Budgeten och skatterna 2021

Bakgrund

Svensk ekonomi, liksom världsekonomin i stort, har påverkats starkt negativt under 2020 och regeringen anser att det kommer dröja många år innan konjunkturen vänder. Med anledning härav anges att en expansiv finanspolitik är nödvändig under de kommande åren, varför reformer på drygt 105 miljarder kronor för 2021 och drygt 85 miljarder kronor för 2022 föreslås. På skatteområdet innebär propositionen förslag på åtgärder där fokus ligger på skattereduktioner på arbetsinkomster och nedsättning av kostnader för arbetsgivare. Därutöver presenteras åtgärder på individbeskattningsområdet, gröna åtgärder, skatt på motorfordon samt vissa punktskatter. Nedan sammanfattar och kommenterar vi ett urval av de viktigaste skatterättsliga förändringarna, samt hur dessa påverkar dig och din verksamhet.

 

SKATTEMÄSSIGA ÅTGÄRDER TILL FÖLJD AV COVID-19

Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster

Regeringen föreslår att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster bör införas för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. För att minska smittspridningen av covid-19 har Folkhälsomyndigheten rekommenderat att så många som möjligt arbetar hemifrån och att man använder sig av alternativa färdmedel vid resor till och från arbetet, så som att gå eller cykla. Skattereduktionen avser att fungera som kompensation för ökade arbetskostnader samt verka för konjunkturstimulans.

Den föreslagna skattereduktionen riktar sig i första hand till låginkomsttagare och ska vara helt utfasad vid arbetsinkomster som uppgår till högst 50 000 kronor per månad.

Skattereduktionen föreslås gälla under 2021 och 2022. Formen för skattereduktionen är ännu inte fastställd. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft under 2021.

Tillfällig utvidgning avseende nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för första anställda

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna, även kallat växa-stödet, för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Regeringen föreslår nu att växa-stödet tillfälligt bör utvidgas till företag som inte har någon anställd och som anställer ytterligare en eller två personer samt till företag med en anställd som anställer ytterligare en person.

Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021 till 31 december 2022 och föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Tillfällig skattereduktion för att stimulera till nya investeringar

För att stimulera till nya investeringar föreslår regeringen en tillfällig skattereduktion inom näringsverksamhet. Skattereduktionen beräknas på värdet av inventarier som anskaffas under perioden den 1 januari t.o.m. den 31 december 2021, motsvarande 3,9 procent av anskaffningsvärdet.
Förslaget omfattar alla fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet samt handelsbolag. De inventarier som föreslås omfattas av förslaget är maskiner och andra materiella inventarier, avsedda för stadigvarande bruk, som är införskaffade under 2021 samt innehas en viss tid. Det ska också finnas en möjlighet att göra skattereduktion för outnyttjat utrymme för skattereduktion det efterföljande året. Skattereduktionen gäller inte transaktioner inom en intressegemenskap.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 23 år

Regeringen föreslår åtgärder i form av en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år. Bakgrunden till förslaget är att stödja vissa av de grupper som förlorat jobb och extrajobb till följd av pandemin, och samtidigt förbättra möjligheten för företag att behålla och nyanställa personal. Förslaget innebär att den normala avgiftsnivån sänks från 31,42 procent till 19,73 för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2021 och förväntas gälla t.o.m. den 31 mars 2023.

 

INDIVIDBESKATTNING

En skattereduktion för förvärvsinkomster

I januariavtalet lades stort fokus på s.k. grön skatteväxling, vilket innebär en höjning av miljöskatter och sänkning av skatt på arbete och företagande. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i budgetpropositionen att en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster bör införas. Skattereduktionen bör som huvudregel uppgå till 1 500 kronor per person och år och utgå för samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst, dvs. både arbetsinkomster och inkomster från socialförsäkringsförmåner, där tyngdpunkten ligger på låga och medelhöga inkomster. Som exempel har angetts pension och föräldrapenning men även inkomster av näringsverksamhet från enskilda firmor eller handelsbolag. Däremot kommer reduktionen inte omfatta inkomst av kapital. Regeringen hoppas att skattereduktionen ska kunna fungera som ett incitament att komma ut i heltidsarbete. 

