Kammarrätterna oense om efterbeskattning av tryckerimoms

Till följd av EU-domstolens avgörande i mål C-88/09, Graphic Procédé, har flera tryckerier i Sverige beviljats återbetalning av tidigare redovisad utgående moms eftersom momssatsen för vissa delar av tryckeriets försäljning ändrats från 25 till 6 procent. Skatteverket har därefter i flera fall vänt sig till tryckeriernas kunder och beslutat att genom efterbeskattning neka kunderna avdragen för ingående moms motsvarande det belopp som återbetalats till tryckerierna. Skatteverket har i dessa fall efterbeskattat tryckerikunderna genom ett så kallat följdändringsbeslut. För att följdändringsinstitutet ska vara tillämpligt måste beslutet vara en direkt konsekvens av huvudbeslutet (det vill säga beslutet avseende tryckeriet). Vidare får efterbeskattning inte ske om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.

Kammarrätten i Stockholm har i fyra domar, daterade den 28 februari 2013, konstaterat att Skatteverket inte kan genomföra en följdändring utan en särskild utredning och bedömning avseende tryckerikundens avdragsrätt för ingående moms. Att uppgifter om fakturadatum, fakturanummer, kund och ersättningar samt momsbelopp framgår av beslutet att återbetala moms till tryckeriet har enligt kammarrätten ingen betydelse. Med anledning av detta ansåg Kammarrätten i Stockholm att Skatteverkets efterbeskattningsbeslut inte var en omedelbar konsekvens av huvudbeslutet. Förutsättningar för Skatteverket att fatta ett följdändringsbeslut förelåg därför inte.

Kammarrätten i Göteborg har i fem domar, daterade den 6 mars 2013, haft att ta ställning till samma fråga som den som prövades av Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten i Göteborg konstaterar, i motsats till Kammarrätten i Stockholm, att det föreligger en direkt koppling mellan Skatteverkets beslut att återbetala tidigare redovisade utgående moms till tryckeriet och beslutet att sänka tryckerikundernas ingående moms eftersom dessa speglar två sidor av samma transaktion. Den grundläggande förutsättningen för efterbeskattning är, enligt kammarrätten således uppfylld. Kammarrätten i Göteborg menar dock att det är uppenbart oskäligt att efterbeskatta tryckerikunden bland annat med hänvisning till att tryckerikunden inte brustit i sin uppgiftplikt vid tiden för deklarationen. I två av domarna ansåg dock kammarrätten att följdändringsbeslutet inte var uppenbart oskäligt då det förelåg en intressegemenskap mellan tryckeriet och tryckerikunden.

Deloittes kommentar

Det kan med anledning av domarna från de båda kammarrätterna konstateras att det saknas konsensus i domstolarna kring huruvida Skatteverket har laglig grund för att efterbeskatta tryckeriernas kunder i de så kallade tryckerimomsmålen. Skatteverket har sedan tidigare överklagat en dom från Kammarrätten i Stockholm i vilken domstolen konstaterat att följdändringsinstitutet inte var tillämpligt. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har ännu inte beslutat om prövningstillstånd med anledning av överklagandet. Anledning till att något beslut om prövningstillstånd inte har fattats har uppgetts vara att HFD inväntar överklaganden av fler kammarrättsdomar. De ovan refererade domarna kommer med största sannolikhet att överklagas och förhoppningsvis anser sig HFD då ha tillräckligt med underlag för att besluta i prövningstillståndsfrågan.