Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokal under kortare hyresperiod  

Bakgrund

Enligt momslagens regler undantas upplåtelser av bl.a. hyresrätter och andra rättigheter till fastigheter från momsplikt. Undantaget gäller dock inte när en fastighetsägare för stadigvarande användning i verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående moms helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad som utgör fastighet. För en sådan uthyrning kan fastighetsägaren välja att bli frivilligt skattskyldig. 

I praxis har begreppet stadigvarande kommit att tolkas så att hyresavtalet måste omfatta minst ett år för att uthyrningen ska kunna bli föremål för frivillig skattskyldighet. Ett hyresavtal tecknat för kortare tid har således inte annat än i rena undantagsfall, såsom vid uthyrning för t.ex. användning som sommarservering, eller när lokalen redan omfattas av frivillig skattskyldighet sedan tidigare, berättigat till frivillig skattskyldighet. 

Skatterättsnämndens förhandsbesked 

Det nu aktuella fallet rörde två olika butikslokaler som skulle hyras ut till s.k. popup-butiker. Uthyrningen avsåg dels en lokal som omfattades av frivillig skattskyldighet sedan tidigare och där avsikten var att lokalen skulle hyras ut upprepade gånger med en avtalad hyrestid om tio dagar upp till en månad (lokal 1), dels en lokal som inte omfattades av frivillig skattskyldighet sedan tidigare och där avsikten var att lokalen skulle hyras ut upprepade gånger med en avtalad hyrestid om en månad (lokal 2). Samtliga tilltänkta hyresgäster bedrev momspliktig verksamhet.

Skatteverket ansåg att kravet på stadigvarande användning var uppfyllt för lokal 1, men inte för lokal 2, och att uthyrningen av den sistnämnda lokalen därför inte skulle kunna omfattas av frivillig skattskyldighet. 

Skatterättsnämndens ansåg att konceptet med popup-butiker fick anses vara förenligt med kravet på ”stadigvarande” användning och att fastighetsägarens avsikt ska vara att kontinuerligt under en längre tid hyra ut fastigheten för användning i momspliktig verksamhet. Sökandebolagets avsikt var just att kontinuerligt under en längre tid hyra ut lokalerna för användning i verksamhet som medför skattskyldighet, detta trots att respektive hyresgäst enligt hyresavtalen skulle komma att hyra lokalen endast under en kortare tid och att en av lokalerna inte tidigare hyrts ut. Uthyrningarna ansågs därmed ske för sådan stadigvarande användning som krävs för att frivillig skattskyldighet ska kunna föreligga.

Deloittes kommentar

Skatterättsnämndens förhandsbesked är principiellt intressant då det innebär att betydelsen av hyreskontraktets längd minskar vid bedömningen av om en uthyrning ska anses stadigvarande och därmed berättiga till frivillig skattskyldighet. Bedömningen ska i stället ske med utgångspunkt i fastighetsägarens avsikt med uthyrningen i stort. Om denne avser att kontinuerligt hyra ut en lokal, men där hyresgästerna frekvent kommer att växla, kan förutsättningarna för frivillig skattskyldighet ändå föreligga. Detta är naturligtvis positivt och innebär en önskvärd anpassning av regelverket till nya handelsmönster. 

Avgörandets betydelse torde inte vara begränsat enbart till popup-butiker utan även andra branscher bör kunna dra nytta av förhandsbeskedet, t.ex. kontorshotellbranschen. 

Då Skatteverket överklagat förhandsbeskedet är det ännu inte helt säkert vad som gäller framöver. Det finns dock goda skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att fastställa förhandsbeskedet, inte minst då det som sagt innebär en välbehövlig anpassning av regelverket kring frivillig skattskyldighet till nuvarande förhållanden.