Regeringen avser att återkomma med ett förslag under 2020 som föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Skatten för personer över 65 år sänks ytterligare

Pensionsinkomster ger inte rätt till jobbskatteavdrag eftersom pension inte omfattas av det arbetsinkomstbegrepp som utgör underlag för jobbskatteavdraget. Därför har pensionsinkomster i vissa inkomstintervall beskattats hårdare än löneinkomst. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att i vissa fall höja grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år så att den skillnad i beskattning som jobbskatteavdraget medför i princip tas bort.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.budget

Rutavdraget utvidgas och taket för rut- och rotavdrag höjs (Ändring av RUT och ROT)

Genom budgetpropositionen föreslås att rutavdraget utvidgas samt att det gemensamma taket för rot- och rutavdraget höjs.

Rutavdraget föreslås utvidgas till att omfatta: Kläd och textilvård som utförs vid en tvättinrättning samt transport som sker i samband med detta, möblering och förflyttning av bohag/lösöre samt montering och demontering av sådana föremål, bortforsling av bohag/lösöre i syfte att främja återanvändning, transport av bohag till och från magasinering samt enklare form av tillsyn av bostaden.

Dessutom föreslås att det sammanlagda taket för rut- och rotavdraget ska höjas från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person och beskattningsår. Rotavdraget får uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår.

Tidsgränsen för expertskatt utvidgas

Sverige införde reglerna om expertskatt för att stärka Sveriges konkurrenskraft. I propositionen presenteras nu ett förslag på att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner bör utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.

Den utvidgade tidsgränsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla för vistelser i Sverige som påbörjats efter den 31 maj 2020.

Förslaget kommer med största sannolikhet innebära att inlämnade ansökningar för expertskatt som avser vistelser som påbörjats efter den 31 maj 2020 behöver lämnas in på nytt för att omfattas av den nya femårsfristen.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärkas ytterligare

2014 infördes ett skatteincitament innebärande att vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska ett avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för personer som arbetar med forskning och utveckling. Nu presenteras ett förslag där möjligheten till nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks ytterligare.

Det tidigare arbetstidsvillkoret föreslås sänkas vilket skulle medföra att den anställda ska ägna sig åt forskning och utvecklingsarbete under minst hälften av arbetstiden hos den avgiftsskyldige istället för minst tre fjärdedelar.

Vidare bör det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Schablonintäkten på uppskovsbelopp avskaffas

Uppskov med vinstbeskattning vid försäljning av bostad räntebeläggs i dagsläget genom att en årlig schablonintäkt tas upp till beskattning hos individen. Nu föreslås att den som vid försäljning av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt har ett uppskovsbelopp inte ska ta upp en schablonintäkt till beskattning.

Ett avskaffande av schablonintäkt motiveras med att det förväntas öka utbudet av bostäder till försäljning samt skapa en rörlighet på bostadsmarknaden genom att ge skattskyldiga med stora kapitalvinster incitament att genomföra bostadsbyten genom möjligheterna att utnyttja uppskov som man i dagsläget valt att avstå på grund av schablonintäkten.

Lagändringarna är föreslagna att träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Beräkningen av förmånsvärdet för fri kost ändras

Ändring av beräkningen av förmånsvärdet för fri kost förväntas träda i kraft den 1 januari 2021 och innebär att kostförmån för en hel dag ska beräknas till ett belopp som motsvarar 0,52 procent av prisbasbeloppet.

