Hot topics in swedish tax

Artikel

Budgeten och skatterna 2020 

Del 1

Publicerad: 2019-09-19

Den 18 september publicerade regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, årets budgetproposition. De fyra samarbetspartierna har sedan Januariavtalet fortsatt sitt sakpolitiska samarbete och i budgetpropositionen redovisas förberedda lagförslag och aviseringar om kommande propositioner. Här sammanfattar och kommenterar vi några av de viktigaste skatterättsliga ändringarna som är att vänta, samt hur dessa påverkar dig och din verksamhet.

Utforska innehåll

Ett år har gått sedan det senaste riksdagsvalet. Då fick vi följa en relativt turbulent regeringsbildning där M/KD-budgeten röstades igenom. Några månader senare ingick nuvarande regering (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) det så kallade Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna i syfte att samarbeta kring sakpolitiska frågor. Nu, nio månader senare, är Januariavtalet fortfarande intakt och den 18 september publicerades en gemensam höstbudgetproposition (hädanefter kallad budgetproposition) för 2020.

Finansminister Magdalena Andersson presenterade igår budgetpropositionen som en helhetsöverenskommelse mellan samarbetspartierna. Propositionen innehåller bland annat förslag på slopad värnskatt, grön skatteväxling, bankskatt från 2022 och sänkt skatt för pensionärer.

I den här artikeln sammanfattar och kommenterar vi några av de viktigaste skatterättsliga ändringarna som är att vänta, samt hur dessa kan påverka dig och din verksamhet.
 

Grön skatteväxling

I Januariavtalet lades fokus på grön skatteväxling, vilket innebär höjning av miljöskatter och sänkning av skatt på arbete och företagande. Detta återspeglas i budgetpropositionen 2020. Bland annat föreslås en skattesänkning om 1650 kr för individer boende i Norrland och nordvästra Svealand. Syftet är att ge regional stimulans för att attrahera till boende och arbete i dessa delar av Sverige.

Skatt på avfallsförbränning

En ny punktskatt på förbränningsavfall föreslås träda ikraft den 1 april 2020. Skatten ska utformas enligt en nettobeskattningsmodell vilket innebär att skatt ska tas ut för avfall som förs in till en skattepliktig anläggning och att avdrag ska medges för avfall, ämne eller föremål som upphört att vara avfall och som förs ut från anläggningen. Skattesatsen ska vid införandet vara 125 kr per ton avfall och den som bedriver verksamheten på en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning ska vara skattskyldig och ansvarig för att redovisa och betala skatten. Regeringen avser att återkomma under 2019 med ett förslag kring denna skatt.

Justerad skatt på drivmedel

Regeringen anser att koldioxidskatten och energiskatten som tas ut på bensin och diesel ska sänkas. De önskade förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 och regeringen avser att återkomma med ett konkret förslag under 2019.

Skatt på plastbärkassar

Baserat på EU:s förpackningsdirektiv, föreslås en ny skatt på plastbärkassar träda ikraft den 1 maj 2020. Skatten ska tas ut av den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller importerar plastkassar avsedda för att konsumenter inom handeln ska kunna packa eller bära varor. Skatten ska uppgå till  3 kr per plastbärkasse men vissa mindre och tunnare påsar av sådan typ som huvudsakligen används inom dagligvaruhandeln för att konsumenter ska kunna förpacka livsmedel i lösvikt ska dock omfattas av en lägre skattesats. I likhet med annan punktskattelagstiftning ska det, enligt förslaget, införas ett system med godkända lagerhållare som får uppskjuten beskattning.

Översyn av utökad beskattning av utländska säljare avseende kemikalieskatt

Idag är försäljning från utländska säljare direkt till svenska konsumenter inte föremål för kemikalieskatt om vissa krav uppfylls. Vid införandet av kemikalieskatten motiverades den främst med de stora praktiska problemen att upprätthålla en fungerande beskattning i dessa situationer. Mot bakgrund av att undantaget har kritiserats, bland annat av flera branschorganisationer och företag, kommer det under 2019 tas fram en promemoria med förslag på hur en sådan förändring av undantaget kan utformas. Enligt den kritik som framförts utgör undantaget ett otillåtet statsstöd och medför att utländska handlare i dessa fall beskattas annorlunda än svenska.

Se fler nyheter på det indirekta skatteområdet nedan.
 

Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp möjligt från år 2021

När en bedömning görs om en fysisk person är skattskyldig eller inte i Sverige i relation till den så kallade 183-dagarsregeln, baseras bedömningen enligt nuvarande regler på vem som formellt sett är den anställdes arbetsgivare. En sådan situation uppstår när en anställd är utsänd till Sverige för att arbeta. Från och med den 1 januari 2021 föreslås bedömningen istället baseras på vem som anses vara den så kallade ekonomiska arbetsgivaren till den anställde, det vill säga vilken arbetsgivare som, förenklat uttryckt, drar nytta av personens arbete. Nyttan kan tillfalla annan arbetsgivare än den arbetsgivare som personen är anställd hos.

Denna ändring påverkar bedömningen av skattskyldighet och är i linje med hur många andra länder arbetar för att bestämma en individs skattskyldighet i ett visst land. I budgetpropositionen aviseras ändringen och under 2020 väntas en lagändring som ska träda i kraft den 1 januari 2021. För mer utförlig information, läs gärna vår artikel som publicerades den 6 september 2019.

Avskaffad värnskatt

Budgetpropositionen föreslår att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (så kallad värnskatt) avskaffas från och med 1 januari 2020. De uppskattningsvis 345 000 personer som har en beskattningsbar inkomst överstigande 700 000 kr får då i genomsnitt en sänkt skattekostnad om 17 700 kr per år. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
 

Fler ska komma i arbete med hjälp av ingångsavdrag

I vårbudgetpropositionen fokuserade samarbetspartierna på att sätta ned arbetsgivaravgifterna för första anställd hos enskilda näringsidkare samt för unga mellan 15 och 18 år. Budgetpropositionen fortsätter på samma spår men nu fokuserar samarbetspartierna istället på att sätta ned arbetsgivaravgifterna för personer som, av olika anledningar, står långt ifrån arbetsmarknaden. Det så kallade ingångsavdraget föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och innefattar de löner som betalas ut efter den 30 juni 2020 och avdraget ska komma att gälla för de första 24 månaderna av anställningen. Avdraget innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften sätts ner så att endast ålderspensionsavgiften behöver betalas under de första 24 månaderna av anställningen (för ersättning upp till 23 500 kr per anställd och månad). Budgetpropositionen innehåller en avisering kring detta och regeringen väntas lämna en proposition med lagändringsförslag under våren 2020.
 

Äldrepaketet

Samarbetspartierna har gemensamt lagt fram förslag på olika insatser för personer över 65 år. Det innefattar bland annat stärkt äldreomsorg, sänkt skatt för personer över 65 år samt förstärkt grundskydd för personer över 65 år med garantipension.

Det har tidigare skett höjningar av grundavdraget för de personer över 65 år som har låga inkomster. I budgetpropositionen föreslås nu att grundavdraget för personer över 65 år med högre pension också ska höjas i syfte att minska skillnaderna mellan löneinkomst och pensionsinkomst. Vidare föreslås ett utökat grundskydd vilket medför en höjd garantipension och bostadstillägg för pensionärer. Ändringarna föreslås gälla från den 1 januari 2020.

Uppskov vid bostadsförsäljningar

Innan taket för uppskov tillfälligt slopades 2016 kunde den som gjorde en vinst vid försäljning av bostad ansöka om uppskov på beskattningen med maximalt 1 450 000 kr vid köp av ny bostad. I syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden föreslås en permanent höjning av taket till 3 miljoner kr från och med den 1 juli 2020. Vidare kommer en schablonintäkt tas ut på uppskovsbeloppet. Förslaget syftar till att säkerställa en ökad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden.
 

Förstärkt försvar med hjälp av bankskatt från år 2022

En bankskatt föreslås införas från den 1 januari 2022. Bankskatten är avsedd att finansiera det militära försvaret med 5 miljarder kr årligen från och med 2022. Utöver detta är det endast känt att regeringen återkommer med vidare information om utformningen av bankskatten samt att den ska vara förenlig med EU:s regelverk om statsstöd.
 

Förstärkta avdrag för forskning och utveckling

Enligt gällande regler får avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för anställda som arbetar med systematisk och kvalificerad forskning och utveckling. I syfte att ytterligare förbättra möjligheterna att anställa personer som arbetar med forskning och utveckling föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för dessa personer förstärks från den 1 april 2020. I den promemoria som Finansdepartementet kommer remittera under hösten 2019 ska mer detaljer kring utformningen presenteras.
 

