Hot topics in global tax

Artikel

Förslag om ny lag om källskatt på utdelning på remiss

Tax Alert

Publicerad: 2020-05-14

Den 29 april 2020 remitterade Finansdepartementet ett förslag om att införa en ny lag för källskatt för utdelningar. Om lagen träder i kraft enligt förslaget kommer nuvarande kupongskattelag att ersättas med en ny lag under 2022.

En översyn av nuvarande regler om kupongskatt initierades redan under hösten 2017 i syfte att ta fram en effektiv, modern och förutsägbar reglering förenlig med EU-rätten. Det remitterade förslaget innehåller utredningens förslag och slutsatser.  

Kupongskatt tas enligt nuvarande reglering ut på utdelningar på andelar i svenska aktiebolag, värdepappers- och specialfonder som innehas av utländska aktieägare. Undantag från beskattning kan i vissa angivna fall göras. Skattesatsen är 30 procent men kan reduceras genom tillämpning av skatteavtal som Sverige har ingått.
 

Förslaget

Det remitterade förslaget innehåller reformer som i grunden kan komma att förändra vem och vad som ska bli föremål för källskatt på utdelning, som i skrivande stund kallas kupongskatt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022, med undantag för vissa bestämmelser om godkänd mellanhand som föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 för att ge tid till ansökan och godkännande innan ikraftträdandet av övriga regler.

Vem är skattskyldig för källskatt på utdelning?

En begreppsmässig förändring föreslås där det nuvarande begreppet ”utdelningsberättigad” ska ändras till ”den som har rätt till utdelning”.

Enligt förarbetena till nuvarande kupongskattelag ska ”utdelningsberättigad” presumeras sammanfalla med den som är införd i aktieboken samt behörig att ta emot utdelning. I andra hand tolkas begreppet civilrättsligt. Ur ett inkomstskatterättsligt perspektiv har begreppet ”den som har rätt till utdelning” tolkats civilrättsligt.

Vid införandet av rekvisitet ”den som har rätt till utdelning” i den nya lagen föreslås att frångå de civilrättsliga utgångspunkterna. Istället bör ”den som har rätt till utdelning” tolkas i en internationell kontext och sammanfalla med tolkningen av ”beneficial owner”-begreppet i OECD:s modellavtal. Detta motiveras med att källskatt enbart aktualiseras vid gränsöverskridande betalningar. Förslaget framhåller att en sådan ordning inte medför en fullt så legalistisk bedömning som den svenska civilrätten. Istället kommer begreppet att behöva tolkas i ljuset av skatteavtalens syfte, att undvika dubbelbeskattning och motverka skatteundandraganden.   
 

Utvidgning av skatteflyktslagens tillämpningsområde

Enligt förslaget förebygger inte den generella skatteflyktsregeln i nuvarande reglering, den så kallad bulvanregeln, missbruk av moder- och dotterbolagsdirektivets förmåner så som avsetts. Tillämpningen är enligt utredningen hämmad av kopplingen till rena bulvanfall, trots att en vidare tillämpning sägs vara möjlig.

I sammanhanget omnämns EU-domstolens domar från den 26 februari 2019 i mål C-116/16 och C-117/16 angående den allmänna EU-rättsliga principen om att enskilda inte ska beviljas fördelar enligt EU-rätten om dessa uppnås genom missbruk eller bedrägeri. För vidare läsning om domarna se denna artikel.

Mot bakgrund av detta föreslås bulvanregeln inte tas in i den nya lagen. Istället ska skatteflyktslagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta källskatt på utdelning.
 

Särskild skattskyldighet i vissa fall

För att motverka kringgående av reglerna genom bland annat aktielån (utdelningsersättning, så kallad manufactured dividend) eller så kallad cum-cum-upplägg föreslås bestämmelser om särskild skattskyldighet när skatteflyktslagen är tillämplig eller när den som har rätt till utdelningen inte är densamma som den som tar emot utdelningen. I de fallen ska den som tagit emot utdelningen anses som skattskyldig.

Bestämmelserna aktualiseras bara om tillämpning av de vanliga skattskyldighetsbestämmelserna skulle innebära att det inte blir någon nettobeskattning av utdelningen i Sverige. Förslaget motsvarar i princip bulvanregelns obehörighetsrekvisit klätt i objektiva termer.
 

Godkänd mellanhand

Den nya lagen föreslås innehålla möjligheten att låta ett annat företag än det utdelande bolaget eller fonden ta över ansvaret för att innehålla (genom skatteavdrag), redovisa i särskild skattedeklaration och betala in källskatt på utdelning.

Skatteverket fattar beslut om godkännande av mellanhand. Som mellanhand får värdepapperscentraler, juridiska personer som är registrerade som förvaltare i Sverige och vissa utländska motsvarigheter godkännas. För att godkännas ska mellanhanden bland annat vara lämplig för uppgiften med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. För det fall det är en utländsk juridisk person anges att Skatteverket bör rådgöra med skattemyndigheten i företagets hemviststat. 
 

Övriga skillnader i förhållande till nuvarande kupongskattelag

- Förfarandereglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244) kommer vara gällande.

- Tidpunkten för redovisning och betalning av avdragen källskatt tidigareläggs från fyra månader som idag till två månader efter utdelningstillfället.

- Individualiserade uppgifter om de skattskyldiga ska lämnas till Skatteverket i skattedeklarationen. Sådana uppgifter är en förutsättning för direktnedsättning av skattesatsen (så kallad relief at source).

- Skattskyldighetsreglerna anknyter inte längre till vissa personer utan omfattar alla som har rätt till utdelning. Undantag införs för utdelning till utländsk motsvarighet till staten, kommuner och liknande organ samt till svensk skattebefriad stiftelse eller ideell förening. Undantaget för utländska diplomater tas bort.

- Särskilda regler om sakutdelning där den huvudsakliga skillnaden är att den utdelade egendomen kan innehållas till dess skatten betalas av den skattskyldige.
 

Fortsatt undantag för utländska värdepappersfonder och specialfonder

I nuvarande reglering för kupongskatt stadgas undantag för skattskyldighet för utländska värdepappersfonder och specialfonder. Detta undantag föreslås behållas utan förändringar. Utredningen uppmanar Skatteverket att underlätta för utdelande bolag och godkända mellanhänder när det gäller utländska specialfonders rättsliga ställningar, till exempel genom att publicera preliminära typfallsbedömningar avseende vissa vanligt förekommande utländska företeelser.
 

Deloittes kommentar

En reformering av kupongskattelagen har varit väntad mot bakgrund av den internationalisering som har skett sedan 1970 års införande av regleringen, inte minst med hänsyn till EU-domstolens domar från den 26 februari 2019 som har medfört en ökad osäkerhet kring i vilka fall kupongskatt ska uttas. Denna osäkerhet kan väntas kvarstå, i vart fall tills en ny lagstiftning finns på plats. Senast den 14 augusti 2020 ska remissvaren kommit in till Finansdepartementet.

Sammanfattningsvis finns anledning att återkomma i frågan om kupongskatt, eller som vi framöver kan komma säga, källskatt på utdelning. 

Kontakta oss

Vid eventuella frågor är du varmt välkommen att kontakta någon av oss.

Johan Rasmussen
johrasmussen@deloitte.se
+46 70 080 29 59

Anitza Zester
azester@deloitte.se
+46 76 827 61 28

Daniel Gustafsson 
dgustafsson@deloitte.se
+46 70 080 30 29

Emmy Pettersson
epettersson@deloitte.se
+46 70 080 29 94

Hade du nytta av den här informationen?