 

YTTERLIGARE ”GRÖNA” ÅTGÄRDER

En skattereduktion för installation av grön teknik

Privatpersoner kan i dagsläget få statligt stöd som ett engångsbidrag för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. På grund av den kraftiga ökningen i antalet ansökningar om statligt stöd har ansökningarna beloppsmässigt överträffat anslagna medel, vilket har inneburit lång handläggningstid av besluten. Det statliga stödet förslås därför ersättas av en skattereduktion som minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Reduktionen ges enligt fakturamodellen (motsvarande ROT/RUT) som innebär att en privatperson som köper installation av grön teknik endast betalar en del av kostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren.

Regeringens förhoppning är att denna förändring kommer att bidra till en starkare stimulanseffekt för installation av grön teknik.

Befrielse från energiskatt för egenproducerad el utökas

Som ett led i Riksdagens antagna mål att uppnå 100 procent förnybar elproduktion år 2040 föreslås att undantaget från skatteplikt för egenproduktion av el i mindre anläggningar utvidgas. Vidare bör skattenedsättning, i form av avdrag för förnybar el, utökas till fullständig skattebefrielse med en motsvarande höjning av effektgränserna. Som exempel bör effektgräns som gäller för el framställd från vind och vågor höjas från 125 kilowatt till 250 kilowatt.

Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Införandet av en skatt på kemikalier i kläder och skor föreslås

Mot bakgrund av utredningen ”Skatt på modet” (SOU 2020:20) föreslås att en skatt på kemikalier i skor och kläder bör införas. För vissa varugrupper bör en högre skattesats tas ut och möjlighet till avdrag för de varor som inte innehåller vissa miljö- och hälsofarliga ämnen bör införas. Den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor i Sverige eller som yrkesmässigt för in eller tar emot varor från annat EU-land anses skattskyldig för varorna. Skattskyldig för import bör vara den som är alternativt skulle ha varit skyldig att betala tullen. Även distansförsäljning av varor till Sverige bör omfattas av skatten.
Regeringen avser föreslå att skatten på skadliga kemikalier i kläder och skor införs den 1 januari 2022.

 

SKATT PÅ MOTORFORDON

Schablonberäkningen för att fastställa värdet av bilförmån föreslås justeras

Schablonberäkningen för att fastställa värdet av bilförmån syftar till att spegla kostnaden av privat bilinnehav. Regeringen menar att skattesystemet kan sägas premiera förmånsbilar i förhållande till många andra varor och tjänster genom att schablonen resulterar i ett förmånsvärde som för de allra flesta bilmodeller klart understiger motsvarande privata kostnad. Resultatet blir även ett skattemässigt gynnande av bilförmån i förhållande till kontant lön. Regeringen föreslår därför att schablonberäkningen för bilförmån bör justeras i syfte att bättre avspegla ett marknadsvärde. Justeringen föreslås ske genom att det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet i beräkningen av schablonen ändras.

Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen från och med det datumet. Regeringen avser återkomma under våren 2021 med ett mer preciserat förslag.

Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

I januariavtalet presenterades åtgärder för att premiera lätta fordon som ett led i att minska växthusgasutsläppen. Bonus-malus-systemet är en åtgärd för att uppnå målet att 2030 ha minskat växthusutsläppen från inrikes transporter med 70 % jämfört med år 2010 och att uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

För att förstärka miljöstyrningen och finansieringen av systemet anser regeringen att malus bör höjas. Det bör bl. a ske genom att beloppen som ingår i beräkningen av det förhöjda koldioxidbeloppet höjs och att gränserna för när beloppen tas ut sänks. Dessutom föreslås att bonusbeloppet som ges till fordon som släpper ut noll gram koldioxid höjs från 60 000 kronor till 70 000 kronor som ett incitament för att köpa nollemissionsfordon.

Det kommande förslaget bedöms kunna träda i kraft den 1 april 2021.

