EU-domstolens avgörande i Danske Bank-målet (reverse Skandia)

EU-domstolen har meddelat dom i Danske Bank-målet, C-812/19 - Danske Bank A/S, Danmark Sverige Filial mot Skatteverket. Målet rör frågan hur transaktioner från ett huvudkontor i ett annat EU-land till en svensk filial ska hanteras momsmässigt när huvudkontoret ingår i en utländsk momsgrupp.

Bakgrund

En bank med huvudkontor i Danmark som är medlem i en dansk momsgrupp även bedriver verksamhet i Sverige genom en svensk filial. Banken använder en IT-plattform för hela den nordiska verksamheten och en andel av kostnaderna för plattformen har därmed allokeras till den svenska filialen. Fråga har uppkommit huruvida transaktionen måste hanteras momsmässigt i likhet med de resonemang som fördes i Skandia-domen (C-7/13) eller om transaktionen ska anses utgöra en icke-omsättning mellan huvudkontor och filial.

Skatteverket har under målets gång hävdat att ett huvudkontor och dess filial ska ses som två separata beskattningsbara personer när huvudkontoret ingår i en utländsk momsgrupp under förutsättning att det andra landet inte godkänner att utländska etableringar ingår i momsgruppen. I Danmark tillåts endast danska etableringar som medlemmar i en momsgrupp, varför transaktioner mellan huvudkontoret och den svenska filialen enligt Skatteverkets mening bör utgöra en omsättning. Denna syn har också delats av Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked som har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen valde i sin tur att inhämta förhandsbesked från EU-domstolen.

EU-domstolen konstaterade att de principer som framhållits i Skandia-domen är tillämpliga även i det aktuella fallet. Det innebär att det danska huvudkontoret, tillsammans med övriga medlemmar i den danska momsgruppen, utgör en enda beskattningsbar person. En momsgrupp kan inte enligt EU-domstolens bedömning inkludera utländska etableringar som medlemmar vilket innebär att den svenska filialen får anses utgöra en separat beskattningsbar person som är skild från huvudkontoret. Detta medför att transaktioner mellan etableringarna måste hanteras momsmässigt och den svenska filialen blir således skyldig att redovisa förvärvsmoms på allokeringen på samma sätt som om inköpet gjorts från ett fristående utländskt bolag.

Deloittes kommentar

EU-domstolens dom gör ingen skillnad på om det är huvudkontoret eller filialen som är med i en momsgrupp. Även om det kan ifrågasättas om en filial kan anses självständig i förhållande till dess huvudkontor är EU-domstolens bedömning i linje med det synsätt Skatteverket tidigare gett uttryck för.

Det kan dock noteras att EU-domstolen inte verkar anse att utformningen av momsgruppsreglerna i det aktuella landet ska påverka bedömningen. Skatteverket anser att transaktioner mellan huvudkontor och filial, där den utländska etableringen är medlem i en momsgrupp, inte ska utgöra en omsättning om de utländska momsgruppsreglerna tillåter att även etableringar i ett annat land är medlemmar i momsgruppen. Det finns anledning att ifrågasätta om ett sådant synsätt kan upprätthållas mot bakgrund av den aktuella domen. Domen kan således tolkas som att transaktioner mellan huvudkontor och filial där den ena etablering är medlem i en momsgrupp alltid ska ses som en transaktion mellan två separata beskattningsbara personer.

Vi följer rättsutvecklingen och verkningarna av domen noggrant. Tveka inte att kontakta oss för en diskussion om vad detta kan betyda för er verksamhet.