgifter, som inte är att betrakta som ränta enligt den skattemässiga definitionen, ingår i den redovisade posten och det kan också finnas räntekostnader som inte redovisas som ränteutgifter i årsredovisningen. För att uppgiftslämnandet ska bli korrekt avseende avsnitt A1 och A2 måste bolaget redovisa samtliga bokförda ränteutgifter och inte endast de som klassificerats som ränteutgifter i årsredovisningen.

I tillägg till ovan är det också nödvändigt för bolaget att särskilt redovisa poster som inte ska ingå i det skattemässiga räntenettot – eventuella räntekostnader som är ej avdragsgilla enligt de riktade reglerna och valutakurseffekter. Det kan bli en utmaning för bolagen att sammanställa ett korrekt totalt belopp av ränteutgifterna som ska ingå i det skattemässiga räntenettot.

B. Ränteinkomster och beräkning av räntenettot

Till skillnad från avsnitt A innehåller avsnitt B, som avser ränteinkomster, endast tre delavsnitt. Det är dels redovisade ränteinkomster och liknande resultatposter samt redovisade ränteinkomster som inte ska ingå i räntenettot. Återigen hänvisas till inkomstdeklarationen (kod 3.16 i INK2) vilket är den bokföringsmässiga posten för ränteinkomster. Samma problematik som gäller för ränteutgifter gäller således också ränteinkomsterna. Det skulle vidare vara att föredra om bolagen också fick specificera ränteinkomster på motsvarande vis som begärs för räntekostnader, för att undvika icke-inkludering och felaktigheter men också för ökad transparens kring vilka ränteinkomster som beaktas i beräkningen av räntenettot.

C. Koncernutjämning av räntenetton

Bolag med koncernbidragsrätt har möjlighet att utjämna positiva och negativa räntenetton. Ett bolag med ett positivt räntenetto kan begära avdrag för ett annat bolags negativa räntenetto (motsvarande bolagets positiva räntenetto). Om denna möjlighet nyttjas ska utjämningen redovisas i avsnitt C. Bolag med positivt räntenetto ska redovisa avdraget och bolaget med negativt räntenetto ska redovisa överföringen av negativt räntenetto till mottagaren. Information om lämnande och mottagande bolag ska anges i tabellen och med vilka belopp utjämning har skett. En brist avseende detta avsnitt är att det tydligt borde framgå att ett bolag med positivt räntenetto inte kan dra av ett annat bolags negativa räntenetto med mer än ett belopp motsvarande bolagets positiva räntenetto.

D. Beräkning av avdragsunderlag och avdragsutrymme (EBITDA-regeln)

Beräkningen av avdragsunderlaget kan initialt framstå som en mindre komplicerad övning men är komplex och beroende av flertalet faktorer. Beräkningen ska utgå från det skattemässiga resultatet av näringsverksamheten innan avdragsbegränsning för räntenetton samt avsättning till periodiseringsfond (D1). För att underlätta för skattebetalaren hade det varit fördelaktigt om Skatteverket i detta sammanhang försökt sammanlänka inkomstdeklarationen och bilagan. Med nuvarande uppställning i blanketten kommer bolaget att behöva ha en separat beräkning på det skattemässiga resultatet före ränteavdragsbegränsningar och periodiseringsfond, utan någon motsvarighet i inkomstdeklarationen. Det blir vidare nödvändigt för bolaget att exkludera eventuell avsättning till periodiseringsfond för att ange korrekt resultat i D1.

Vad gäller uppräkning av tidigare års underskott (D2) anges i blanketten att om det skattemässiga resultatet före ränteavdragsbegränsning är negativt och avdrag har gjorts för tidigare års underskott ska avdragsunderlaget ökas med ett belopp motsvarande underskottet, dock högst upp till årets skattemässiga resultat. Det framgår dock inte att detta inte gäller om det föreligger underskottsspärrar (fusions- eller koncernbidragsspärr), i sådana situationer får underskottet inte öka EBITDA. Om underskottsspärrar finns bör bolagen vara uppmärksamma i detta avseende.

Avdragsunderlaget ska vidare ökas med gjorda värdeminskningsavdrag. Det är i sammanhanget viktigt att notera att det är fråga om skattemässiga värdeminskningsavdrag och inte bokförda värdeminskningsavdrag. Skattemässiga avskrivningar på maskiner, inventarier, förvärvade immateriella tillgångar, byggnader och markanläggningar ska anges i D3. Även gjorda överavskrivningar och upplösning av överavskrivningar ska beaktas här.

E. Avdrag för årets negativa räntenetto och kvarstående negativa räntenetto

Avsnittet specificerar bolagets negativa räntenetto, storleken på årets avdrag samt avdrag för kvarstående räntenetto från tidigare år, återföring av avdrag samt skattemässigt avdrag. E2 avser avdrag för årets negativa räntenetto och saknar hänvisning till avdragsutrymmet och förenklingsregeln, vilket hade varit att föredra från ett pedagogiskt perspektiv. Det är alltså årets negativa räntenetto, beräknat avdragsutrymme (30 % av EBITDA) eller fem miljoner kronor enligt förenklingsregeln som kan utgöra årets avdrag för negativt räntenetto.

E4 anger eventuell återföring av ej avdragsgillt negativt räntenetto och E5 anger eventuellt skattemässigt avdrag för negativt räntenetto, vilket blir aktuell i det fall kvarstående negativt räntenetto från tidigare år finns som inte tidigare har påverkat årets skattemässiga resultat. Med andra ord blir ruta E5 endast aktuell om bolaget har ett kvarstående negativt räntenetto från tidigare år.

F. Förenklingsregeln för företag i intressegemenskap

I avsnitt F ska bolag som tillämpar förenklingsregeln och som ingår i en intressegemenskap ange vilken intressegemenskap bolaget tillhör (vilket kan vara flera). Detta kräver utöver organisationsnummer för respektive bolag i intressegemenskapen också uppgifter om de andra bolagens begärda avdrag för negativt räntenetto. I beloppet ska, förutom respektive koncernbolags eget räntenetto, också ett negativt räntenetto som övertagits från annat koncernbolag ingå (genom utjämning av räntenetto enligt ovan).

G. Uppgifter om kvarstående negativa räntenetton (frivillig uppgift)

Enligt rubriksättningen på avsnittet är detta avsnitt inte obligatoriskt. Under G kan alltså bolag frivilligt beräkna och lämna uppgifter om kvarstående negativa räntenetton. G1-G3 är i realiteten endast en annan sammanställning över uppgifter som lämnats i andra avsnitt i blanketten. Därutöver kan bolaget också specificera kvarstående negativa räntenetton från tidigare år. Även om detta inte är obligatoriskt är det ett relativt enkelt sätt för bolaget att få översikt över sitt sparade räntenetto för framtida deklarationer.

Kontakta oss

Vid eventuella frågor är du varmt välkommen att kontakta någon av oss.