ÖVRIGA PUNKTSKATTER

Akut toxiska e-vätskor, alkohol och tobak

Undantaget från beskattning för akut toxiska produkter ändras så att det inte längre omfattar vissa typer av e-vätskor för e-cigaretter. Skälet till att de toxiska produkterna tidigare varit undantagna från beskattning är att de i praktiken inte lagligen får säljas till konsumenter. Regeringen anser dock att det inte kan uteslutas att konsumenter idag, baserat på harmoniserade regler inom EU, lagligen kan få tag på sådana produkter och det finns därför inte längre skäl att undanta produkterna från beskattning.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Vidare aviseras en höjning av punktskatten på alkohol och tobak (i samband med budgeten för 2023), liksom införandet av en skatt på sådana tobaksprodukter som i nuläget inte omfattas av punktskatter på tobak (1 juli 2021).

 

MERVÄRDESSKATT

Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor föreslås

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt föreslås införas vid omsättning mellan beskattningsbara personer av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Skälet till förslaget anges vara att förhindra omfattande mervärdesskattebedrägerier som resulterar i stora skattebortfall. Omvänd skattskyldighet ska endast tillämpas om beskattningsunderlaget för omsättning av varorna överstiger 100 000 kronor på respektive faktura.

Förslaget förväntas träda i kraft den 1 april 2021.

ÖVRIGA FÖRETAGSSKATTER

Bestämmelserna om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto bör justeras

De nya skattereglerna för företagssektorn som infördes den 1 januari 2019 samt de följdändringar som gjordes på den så kallade koncernbidragsspärren möjliggjorde att det kunde uppstå en skattemässig situation som innebar att det koncernbidragsspärrade underskottet inte fick dras av i förhållande till företagets egenupparbetade vinster. Eftersom detta förhållningssätt urholkar koncernbidragsspärrens syfte föreslås en justering av reglerna.

Den föreslagna justeringen innebär att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. Avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och ränteavdragen ska även under vissa förutsättningar justeras samtidigt.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2021.

Höjd bankskatt

I förra årets budgetproposition aviserade regeringen att skatten på finanssektorn borde öka med 5 miljarder kronor från 2022. Skatten föreslås öka med ytterligare 1 miljard kronor från 2023. Ökningen grundar sig i de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris.
Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med ett förslag.
 

Deloittes kommentar

Deloitte har tidigare kommenterat den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. De kompromisser och överenskommelser som tidigare har genomsyrat politiken under året fortsätter även att synas i höstens budgetproposition. Propositionen präglas vidare av effekterna av covid-19, där fokus ligger på åtgärder som syftar till att stärka den svenska ekonomiska återhämtningen.

Som redogjorts ovan innehåller budgetpropositionen flertalet förslag till skattesänkningar. Diskussioner har förts kring effektiviteten av vissa av förslagen, då exempelvis den sänkta inkomstskatten menas öka incitamentet för att arbeta, medan förhöjt grundavdrag för personer över 65 år samt lägre skatt på inkomstbaserad ersättning från socialförsäkring, snarare kan ge motsatt effekt. Vidare har den påstått positiva samhällsekonomiska effekten hänförlig till reducerade arbetsgivaravgifter för unga debatterats flitigt sedan förslaget presenterades och i nuläget bedöms stödet i riksdagen sannolikt inte vara tillräckligt starkt för att förslaget ska röstas fram.

Ur ett företagsbeskattningsperspektiv är den föreslagna skattereduktionen för investeringar särskilt intressant. Företag som går i tankar om att investera i materiella inventarier kan möjligen gynnas av att kika på möjligheten att genomföra planerna under 2021. Företag som har anställda som arbetar med FoU bör även se över möjligheten till reducering av arbetsgivaravgifter, både i enlighet med tidigare lagstiftning och den nya utökningen av reglerna som förslås träda i kraft under 2021.

Vad gäller indirekt skatt förväntar vi oss ytterligare debatt i vissa av förslagen, exempelvis vad gäller kemikalieskatt på kläder och skor och den omvända skattskyldigheten för mobiltelefoner m.m.
Ett flertal av förslagen är som ovan nämnt i bearbetningsfasen. Deloitte följer naturligtvis utvecklingen och återkommer med ytterligare artiklar i ämnet. Vid frågor om budgetpropositionen och dess effekter finns Deloitte här för dig och ditt företag.