Nyheter

Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige – Skatteverket föreslår övergång till ekonomiskt arbetsgivarbegrepp

Tax Alert

Publicerad: 2017-07-03

I en promemoria till Finansdepartementet föreslår Skatteverket ett flertal viktiga lagändringar som medför ökade skyldigheter för utländska arbetsgivare och begränsat skattskyldiga arbetstagare vid utsändningar till Sverige.

Den viktigaste förändringen innebär att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs i Sverige, i stället för det formella arbetsgivarbegrepp som tillämpas idag. Detta innebär att det är den som drar nytta av utfört arbete snarare än den som betalar ut lönen som bedöms vara arbetsgivare vid tillämpning av den så kallade 183-dagarsregeln i skatteavtal samt intern rätt.

Bakgrund

Under gällande lagstiftning beskattas en begränsat skattskyldig person som är anställd av ett svenskt företag i Sverige vid arbete i Sverige. Om personen däremot är anställd av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige sker ingen beskattning i Sverige om följande villkor i 183-dagarsregeln är uppfyllda:

  • Arbetstagarens vistelse i Sverige överstiger inte sammanlagt 183 dagar under en tolvmånadersperiod,
  • ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar, och
  • ersättningen belastar inte fast driftställe i Sverige.

183-dagarsregeln återfinns i såväl svensk intern rätt som i skatteavtal. Det förekommer i regel två olika synsätt i olika rättsordningar när det gäller bedömningen av vem som utgör den faktiska arbetsgivaren. Enligt svensk rätt bedöms arbetsgivaren utifrån vem som har anställt arbetstagaren och betalar ut ersättningen – ett formellt arbetsgivarbegrepp. Sedan lång tid tillbaka tillämpas i många andra länder redan ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp där den för vilken arbetet faktiskt utförs anses vara den verklige arbetsgivaren.

Mot bakgrund av att Sverige tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp har 183-dagarsregeln kunnat tillämpas i situationer där en utländsk arbetstagare som är anställd och erhåller lön från en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige, arbetar tillfälligt i Sverige under en kortare period – även vid situationer när de faktiska kostnaderna vidarefaktureras och bärs av det svenska bolaget som arbetet utförs för.

Skatteverkets promemoria

Skatteverket föreslår att beskattning ska kunna ske även när en begränsat skattskyldig person är anställd av ett utländskt företag utan fast driftställe i landet. Det avgörande ska inte längre vara vem som utbetalar lönen utan för vems räkning arbetet utförs. Bedömningen kommer därmed i stället för att baseras på ett formellt arbetsgivarbegrepp baseras på ett ekonomiskt. Vidare föreslås att den som utför arbete i Sverige ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket om denne inte är eller har varit folkbokförd i Sverige eller har ett samordningsnummer.

Syftet bakom förslaget är att öka konkurrensneutraliteten mellan arbetstagare som är anställda av ett svenskt bolag och anställda som är anställda av ett utländskt bolag, men som bägge utför arbete för en verksamhet i Sverige.

Vidare föreslås tre konkreta lagförslag som rör utländska företag:

  • Utbetalare i utlandet som saknar fast driftställe i Sverige ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete som utförs i Sverige. Utbetalaren har till följd av detta en skyldighet att anmäla sig för registrering hos Skatteverket samt lämna arbetsgivardeklaration
  • Undantaget att en utbetalare i Sverige inte ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete till ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige tas bort
  • Utländska företag som bedriver viss verksamhet i Sverige ska lämna särskilda uppgifter för bedömning av skattskyldigheten

Förutsatt att Finansdepartementet tar förslaget vidare och detta godkänns av riksdagen föreslås ändringarna att träda i kraft den 1 januari 2019. Regeringen har den 30 juni 2017 lämnat Skatteverkets promemoria vidare på remiss till ett flertal instanser och remissvar ska ha inkommit senast den 2 oktober 2017.

Deloittes kommentar

Förslaget innebär en stor förändring för utländska arbetsgivare som sänder personal till Sverige för att utföra arbete för en svensk uppdragsgivares räkning. En övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp skulle innebära att ersättning utbetald för arbete i Sverige som gynnar ett svenskt bolag kommer att beskattas i Sverige från dag ett – oavsett om anställningen och löneutbetalningen formellt ligger kvar i utlandet och bolaget inte anses ha fast driftställe i Sverige.

I praktiken medför detta att arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige men är anställda av en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska beskattas här från dag ett om arbetstagaren utför arbete för en verksamhet i Sverige. Trots att Skatteverkets promemoria uttryckligen avser begränsat skattskyldiga personer framgår av promemorian att det ändrade arbetsgivarbegreppet även ska tillämpas för obegränsat skattskyldiga personer. Vid bedömningen av om villkoren för 183-dagarsregeln är uppfyllda enligt skatteavtal kommer sålunda Sverige tillämpa synsättet ekonomisk arbetsgivare. Arbetstagaren blir därför skyldig att redovisa erhållen inkomst som föremål för beskattning enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta även för mycket korta vistelser i Sverige såsom tjänsteresor och i förlängningen lämna deklaration i Sverige om vistelsens längd överstiger sex månader.

Utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige kommer att bli skyldiga att göra skatteavdrag vid löneutbetalningar för arbete som en anställd utför i Sverige. I praktiken innebär detta att utländska företag med personal i Sverige kommer omfattas av skyldigheten att registrera sig som arbetsgivare hos Skatteverket samt att lämna månatliga arbetsgivardeklarationer och uppgifter på individnivå. De föreslagna ändringarna innebär därför att utländska företag som bedriver viss verksamhet i Sverige omfattas av samma bestämmelser och skyldigheter som ett svenskt företag som bedriver motsvarande verksamhet.

En ökad administrativ och ekonomisk börda uppstår därmed för både arbetsgivare och arbetstagare för det fall förslaget antas. Med anledning av förslaget rekommenderar Deloitte att berörda svenska uppdragsgivare som frekvent välkomnar business travellers från koncernbolag i andra länder till Sverige för att utföra arbete för det svenska bolaget, men även utländska arbetsgivare som sänder ut business travellers till Sverige, noggrant ser över sina processer. Vidare rekommenderar Deloitte att dessa företag tillser att en process finns för att notera vilka utländska arbetstagare som vistas i Sverige. Slutligen ställer förslaget högre krav dels på arbetsgivaren men även på arbetstagaren att förse respektive ta del av information avseende de nya skyldigheter som uppstår vid utlandsarbete såsom registreringsskyldighet och skattskyldighet i Sverige och, i förlängningen, diskussion kring hur eventuell dubbelbeskattning kommer att hanteras då fler sådana situationer kommer att uppstå.

Deloitte kommer att bevaka utvecklingen kring Skatteverkets förslag och uppdatering följer. 

Hade du nytta av den här informationen?