Konkurrensneutralitet samt bekämpandet av välfärdsbrott

I budgetpropositionen avser regeringen att bekämpa skatteundandraganden och bedrägerier inom välfärden. Det föreslås bland annat ökade anslag till Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsmiljöverket för att motverka välfärdsbrott och fusk i arbetslivet. Det föreslås också att det från den 1 januari 2020 ska införas krav på elektronisk betalning vid rut- och rotarbeten.
 

Indirekta skatter

Reklamskatten sänks

Det föreslås att skattesatsen för annonser och reklam sänks från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från 60 000 kr till 100 000 kr för ett beskattningsår. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 och syftet med förslaget är att ta ytterligare ett steg i avskaffandet av reklamskatten.

Översyn av gränsdragningen för skattepliktig tobak

Enligt den harmoniserade punkskattelagstiftningen inom EU krävs det normalt, för att tobak ska anses vara skattepliktig röktobak, dels att den ska ha ”skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor”, dels att den ”går att röka utan ytterligare industriell beredning”. Delar av dessa krav har prövats av EU-domstolen men domstolens praxis har tolkats på skilda sätt i olika EU-länder och rättsläget inom EU anses vara oklart. Detta har bland annat gett upphov till långdragna processer för att avgöra om tobaken ska beskattas eller inte samt att tobak som tidigare har klassificerats som råtobak nu har klassificerats som skattepliktig röktobak, vilket innebär en risk för dubbelbeskattning. Regeringen har beslutat att bereda frågan och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.

Ändrade momsregler för e-handel mellan företag och konsumenter

Som ett andra steg i det så kallade e-handelspaketet, föreslås att undantaget från moms vid import av försändelser med lågt värde slopas. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Vidare innebär det andra steget att elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall blir skattskyldiga för moms som avser försäljning av varor från säljare i ett tredjeland som görs via plattformen. Den särskilda ordningen för redovisning och betalning av mervärdesskatt (Mini-One-Stop-Shop) som i dag gäller för elektroniska tjänster utökas till att gälla för alla tjänster och för vissa omsättningar av varor. Slutligen föreslås att den nuvarande omsättningströskeln för distansförsäljning av varor från andra EU-länder slopas. I stället ska den EU-gemensamma tröskel som gäller för bestämmande av beskattningsland för elektroniska tjänster även gälla för unionsintern distansförsäljning av varor. Regeringen avser att lämna ett förslag till lagstiftning under början av 2020.

Bemanningstjänster inom hälso- och sjukvården

Regeringen aviserar att de avser att skyndsamt tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att neutralisera de effekter som uppstått med anledning av senaste tidens rättsutveckling där uthyrning av vårdpersonal belagts med moms.

English

Read the article in English

To the English page

Deloittes kommentar

Sedan januari 2019 har det rått viss osäkerhet kring hur och om den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna skulle hålla i längden. Som en effekt av detta har det också rått osäkerhet gällande kommande skattepolitik och vilka skatterättsliga reformer som varit att vänta. Med facit i hand har det under året publicerats flera politiska förslag, vilka har genomsyrats av överenskommelsen och dess kompromisser. Budgetpropositionen består även den av kompromisser och överenskommelser i syfte att få en statsbudget med ett helhetsgrepp. Det är i vissa delar tydligt att ideologi har fått stå tillbaka till förmån för gemensamma överenskommelser. I och med förslaget att införa en bankskatt från 2022 kan vi försiktigt förutspå att samarbetspartierna avser att fortsätta sitt sakpolitiska samarbete en tid framöver.

Budgetpropositionen innefattar många förändringar att ta hänsyn till inför 2020 och framöver. Som framgår ovan är budgetpropositionen en tydlig fortsättning på Januariavtalet där fokus lades på bland annat arbetsmarknadspolitiska åtgärder och genomförandet av en grön skatteväxling där regional stimulans balanseras med föreslagna skatter på till exempel avfallsförbränning. Den föreslagna bankskatten tillkännagavs tidigare men tillhör, trots det, ett av de mer oväntade förslagen i budgetpropositionen. Vi, liksom finanssektorn, väntar på att få klarhet kring hur bankskatten faktiskt kommer att utformas och den teknik som kommer att tillämpas.

Vid frågor om budgetpropositionen och dess effekter finns Deloitte här för dig och ditt företag. Deloitte följer naturligtvis utvecklingen och återkommer med ytterligare artiklar i ämnet.

Hade du nytta av den här informationen?