Regeringen föreslår förbättrat system för arbetskraftsinvandring

Bakgrund

I februari 2020 tillsatte regeringen en utredning om arbetskraftsinvandring för att bland annat utreda potentiella förbättringsförslag gällande det svenska systemet för arbetskraftsinvandring. Den 1 februari 2021 publicerades utredningens första delbetänkande vars mål är att föreslå nya vägar för att stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden, minska antalet kompetensutvisningar och förankra praxis i lag för en tydligare myndighetsutövning. Betänkandet går nu ut på en remissrunda. Utredningens andra delbetänkande är planerat till november 2021 och kommer hantera de kvarstående delarna.

Deloitte har granskat delbetänkandet och sammanfattar här huvuddragen i förslaget och kommenterar vad de skulle kunna innebära för dig som arbetsgivare.

Sammanfattning

Att minska antalet kompetensutvisningar
För att minska antalet kompetensutvisningar föreslår utredningen i huvudsak två åtgärder: (1) maximal tillståndstid innan en prövning för permanent uppehållstillstånd görs tas bort (2) tydligare regleringar om vad som gäller vid prövning av förlängningar för att undvika återkallelse vid ringa brister.

Idag kan en tredjelandsmedborgare endast få max fyra års (vid undantag sex år) arbetstillstånd inom en sjuårsperiod, fördelat på två plus två år. Att ta bort maxgränsen skulle göra det lättare för en arbetstagare att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd eller andra typer av långvariga tillstånd (status som varaktigt bosatt eller EU-blåkort). Det skulle även möjliggöra för en arbetstagare att fortsätta arbeta i Sverige även om denne inte har för avsikt att bosätta sig permanent i Sverige och därför inte uppfyller det huvudsakliga kravet för att erhålla ett permanent uppehållstillstånd.

Dagens riktlinjer för att beviljas ett fortsatt tillstånd fokuserar på om villkoren för arbetstillstånd har varit uppfyllda under föregående tillståndsperioder. Utredningen föreslår att riktlinjerna ska förankras i lag och att Migrationsverket får ökat utrymme att avstå från att återkalla tillstånd om bristerna under en tidigare tillståndsperiod har varit ringa eller det kan framstå som orimligt att neka fortsatt tillstånd. En ringa brist ska avgöras baserat på bristens karaktär och omfattning. Enligt utredningens granskning av cirka 500 avslagsbeslut framgår att majoriteten av kompetensutvisningarna sker då det finns brister inom lön, annonsering och försäkringar. Med en lagstiftning i linje med förslaget hade många av dessa kompetensutvisningar kunnat undvikas.

Åtgärder för att stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden
Utredningen föreslår vidare att vissa arbetsgivare ska få en skyldighet att underrätta Migrationsverket om anställningsvillkor förändras till det sämre senast en månad efter att de nya villkoren börjat gälla. De nya villkoren måste fortfarande uppfylla kraven för arbetstillstånd, såsom att lön och försäkringar måste vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Om arbetsgivaren inte rapporterar kan arbetsgivaren påföras ett vite och i extrema fall fängelse. Utredningen föreslår att denna skyldighet bör åläggas cirka 250–320 arbetsgivare per år, vilket motsvarar en tiondel av beviljade arbetstillstånd.

Försörjningskrav för familjemedlemmar till arbetstagare
Det finns inga bestämmelser som reglerar kraven för anhöriginvandring i samband med arbetstillstånd mer än att det ska finnas en anknytningsperson. Utredningen föreslår att ett försörjningskrav som ligger i linje med försörjningskraven inom andra tillståndskategorier även ska gälla för familjemedlemmar till arbetstagare. Enligt förslaget ska försörjningskravet uppfyllas genom en lämplig lönenivå, något krav på lämplig bostad kommer dock inte att införas. Försörjningskrav ska endast prövas vid första ansökningstillfället för medföljande och ska även omfatta de som är i Sverige på så kallade ICT-tillstånd.

Ny grund för uppehållstillstånd för högkvalificerade personer
Utredningen föreslår ett helt nytt tillstånd som är tänkt att underlätta för högkvalificerade personer att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige. Detta tillstånd ska begränsas till nio månader och ger inte arbetstagaren rätt att arbeta, utan en ansökan om arbetstillstånd måste lämnas in ifall arbetstagaren hittar jobb eller önskar starta näringsverksamhet. Högkvalificerad likställs av utredningen med en utbildning motsvarande mastersexamen eller yrkesexamen på avancerad nivå.

