Moms på hyra av lokaler för vårdverksamhet, uthyrning av vårdpersonal och posttjänster

Hyra av lokaler för vårdverksamhet

Hemställan om lagändring

Nuvarande momslagstiftning har ansetts medföra svårigheter för bolag som bedriver momsfri verksamhet att få tillgång till lokaler. Anledningen är att fastighetsägaren inte kan bli frivilligt skattskyldig för uthyrningen och därmed drabbas av ökade kostnader i form av ej avdragsgill ingående moms.

Svenskt Näringsliv har tillsammans med Fastighetsägarna i en hemställan om lagändring den 16 december 2014 presenterat ett förslag till förändring av den frivilliga skattskyldigheten som innebär att även verksamhet i privat regi inom vård, skola och omsorg kan få möjlighet att hyra lokaler med moms. Enligt nuvarande lagstiftning har vård och omsorgsboenden, trots inslag av sjukvård ansetts utgöra stadigvarande bostad vilket medför att en fastighetsägare inte kan bli frivilligt skattskyldig för upplåtelsen.

Tidigare under 2014 har Svenskt Näringsliv i en hemställan om lagändring till regeringen även föreslagit att avdragsförbudet för stadigvarande bostad slopas och att man möjliggör för frivillig skattskyldighet för vård-, omsorgs- och flyktingboenden. Eftersom kommuner har rätt till kompensation för momskostnader för vissa vårdboenden har avdragsförbudet ansetts innebära en konkurrenssnedvridning då privata fastighetsägare missgynnas i förhållande till kommuner.

Flera domar från kammarrätten

Kammarrätten i Jönköping har i en dom meddelad den 12 januari 2015 tagit ställning till frågan om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av fastighet till kommun som ska använda byggnad på fastigheten till att öppna ett gruppboende för personer med behov av särskild service. I enlighet med Högsta förvaltningsdomstolens praxis anses bostadslägenheterna i vårdboenden utgöra stadigvarande bostad. Fastighetsägaren ansökte om frivillig skattskyldighet för de gemensamma utrymmena i gruppboendet. Kammarrätten ansåg att de gemensamma utrymmena inte är inrättade för stadigvarande bostad och att förutsättningarna för att medge bolaget frivillig skattskyldighet enligt ansökan därmed var uppfyllda.

Kammarrätten i Sundsvall har i två domar meddelade den 20 februari 2015 nekat en kommun ersättning för moms hänförlig till hyra av lokal för serviceboende. Enligt Kammarrätten har kommunerna inte visat att de aktuella boendena utgör sådana boendeformer som ger rätt till ersättning för moms.

Uthyrning av vårdpersonal

EU-domstolen avkunnade den 12 mars en dom där domstolen ansåg att ett bemanningsföretags uthyrning av legitimerad vårdpersonal inte kvalificerar för undantaget från momsplikt.

Målet avser tolkningen av EU-direktivets undantag från moms på tillhandahållande av vissa tjänster av organ som är erkända som "organ av social karaktär" (motsvarande det svenska undantaget för social omsorg). EU-domstolen konstaterade bland annat att bemanningsföretaget inte kan ses som ett sådant organ av social karaktär då de tjänster som företaget utför, det vill säga uthyrning av personal, inte i sig utgör någon tjänst av allmänintresse inom den sociala sektorn. Enligt domstolen saknar det i detta avseende betydelse att den berörda personalen är vårdpersonal och att personalen hyrs ut till erkända vårdinrättningar.

Skatteverket har tidigare med hänvisning till våra svenska lagförarbeten tydligt uttryckt att undantag för sjukvård, tandvård och social omsorg i den svenska momslagen är tillämpligt oberoende av i vilket led tjänsten tillhandahålls, så länge tjänsten avser vård eller omsorg. Uthyrning av vård- eller omsorgspersonal som utför vård och omsorgstjänster ska således inte ses som momspliktig arbetskraftsuthyrning. Vilka konsekvenser EU-domstolens dom får för tolkningen av momslagens undantag för sjukvård och social omsorg återstår att se.

Postmomsen

Enligt EU:s momsdirektiv får ett medlemsland inte ta ut moms på porto och posttjänster som säljs av det offentliga postväsendet. EU-domstolen har i en tidigare dom fastslagit att undantag från moms ska gälla för de postbolag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster, oavsett om det rör sig om statsägda eller privata företag. Sverige har, liksom flera andra EU-länder, ansett att något offentligt postväsende inte finns efter avregleringen av postmarknaden och att momsdirektivets undantagsregel därför inte ska tillämpas. Enligt den svenska momslagen ska därför alla aktörer som tillhandahåller porto och posttjänster redovisa moms på samtliga tjänster.

EU-kommissionen varnade Sverige redan 2007 i ett så kallat motiverat yttrande för att de svenska reglerna strider mot EU:s momsdirektiv. I sitt yttrande ansåg kommissionen att Posten AB har en sådan ställning att man anses tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Sverige har emellertid inte vidtagit några förändringar av den svenska momslagen och som en följd av detta stämde EU-kommissionen Sverige vid EU-domstolen i mars 2014 för fördragsbrott. Dom i målet väntas den 21 april 2015. 

Om Sverige fälls i EU-domstolen innebär det att den svenska momslagen felaktigt tvingat Posten AB att ta ut moms på sina posttjänster. Detta innebär i sin tur att de bolag som betalat moms på posttjänster och saknar avdragsrätt för ingående moms därmed har drabbats av en ökad kostnad. Om EU-domstolen fäller Sverige för fördragsbrott är vår bedömning att köpare av posttjänster som saknar avdragsrätt bör överväga möjligheterna att vidta åtgärder för att få tidigare erlagd moms återbetald.

Frukostseminarium om Vård & Omsorg - 19 maj i Stockholm

Boka redan nu in tisdagen den 19 maj för ett frukostseminarium om moms hos oss på Deloitte. 

Vi kommer bland annat att beröra frågor som uthyrning av lokaler i vårdverksamhet, uthyrning av vårdpersonal och andra intressanta momsnyheter för er som arbetar inom vård- och omsorgssektorn.