Nyheter

Budgeten och skatterna år 2019 

Publicerad: 2019-05-22

Regeringsbildningen 2018 innehöll många turer och oklarheterna kring höstens och vårens budget är många. Vi förklarar några av de viktigaste skatterättsliga ändringarna som har skett och som kan komma att ske, samt hur dessa påverkar dig och din verksamhet.

Det lär inte ha undgått någon att turerna kring regeringsbildningen varit många och det är förståeligt om det är otydligt vad som faktiskt beslutades. Efter 2018 års riksdagsval befann sig Sverige i ett nytt parlamentariskt läge vilket resulterade i en utdragen regeringsbildning med flera statsministeromröstningar. Under regeringsbildningens gång röstade riksdagen igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag för år 2019, den så kallade M/KD-budgeten. Budgetförslaget innehöll ett flertal ändringar av inkomstskatten, vilka trädde i kraft den 1 januari 2019. Strax efter budgetomröstningen bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet en gemensam regering med stöd av Centerpartiet och Liberalerna genom en sakpolitisk överenskommelse, det så kallade januariavtalet. 

Den 10 april lämnade regeringen sitt förslag på vårbudget i vilken regeringen presenterade ytterligare skatteförslag för budgetåret 2019 vad gäller exempelvis socialavgifter, flygskatt och olika miljöskatter. Resultatet av turerna i riksdagen och vilka förändringar som den föreslagna vårbudgeten kan medföra tas upp i denna artikel för att ge klarhet i några av de viktigaste skatterättsliga ändringarna och hur dessa kan komma att påverka dig och din verksamhet.


M/KD-budgeten – vad blev resultatet?

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag för år 2019 trädde i kraft den 1 januari 2019 och innehöll främst ändringar avseende privatpersoners inkomstskatt. Genomgående är det tydligt att en sänkt beskattning för löntagare och pensionärer stått i fokus. 

Brytpunkten för statlig skatt höjdes
Brytpunkten för statlig inkomstskatt för den som inte fyllt 65 år höjdes vid årsskiftet 2018/2019. Den nedre skiktgränsen höjdes från 455 300 kr till 490 700 kr. Skattesänkningen medför att en löntagare med ca 42 000 kr i månadslön får en sänkt skattekostnad om cirka 280 kr per månad. 

Ett sjätte jobbskatteavdrag infördes
Ett ytterligare steg för att sänka skatten för löntagare utgör införandet av det sjätte jobbskatteavdraget. Det sjätte jobbskatteavdraget medför en minskad skatt om cirka 200 kr per månad för den med en månadsinkomst om cirka 30 000 kr. Notera dock att jobbskatteavdraget trappas av för den som har en månadsinkomst överstigande omkring 53 000 kr.

Sänkt skatt för pensionärer
Som ett led i att avskaffa skatteskillnaderna mellan pension och löneinkomst till år 2020 beslutade riksdagen att höja grundavdraget för personer som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång (1 januari 2019). För de individer som har en månadsinkomst mellan 5 000 och 98 000 kr sänks därmed skatten. 


Vårbudgeten – vilka förändringar vi kan förvänta oss?

Trots att Moderaternas och Kristdemokraternas budget för år 2019 är antagen finns ett flertal punkter vilka riksdagen ännu inte beslutat om. Anledningen till detta är att M/KD-budgeten också innehöll uppgift om beslut för riksdagen att fatta vid ett senare tillfälle. Därmed har regeringen möjlighet att genomföra ändringar av M/KD-budgeten. Klimatarbetet är en av de frågor som regeringen valt att prioritera i vårbudgeten.

Regeringens förändringsförslag i vårbudgeten kommer, om de röstas igenom av riksdagen, att träda i kraft den 1 augusti 2019.

Frågan om flygskatt
Flygskatten infördes den 1 april 2018 men redan efter några månader beslutade riksdagen, genom M/KD-budgeten, att regeringen ska återkomma med förslag om avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019. Nuvarande regering har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna dock för avsikt att bibehålla flygskatten. För tillfället bereder regeringen frågan om införandet av en så kallad reduktionsplikt för flygbränsle (genom obligatorisk inblandning av förnybart biodrivmedel). Vänsterpartiet har inte motsatt sig regeringens förslag. Såväl Moderaterna och Kristdemokraterna som Sverigedemokraterna har lagt förslag om att flygskatten ska avskaffas.

Höjd energi- och koldioxidskatt
Utöver flygskatten har regeringen föreslagit höjningar av nuvarande miljöskatter samt avskaffande av skattenedsättning på energiskatt. Bland annat tas nedsättningen av energi- och koldioxidskatt bort för tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. För kraftvärmeproduktion tas även nedsättningen av energiskatt bort och nedsättningen av koldioxidskatt sänks. Moderaterna och Kristdemokraterna motsätter sig den senare höjningen av skatten för kraftvärmeproduktion. Sverigedemokraterna motsätter sig storleken på nedsättningen. Vänsterpartiet motsätter sig också storleken på utfasningen.

Höjd kemikalieskatt
Regeringen föreslår också höjd kemikalieskatt. Skatten infördes år 2017 av den dåvarande regeringen med avsikten att skatten successivt skulle höjas framöver. Förslaget innebär att kemikalieskatten höjs till 11 kr per kilo för vitvaror och 160 kr per kilo för övrig elektronik (med ett maximalt belopp om 440 kr per vara). Moderaterna och Kristdemokraterna samt Sverigedemokraterna föreslår att kemikalieskatten inte höjs. Vänsterpartiet motsätter sig inte höjd kemikalieskatt.

Momssatsen på naturguidning
Nuvarande regering har lagt som förslag att den lägre momssatsen om 6 procent (istället för 25 procent) på naturguidning ska behållas i syfte att främja naturturism och då särskilt utanför storstadsregionerna. Vänsterpartiet ställer sig positiva till den lägre momssatsen. Moderaterna och Kristdemokraterna samt Sverigedemokraterna föreslår att momssatsen på naturguidning höjs till 25 procent.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter
Sedan år 2017 finns en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den första anställda hos en enskild näringsidkare. Den 1 januari 2018 utvidgades detta till att även gälla aktiebolag som anställer sin första person. I vårbudgeten föreslås att tiden för nedsättningen förlängs från 12 till 24 månader i följd. Då nuvarande lag upphör att gälla vid utgången av år 2021, föreslås också att den ska bli permanent. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna innebär att endast ålderspensionsavgift behöver betalas.  

Vidare föreslår regeringen nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar som fyllt 15 år men inte 18 år vid 2019 års ingång. Med nedsatta arbetsgivaravgifter menas att endast ålderspensionsavgift betalas på ersättning upp till 25 000 kr per månad.

Både Moderaterna och Kristdemokraterna samt Sverigedemokraterna föreslår att regeringens förslag inte röstas igenom av riksdagen. Vänsterpartiet motsätter sig en permanent nedsättning av arbetsgivaravgifterna.


Kommande regeringsperiod – januariavtalets effekter

Som en effekt av januariavtalet har det politiska landskapet förändrats.  Om ungefär en månad har riksdagen troligen beslutat om vårbudgeten och den ekonomiska vårbudgetpropositionen. Då vet vi på vilket sätt januariavtalet kommer påverka Sveriges budget framöver. 

Oavsett utgången av riksdagens omröstning i juni 2019, finns Deloitte här för dig och ditt företag. Deloitte följer naturligtvis utvecklingen och återkommer med en uppdaterad artikel. 

Hade du nytta av den här informationen?