Regler för uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet
I dagsläget baseras kraven för uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet på praxis och uttalanden. Utredningen föreslår därför att detta ska klargöras i lag. Kraven summeras till (1) branscherfarenhet, (2) språkkunskaper nog för att bedriva verksamheten, (3) nog medel för försörjning under hela tillståndstiden samt (4) en realistisk affärsplan. Vid en förlängningsprövning ska Migrationsverket titta på företagets vinst, bestående verksamhet och fortsatt levnadsförmåga. Utredningen poängterar även att det inte ska finnas något krav på att de varor/tjänster som verksamheten säljer ska vara i Sverige och att bevisbördan för att visa på en realistisk affärsplan ligger hos individen.

Byte av grund för uppehållstillstånd
För att göra det lättare för individer som redan har etablerat sig i Sverige på ett tidsbegränsat uppehållstillstånd föreslås en möjlighet att söka om ett nytt tillstånd utan att behöva lämna landet. Förenklingen gäller individer som ansöker om ett tillstånd för forskning, personer som är i Sverige för att besöka en arbetsgivare eller som är här på det föreslagna arbetssökartillståndet. Förutom att uppfylla kraven för ett arbetstillstånd ska ansökan ha lämnats in innan det tidigare tillståndet går ut. De som varit här utan arbetstillstånd har dock inte rätt att arbeta under handläggningstiden. 

Andra åtgärder föreslagna för att underlätta för arbetstagare
Utredningen lägger även fram en del övriga förslag som syftar till att underlätta för arbetstagaren. Dessa förslag innefattar bland annat ökad möjlighet för utlänningar som har ansökt om förlängning av uppehållstillstånd att resa under handläggningstiden.

Deloittes kommentar

Trots att förslagen till övervägande del är skrivna ur ett arbetstagarintresse, medför förslagen även en hel del positiva konsekvenser för arbetsgivare. Det blir till exempel lättare att läka potentiella brister som har uppkommit i erbjudna villkor och att anställa arbetstagare som är i Sverige på andra tillstånd utan att behöva förlänga processen med en utlandsresa. Att utöka kretsen av statusbyten som kan ske från Sverige till att även innefatta övergång från medföljandetillstånd till arbets- och uppehållstillstånd på egna meriter, att byta status från praktikant till arbetstagare etc. hade dock varit önskvärt. Att ta bort maxantalet tillståndsperioder underlättar vidare rekryteringsförfarandet då det ger ett ökat rekryteringsunderlag då kravet på permanent förflyttning och bosättning i Sverige för en arbetstagare slopas vilket till exempel öppnar upp för pendling in till Sverige för arbete under en längre tid. Förslaget att ta bort begränsningar av antalet tillståndsperioder stämmer även bättre överens med en allt mer global arbetsmarknad.

Utredningen har dock även lagt fram en hel del förslag som kan innebära stora förändringar för arbetsgivare. En anmälningsskyldighet kan resultera i en ökad administrativ börda och ökade kostnader.

På individnivå är förslagen övervägande positiva, då de medför ökade möjligheter till rörlighet på arbetsmarknaden och en starkare ställning för arbetstagaren. Dessutom ger förslagen arbetstagaren möjligheten att ha en större kontroll på anställningsvillkorens inverkan på sitt tillstånd. Det föreslagna försörjningskravet kan dock resultera i att antalet potentiella anställningar minskar.

Sammanfattningsvis medför förslagen vissa välkomna förenklingar men samtidigt införs nya krav som kommer att medföra ytterligare steg i ansökningsprocessen samt utökade granskningar av de erbjudna villkoren.

Vad händer nu?
Betänkandet skickas nu på remiss. Regeringen arbetar därefter fram ett lagförslag, som vanligen lämnas över till Lagrådet innan en eventuell proposition lämnas vidare till riksdagen. En potentiell ny lagstiftning skulle börja gälla först i januari 2022. Deloitte fortsätter att följa utvecklingen.

Författare

Martina Ogenhammar
Senior Manager, Head of Immigration - Global Employer Services

Kaltrina Abazi
Assistant Manager, Immigration - Global Employer Services

Sofia Wennberg
Associate, Immigration - Global Employer Services