Artikel
Bolag påförs skattetillägg då varor till köpare i annat EU-land inte lämnat Sverige
Ett franskt bolag som förvärvat varor från en svensk säljare gick i konkurs innan varorna fördes ut ur Sverige. Skatteverket ansåg därför att kriterierna för en momsfri EU-försäljning inte var uppfyllda då varorna fortfarande fanns kvar i Sverige.
Publicerat 2015-06-16
Ett svenskt bolag sålde varor till ett franskt bolag. Enligt försäljningsavtalet ansvarar kunden för att hämta varorna i Sverige. Försäljningen av varorna redovisades som en momsfri EU-försäljning och någon svensk moms debiterades därför inte på försäljningen. Det franska bolaget gick i konkurs innan varorna fördes ut ur Sverige. Skatteverket ansåg därför att kriterierna för omvänd beskattning inte var uppfyllda då varorna fortfarande fanns kvar i Sverige. Bolaget påfördes även skattetillägg för att ha lämnat oriktig uppgift i momsdeklarationen.
Ett svenskt bolag har sålt maskinutrustning till en köpare i Frankrike, som vid köpet åberopat sitt franska momsregistreringsnummer. Försäljningen redovisades i enlighet med reglerna om omvänd beskattning. I enlighet med försäljningsavtalet ansvarade köparen för att demontera och hämta maskinutrustningen i Sverige för transport till Frankrike. Det svenska bolaget erhöll handpenning i slutet av maj 2011 och resterande betalning i juli 2011. Enligt Skatteverkets omprövningsbeslut hade varorna i juli 2012 ännu inte lämnat Sverige. Det franska bolaget hade vid denna tidpunkt försatts i konkurs. Konkursförvaltaren och det svenska bolaget hävdade att avsikten fortsatt var att varorna skulle transporteras från Sverige till Frankrike samt att det i svensk lag inte finns någon angiven tidpunkt avseende när varorna måste transporteras från Sverige vid ett hämtköp för att undantaget från moms vid försäljning av varor till annat EU-land ska vara tillämpligt.
Skatteverket angav i omprövningsbeslutet att bolaget lämnat oriktig uppgift då utgående moms borde ha redovisats på försäljningen med hänvisning till att varorna fortsatt varit kvar i Sverige. Enligt Skatteverket saknar det betydelse att det i lagen inte finns någon specifikt angiven tidpunkt för när varorna bör ha förflyttats ur Sverige då varorna inte kan få finnas kvar i landet hur länge som helst. Skatteverket ansåg vidare att betalningen även borde ha redovisats i maj, och inte enbart i juli, med hänvisning till att handpenningen var att se som en förskottsbetalning.
Förvaltningsrätten fastställde Skatteverkets omprövningsbeslut men ansåg att skattetillägget bör bestämmas till 2 procent med hänvisning till att det rör sig om ett periodiseringsfel.
Skatteverket överklagade frågan om skattetillägg till kammarrätten som ändrade förvaltningsrättens dom och fastställde Skatteverkets beslut i sin helhet.
Deloittes kommentar
Utgångspunkten vid försäljning av varor till andra EU-länder är att säljaren ska visa att varan lämnat landet för att omsättningen ska undantas från svensk moms. Domen visar att säljarens bevisbörda är tämligen långtgående för bolag som säljer varor till andra EU-länder med avtal om hämtköp. Trots att det i svensk lag inte finns någon angiven tidsgräns för när en vara ska ha lämnat landet anser domstolarna att varorna inte kan finnas kvar hur länge som helst i Sverige. Domstolarna gav inte någon närmare vägledning om tidsangivelse men omständigheten att betalning har erhållits och att kunden försatts i konkurs kan ha spelat in i bedömningen.
Påförande av skattetillägg i det aktuella fallet pekar på att det finns en problematik och motsättning mellan tidpunkten för omsättning, transport och krav på rapportering i momsdeklaration som kan försvåra en rationell hantering. Det finns anledning för bolag som är involverad i varuhandel med andra EU-länder att se över sina rutiner för rapportering av denna försäljning i förhållande till tidpunkten för transporten.