Förslag om ny finansskatt

Förslaget innebär i korthet följande; Företag som tillhandahåller tjänster som är undantagna från moms enligt 3 kap. 9 och 10 §§ i mervärdeskattelagen (ML) och som är avgiftsskyldiga enligt 2 eller 3 kap. socialavgiftslagen (SAL) är skyldiga att betala en så kallad finansskatt. Finansskatten kommer att beräknas på ett beskattningsunderlag som baseras på de sammanräknade lönekostnaderna under beskattningsåret för företaget. Finansskatten är 15 procent av beskattningsunderlaget. Beskattningsunderlaget kan justeras om den skattskyldige visar att endast en del av lönekostnaden är hänförlig till de momsfria bank-, finans- och försäkringstjänsterna. 

Vilka är skyldiga att betala finansskatten?

Två kriterier ska vara uppfyllda för att ett företag ska bli skyldigt att betala finansskatt. Det första kriteriet är att företaget tillhandahåller tjänster som är undantagna från moms enligt 3 kap. 9 eller 10 §§ ML (momskriteriet). Om tjänsterna inte beskattas av annan anledning, exempelvis för att de är omsatta utomlands, är momskriteriet inte uppfyllt. Momsundantaget avser bland annat traditionella bank- och försäkringstjänster, förvaltning av investeringsfonder, förmedling av värdepapper, krediter och försäkringar och corporate finance-tjänster med mera. Det spelar ingen roll vilket typ av företag som tillhandahåller tjänsterna vilket innebär att alla företag omfattas, inte bara de som står under Finansinspektionens tillsyn. 

Det andra kriteriet som ska vara uppfyllt är att företaget har anställda och därmed är skyldigt att betala arbetsgivaravgifter (fysiska delägare i handelsbolag betalar istället egenavgifter) enligt 2 eller 3 kap. SAL (lönekriteriet). Lönekriteriet är uppfyllt för alla som har anställda i Sverige för vilka företaget är skyldigt att betala arbetsgivaravgifter. Det innebär således att även ett utländskt bolags svenska filial kan omfattas om filialen har anställda. 

Skattskyldigheten innebär sammanfattningsvis att finansskatten kommer att belasta inte bara traditionella bank-, finans- eller försäkringsbolag utan även andra företag så snart de tillhandahåller de aktuella momsfria tjänsterna och har anställda.  

På vad beräknas finansskatten?

Om ett företag är skattskyldigt blir nästa fråga: På vad ska finansskatten beräknas?Beskattningsunderlaget utgörs av beskattningsårets sammanräknade lönekostnad. Lönekostnaden är företagets avgiftsunderlag enligt 2 eller 3 kap. SAL. Om den skattskyldige kan visa att endast en del av lönekostnaden är hänförlig till de aktuella tjänsterna får beskattningsunderlaget istället bestämmas genom en uppdelning av lönekostnaden efter skälig grund. 

En uppdelning av lönekostnaderna efter skälig grund är enligt utredningen inte given på förhand utan ska prövas i varje enskilt fall. Utredningen anger att uppdelning enligt skälig grund ska ha samma innebörd som i momssystemet, vilket innebär att det är den fördelningsgrund som ger det mest rättvisande eller exakta resultatet som ska användas. Utredningen menar att det i allmänhet är en omsättningsbaserad fördelningsnyckel som ger ett sådant resultat men utesluter inte att uppdelningen kan baseras på en annan beräkningsgrund som till exempel använd arbetstid eller arbetskraft. Om man frångår omsättningen som fördelningsnyckel ska det, precis som inom momssystemet, finnas ett tillräckligt tillförlitligt underlag som styrker att den valda metoden ger det mest rättvisande eller exakta resultatet. 

Varje företag som är skattskyldigt kommer högst troligt behöva göra en beräkning av beskattningsunderlaget enligt skälig grund. Det blir således aktuellt så snart ett företag som är skyldig att betala finansskatt har momspliktig omsättning, annan momsfri omsättning än bank-, finans- och försäkringstjänster eller tillhandahåller aktuella tjänster till andra företag inom EU eller till köpare utanför EU. 

Skattesatsen

Finansskatten ska betalas med 15 procent på beskattningsunderlaget. Om ingen beräkning enligt skälig grund görs kommer således finansskatten bli 15 procent av beskattningsårets lönekostnad. Om ett företag visar att enbart 70 procent av beskattningsunderlaget används för de aktuella momsfria tjänsterna beräknas skatten enligt följande; Beskattningsunderlaget x 70% x 15%. 

Från när föreslås den nya lagen träda ikraft?

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Den kommer tillämpas första gången på lönekostnader som avser ersättning som utges (respektive inkomst som uppbärs) efter den 31 december 2017. Om ett företag har brutet räkenskapsår ska lönekostnaden proportioneras utifrån hur stor del av beskattningsåret som infaller före respektive efter den 31 december 2017. 

Finansskatten ska redovisas inom ramen för inkomstskatteförfarandet och inkluderas i preliminärskattesystemet. Finansskatten kommer därmed att redovisas i inkomstdeklarationen. Den tidigaste tidpunkten för att redovisa skatten kommer vara den 1 november 2018 för vissa med brutet räkenskapsår. För de företag som har kalenderår som räkenskapsår kommer den första redovisningstidpunkten vara den 1 juli 2019.

Några specialfrågor

Inköp av bank-, finans- och försäkringstjänster från utlandet

Av utredningen framgår att även inköp av bank-, finans- och försäkringstjänster från leverantörer utanför Sverige kan bli föremål för finansskatt. Det är dock oklart när det blir aktuellt då detta kopplats till beräkningen av vad som är skälig grund. I utredningen anges att vid gränsöverskridande handel kan det, särskilt när handeln förekommer i betydande utsträckning i förhållande till den totala omsättningen, finnas anledning att justera fördelningsnyckeln med anledning av detta. Det framgår dock inte vad som är betydande omfattning och därmed när det blir aktuellt att beakta detta vid beräkningen av fördelningsnyckeln. Stor oklarhet råder således om hur inköp av sådana tjänster ska påverka finansskattens storlek. 

Särskilt om momsgrupper

Momsgrupper särregleras i den nya lagen då momsgruppen i sig själv inte kan vara avgiftspliktig enligt 2 eller 3 kap. SAL utan det är de enskilda gruppmedlemmarna som är det. Det innebär att, så snart en gruppmedlem är avgiftsskyldig och momsgruppen tillhandahåller aktuella tjänster, blir momsgruppen skyldig att betala finansskatt. Det är grupphuvudmannen i momsgruppen som för medlemmarnas räkning föreslås bli skyldig att redovisa och betala finansskatten.  

Avslutande kommentar

Om utredningens förslag blir verklighet kommer finansskatten att drabba i synnerhet bank-, finans- och försäkringsbranschen hårt. Det är därför av vikt att redan nu få en god förståelse för hur finansskatten kommer påverka just ditt företag. Vi finns naturligtvis tillgängliga för frågor och diskussioner.