Kammarrätten fastslår att en sektoriserad fördelningsmodell ger ett mer rättvisande resultat än en omsättningsbaserad

Bolaget hade under ett antal års tid tillämpat en s.k. sektoriserad fördelningsmodell. Modellen innebar att Bolagets verksamhet delades in i olika sektorer, där varje produkt utgjorde en egen sektor, till vilka den ingående momsen fördelades. Fördelningen skedde i ett första steg utifrån respektive sektors andel av nya kontrakt som ingåtts under året. Därefter gjordes en fördelning utifrån finansierat belopp för produkten. Detta resulterade i en avdragsrätt om ca 60 procent av den ingående momsen på gemensamma kostnader.

Bolaget lämnade in en begäran om omprövning till Skatteverket och yrkade att få tillämpa en omsättningsbaserad fördelningsnyckel vilken skulle ge en avdragsrätt om ca 95 procent av den ingående momsen. Bolaget menade att som huvudregel ska en omsättningsbaserad fördelningsnyckel användas vilket därmed får presumeras ge den mest rättvisa bilden av resursförbrukningen i verksamheten. Skatteverket avslog begäran och menade att momslagen inte föreskriver någon fördelningsgrund som huvudregel. Vidare angav Skatteverket att EU:s momsdirektiv förvisso anger att avdragsrätten ska beräknas utifrån omsättningen som ett förstahandsalternativ, men att direktivet även möjliggör att man frångår denna princip för att uppnå ett mer rättvisande resultat. Skatteverket menade att Bolagets verksamhet inte lämpade sig för en omsättningsbaserad fördelningsnyckel, bland annat då en stor del av Bolagets momspliktiga omsättning var hänförlig till försäljning av konsignationsobjekt, en försäljning som skedde utan vinstpåslag och inte sågs som en intäkt i verksamheten. Den tidigare tillämpade sektoriserade modellen speglade resursförbrukning på ett bättre sätt, menade Skatteverket.

Bolaget överklagade till förvaltningsrätten som konstaterade att Skatteverkets beslut inte stred mot EU-rätten i det att Skatteverket i beslutet förordat en annan fördelningsgrund än omsättning. Vidare menade rätten att Bolaget inte gjort sannolikt att en omsättningsbaserad fördelningsnyckel på ett objektivt sätt medför en fördelning efter skälig grund. Skäl att medge högre avdragsrätt än den tidigare beslutade sektoriserade fördelningsmodellen saknades således.

Kammarrätten i Stockholm instämde i förvaltningsrättens bedömning och avslog Bolagets överklagande.

Kommentar

I likhet med tidigare domar fastslår kammarrättsdomen att avgörande för avdragsrätten är i vilken omfattning kostnaderna konsumeras i en momspliktig verksamhet. Det faktum att bolaget tidigare tillämpat en annan fördelningsmodell gjorde det möjligtvis lättare för Skatteverket och domstolarna att förorda den. Frågan är hur Skatteverket och domstolarna hade bedömt saken om Bolaget alltid tillämpat en omsättningsbaserad fördelningsnyckel. Vår bedömning är att det i en sådan situation föreligger svårigheter för Skatteverket att besluta om att en sektoriserad modell ska användas. Möjligtvis hade Skatteverket istället ansett att en justerad omsättningsbaserad modell skulle användas i likhet med Skatteverkets och kammarrättens mening i målet avseende Handelsbanken Finans, som tidigare kommenterats här >. Värt att ta med sig är också att Skatteverket och domstolarna synes vara överens om att det inte går att hävda att en omsättningsbaserad fördelningsmodell är en huvudregel som har företrädde framför andra fördelningsmodeller.