Artikel
Förslag på ändringar av 3:12-reglerna
Tax alert
Den 3 november 2016 lämnade utredningen ett betänkande med förslag på förändringar inom det sk 3:12-området.
Publicerad 2016-11-05
Källa: SOU 2016:75
Den 3 november 2016 lämnade utredningen ett betänkande med förslag på förändringar inom det sk 3:12-området. Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft 1 januari 2018. Dock kommer det lönebaserade utrymmet att påverkas redan av 2017 års löner. Vissa övergångsregler införs samtidigt.
De föreslagna förändringarna ligger till stora delar i linje med vad vi och andra experter hade förväntat oss och utredningens uppdrag.
Huvuddragen i utredningen är:
- Höjd skattesats på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet. Skatten höjs från 20% till 25%. Dock införs en sänkt skatt för de som tar utdelning eller kapitalvinstbeskattas över takbeloppet i tjänst. Skatten sänks för dessa från 30 % till 25 %.
- Förenklingsregeln försämras. Det årliga schablonmässiga beloppet sänks från 2,75 inkomstbasbelopp (ibb) till 1,75 ibb. Om man äger kvalificerade andelar i flera företag införs en begränsning att om man använder förenklingsregeln, så tillgodoräknas man inte något gränsbelopp i något annat företag för det aktuella året. Man får med andra ord inte tillämpa förenklingsregeln i mer än ett bolag och inte heller tillämpa huvudregeln i det fall man i något företag har tillämpat förenklingsregeln.
- Det lönebaserade utrymmet begränsas. Dagens generella utrymme på 50 % av löneunderlaget ändras till en ny beräkning enligt en ”trappa”. Trappan är individuell för respektive andelsägare, med undantag av närståendekretsen som anses vara en person, och beräknas till:
10 % av andelsägarens löneunderlag som inte överstiger 8 ibb.
25 % av andelsägarens löneunderlag som överstiger 8 ibb men inte 60 ibb och
50 % av andelsägarens löneunderlag som överstiger 60 ibb.
- Takregeln, 50 gånger den egna eller närståendes lön, på det lönebaserade utrymmet tas samtidigt bort.
- Lönekravet, för att ta del av det lönebaserade utrymmet, skärps. Dagens regler ställer ett lönekrav på andelsägaren eller någon närstående som uppgår till 6 ibb med tillägg av 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterbolag eller maximalt 9,6 ibb. Utredningen föreslår att lönekravet höjs till 8 ibb med tillägg av 5 %, dock högst 15 ibb. Tillägget på 5 % kopplas till andelsägarens eller närståendes löneunderlag istället för till företaget. Därigenom individualiseras lönekravet.
- I kombination med att utredningen föreslår att beräkningen av det lönebaserade löneutrymmet individualiseras, föreslår man att ägarkravet på 4 % av kapitalet slopas.
- Takbeloppet för maximal beskattning i tjänst skall enligt förslaget beräknas gemensamt för utdelning och kapitalvinst. Takbeloppet blir 100 ibb, vilket innebär en höjning vid utdelning från dagens 90 ibb.
- Den särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Utredningen föreslår att man går tillbaka till den dotterbolagsdefinition som gäller enligt civilrättsliga regler.
- Generationsskiften underlättas genom att närståendeskap inte påverkar bedömningen av ”samma eller likartad verksamhet”. Förändringen innebär, förutsatt att undantaget är tillämpligt, att det inte ska ha någon betydelse om andelsägaren överlåter sina andelar till en extern part eller till någon närstående. Detta gäller dock inte för överlåtelse till make/maka.
- Utredningen föreslår inga begränsningar gällande om sparat utdelningsutrymme (gränsbeloppet) kan tas med in i det nya systemet eller sparas vidare i det nya. Dock kommer skattesatsen att vara 25 % från och med 2018.
Kommentar
Utredningens förslag lämnas nu på remiss. En proposition kan förväntas först under 2017.
Ett av direktiven till utredningen var att det skulle leda till förenklingar. Utredningens förslag innehåller i många delar inte en förenkling, utan komplicerar snarare regelverket.
För vissa företagare innebär förslaget försämringar. Höjd skatt på gränsbeloppet, lägre gränsbelopp genom att förenklingsregeln försämras kraftigt samt att det lönebaserade utrymmet sänks och individualiseras.
Samtidigt ger man alla andelsägare möjligheten att beräkna ett lönebaserat utrymme, dock på en lägre nivå.
Om man kan se någon vinnare, så är det i så fall andelsägare i företag med stora lönesummor och med bra lönsamhet, eftersom begränsningen av taket för det lönebaserade utrymmet tas bort samt att skattesatsen över takbeloppet i tjänst sänks.
Om man hade prioriterat nyföretagande och små eller medelstora företag, så borde den sk ”trappan” kanske varit omvänd. Då hade förslaget stimulerat de mindre företagen att anställa, istället för att fortsatt gynna de större.
Även de företag som har andelsägare som haft mindre antal andelar, dvs inte klarat kravet på 4 % av kapitalet, är till viss del vinnare genom att de nu får möjlighet att beräkna ett lönebaserat utrymme.
Viktigt att tänka på är att det i år, 2016, antagligen blir sista gången som man kan beräkna det lönebaserade underlaget på 50 % av de kontanta lönerna. Löner utbetalda under 2017 kommer omfattas av de nya föreslagna reglerna.
Utdelningar och kapitalvinster under 2017 har en skattesats på 20 % inom gränsbeloppet. 2018 blir skattesatsen 25 %. Därför kommer det att vara viktigt att planera lönerna under 2016 samt utdelningar och kapitalvinster under 2017.