Artikel

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i fråga om efterbeskattning i ”tryckerimomsfrågan”

Publicerat 2014-02-26

Bakgrund

EU-domstolen har i mål C-88/09 Graphic Procédé slagit fast att kopieringsverksamhet i vissa fall är att anse som leverans av varor. Till följd av EU-domstolens dom ska vissa tryckalster omfattas av en reducerad momssats om 6 procent istället för 25 procent.

EU-domstolens dom har lett till att ett stort antal företag som bedriver tryckeriverksamhet har vänt sig till Skatteverket för att få återbetalning av för högt redovisad och inbetald utgående moms. Skatteverket har i sin tur fattat beslut om återbetalning och har därefter genom följdändringsbeslut ändrat tryckerikundernas avdrag för ingående moms med motsvarande belopp samt påfört kostnadsränta.

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen har idag meddelat dom i målen 3291-13 och 3499-13 i fråga om huruvida efterbeskattning får ske hos kunder till tryckerier på den grunden att utgående moms sänkts hos tryckerierna samt om efterbeskattning av tryckerikunderna framstår som uppenbart oskälig.

Högsta förvaltningsdomstolen gör bedömningen att Skatteverkets beskattningsbeslut avseende tryckeriets utgående moms har ett sådant samband med tryckerikundens avdrag för ingående moms att en följdändring kan ske, då ingående moms hos kunderna definitionsmässigt utgörs av det belopp som säljaren redovisat som utgående moms. Högsta förvaltningsdomstolen anser vidare att då kunden bedriver fullt ut momspliktig verksamhet behöver ingen vidare utredning göras av huruvida kunden faktiskt dragit av den moms som tryckeriet debiterat, utan Skatteverket kan fatta beslut om ändring av den ingående momsen med samma belopp som hos tryckerierna.

Högsta förvaltningsdomstolen anför, vad gäller frågan om efterbeskattning är uppenbart oskäligt, att det krävs exceptionella omständigheter för att efterbeskattning ska underlåtas och att regeln bör ses som en ventil för mycket speciella fall. Vid transaktioner mellan fullt ut momspliktiga parter är förutsättningarna därför begränsade för att underlåta en följdändring, liksom mellan företag som är i intressegemenskap. Vidare anför Högsta förvaltningsdomstolen att det får antas att Skatteverkets beslut bygger på att tryckeriet kommer att återbetala momsen till kunden. Vid sådana förhållanden leder ett följdändringsbeslut till ett materiellt riktigt resultat. Det är endast om tryckeriet inte återbetalar momsen till kunden som det leder till ett felaktigt resultat. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det inte finns någon grund för slutsatsen att det skulle vara omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunden att få ersättning från tryckeriet för den felaktigt betalda momsen och att omständigheterna därför inte är sådana att efterbeskattning framstår som uppenbart oskäligt. Om det däremot blir omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunden att få ersättning från tryckeriet, särskilt vid leverantörens insolvens, kan det vara oskäligt att efterbeskatta kunden.

Deloittes kommentar

Vår bedömning är att Högsta förvaltningsdomstolens avgörande medför att de tryckerikunder som blivit föremål för efterbeskattning i första hand bör vända sig till tryckerierna för återbetalning av den felaktigt debiterade momsen. Först om det visar sig att man inte har framgång med sina krav civilrättsligt kan det bli aktuellt att anse att efterbeskattning är oskäligt. Som en konsekvens av detta bör de mål som ligger för avgörande i förvaltningsdomstolarnas underinstanser vilandeförklaras i avvaktan på utfallet av prövningen av ett civilrättsligt krav på återbetalning som framställs av kunderna gentemot tryckerierna.

Huruvida det är möjligt att formellt sett fatta följdändringsbeslut och därmed efterbeskatta i situationer där tryckerikunderna inte har full avdragsrätt prövas inte i domen. Enligt vår uppfattning bör det dock inte vara möjligt i sådana fall då en närmare utredning krävs för att konstatera hur mycket moms som dragits av hos kunden. En annan fråga som inte prövas av Högsta förvaltningsdomstolen är huruvida skäl för befrielse från den kostnadsränta som tryckerikunderna regelmässigt påförs av Skatteverket vid följdändringsbeslut föreligger. Notera dock att den frågan tidigare prövats av Kammarrätten i Göteborg, mål nr 6939-12, som fastslog att förhållandena i ett mål motsvarande det som Högsta förvaltningsdomstolen prövade, fick anses medföra att synnerliga skäl förelåg varför den påförda kostnadsräntan undanröjdes. Vi förutser att fortsatta processer kommer att föras rörande dessa frågor.

Hade du nytta av den här informationen?