Kammarrätten avslår Skatteverkets överklagande i tryckerimomsmål

Skatteverket beslutade i maj 2011 att medge ett tryckeri nedsättning av tidigare redovisad utgående moms med hänsyn till att skattesatsen för vissa delar av tryckeriets försäljning ändrats från 25 procent till 6 procent. Ändringen var föranledd av EU-domstolens avgörande i mål C-88//09, Graphic Procédé. Den moms som tryckeriet krävde åter hade ursprungligen redovisats för redovisningsperioderna juli 2005 – november 2007. I september 2011 beslutade Skatteverket att vägra tryckeriets kund avdrag för ingående moms med samma belopp som återbetalts till tryckeriet. Skatteverket åberopade reglerna om så kallad följdändring. Enligt dessa regler får Skatteverket, trots att den ordinarie omprövningsfristen löpt ut och den skattskyldige inte lämnat någon oriktig uppgift som föranlett ett felaktigt beskattningsbeslut, fatta ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den enskilde. En förutsättning är dock att beslutet föranleds av ett beskattningsbeslut för någon annan skattskyldig.

Förvaltningsrätten menade i dom den 8 december 2011 att förutsättningarna för Skatteverket att vägra avdrag genom så kallad följdändring visserligen var uppfyllda. Däremot ansåg domstolen att följdändringsbeslutet framstod som uppenbart oskäligt då det gått lång tid från det ursprungliga avdraget och då kunden vid tidpunkten för avdraget följt den då gällande uppfattningen att tryckeriets tjänster skulle beskattas med 25 procent moms.

Skatteverket överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm, som i dom den 16 maj 2012 slog fast att förutsättningarna för att vägra avdrag för ingående moms genom följdändring saknades. Därigenom saknades skäl att pröva om beslutet var uppenbart oskäligt. Kammarrätten tog i sin dom fasta på att följdändringsreglerna är tillämpliga endast vid åtgärder av rättelsekaraktär som inte förutsätter någon särskild prövning. Följdändringen måste så att säga vara en omedelbar konsekvens av huvudbeslutet. Mot den bakgrunden fann kammarrätten att följdändringsreglerna endast är tillämpliga vid åtgärder som inte förutsätter någon särski ld prövning. Eftersom det inte utan vidare utredning var möjligt att avgöra om tryckerikunden verkligen gjort avdrag för den ingående moms som Skatteverket vägrat avdrag för, var det därmed enligt kammarrätten inte möjligt att fatta ett följdändringsbeslut.

Deloittes kommentar

Kammarrätten gör i sin dom en utförlig analys av Skatteverkets möjlighet att tillämpa det så kallade följdändringsinstitutet. Det är då också naturligtvis mycket glädjande att utgången i målet stödjer den uppfattning vi fört fram i alla kontakter med Skatteverket. Det är helt enkelt inte tillräckligt att som Skatteverket presumera att tryckerikunder som inte bedriver en uppenbart momsfri verksamhet har gjort avdrag för all ingående moms som tryckeriet debiterat. För att vägra avdrag behöver Skatteverket utreda tryckerikundens momsredovisning, något som enligt kammarrättens dom medför att möjligheten för Skatteverket att följdändra utsläcks.

Det kan noteras att Förvaltningsrätten i Malmö i dom den 8 maj kom till motsatt slutsats till Kammarrätten i Stockholm, det vill säga att förvaltningsrätten ansåg att Skatteverket hade laglig grund för att följdändra i samma situation som den kammarrätten nu prövat. Förvaltningsrätten ansåg inte heller att det var uppenbart oskäligt att vägra tryckerikunden avdrag för ingående moms genom följdändring. Kammarrättens dom ger fortsatt goda argument till varför Skatteverket beslut att retroaktivt vägra tryckerikunderna avdrag för ingående moms inte är förenligt med gällande rätt.

Mot bakgrund av tryckerimomsfrågans dignitet är det högst sannolikt att Skatteverket kommer att överklaga kammarrättens dom och begära prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. Vi kommer på lämpligt sätt hålla er informerade om den fortsatta utvecklingen på området.