Hot topics in swedish tax

Artikel

Brexit: Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Immigration Alert

Publicerad: 2020-02-18

Utforska innehåll

Översikt

Regeringen har publicerat promemorian ”Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter” (Ds 2020:5). I promemorian lämnas förslag som gäller rätten för brittiska medborgare och deras familjer att även efter utträdet resa in, vistas och arbeta i Sverige. Förslagen som i korthet medför en skyldighet att ansöka om uppehållsstatus föreslås träda i kraft den 1 december 2020.


Bakgrund

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020. Det utträdesavtal som då trädde i kraft syftar till att säkerställa ett utträde under ordnade former, vilket bland annat innebär en övergångsperiod som gäller mellan 31 januari 2020 till och med den 31 december 2020, en så kallad transitionsperiod. Under transitionsperioden kommer brittiska medborgare och deras familjemedlemmar från tredjeland fortsatt ha rätt till fri rörlighet inom EU och vice versa. Detta innebär en fortsatt rätt att resa till, bo, arbeta och studera i EU:s medlemsländer samt en motsvarande rätt för EU-medborgare avseende Storbritannien. För mer information, se Deloittes tidigare Immigration Alert.

Utträdesavtalet innehåller vissa riktlinjer för vad som ska gälla för brittiska medborgare, deras familjemedlemmar och andra personer efter transitionsperioden. Ytterligare riktlinjer kommer att lämnas under transitionsperioden , efter de kommande förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om ett fortsatt samarbete efter 31 december 2020. Man har dock ansett att det redan nu föreligger ett behov av kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet.


Promemorians förslag

Enligt promemorian föreslås att ett nytt kapitel i utlänningslagen införs där bestämmelser som är specifika för utträdesavtalet hålls samman. Syftet med detta införande är att medborgarna och myndigheter tydligt ska kunna finna och tillämpa relevanta bestämmelser.  

Utöver denna praktiska ändring, innehåller promemorian även förslag till bestämmelser som rör rätten för brittiska medborgare att vistats i Sverige framöver. Enligt utträdesavtalet ska brittiska medborgare som uppehåller sig i en värdstat längre tid än tre månader kunna uppvisa uppehållshandlingar, ett krav som har bakgrund i samma förutsättningar som idag gäller för individer som nyttjar sin uppehållsrätt. Enligt utträdesavtalet finns det två olika förfaranden för utfärdande av uppehållshandlingar. Värdstaterna måste välja ett utav dessa; antingen ett så kallat konstitutivt förfarande eller ett så kallat deklarativt förfarande. I promemorian diskuteras för- respektive nackdelarna med de olika förfarandena. 

Ett konstitutivt förfarande innebär att brittiska medborgare aktivt ansöker om en ny uppehållsstatus som för med sig rättigheter enligt utträdesavtalet. Utträdesavtalet innehåller detaljerade bestämmelser om hur detta förfarande ska gå till även om detaljerna bestäms av respektive värdstat. Fördelen med detta förfarande beskrivs vara ett tydligt ramverk för hela processen. Det finns regler om vilka handlingar som krävs i olika situationer, riktlinjer för hur ansökningsformulären ska utformas och vad som gäller under ansökningsperioden. Detta underlättar för både enskilda och myndigheter. En nackdel torde vara att det kan vara svårt att nå ut med information till vissa utsatta grupper om att en ansökan behöver göras.

 Ett deklarativt förfarande innebär istället att brittiska medborgare inte behöver ansöka om uppehållsstatus för att få befinna sig i värdstaten enligt reglarna i utträdesavtalet. Rättigheter enligt utträdesavtalet inträder istället automatiskt. Fördelen med detta tillvägagångssätt beskrivs enligt promemorian som att det är ett enklare förfarande som inte kräver en aktiv åtgärd från den enskilde, till skillnad från det konstitutiva förfarandet. 

I promemorian anges att det finns övervägande skäl som talar för att välja det konstitutiva förfarandet för utfärdande av uppehållshandlingar och det är detta tillvägagångssätt som föreslås gälla för Sverige. Detta förhållningssätt innebär att en ansökan om uppehållsstatus måste göras för att brittiska medborgare som idag är bosatta i Sverige och som bosätter sig i Sverige under transitionsperioden  ska ha en fortsatt rätt att vistas här även efter 31 december 2020.


Praktiska konsekvenser av de föreslagna bestämmelserna

  • En ansökan om uppehållsstatus måste göras för att behålla rätten att vistas i Sverige. Ansökan om uppehållsstatus ska göras till Migrationsverket.
  • Enligt utträdesavtalets konstitutiva förfarande ska tidsfristen för att lämna in en ansökan om uppehållsstatus vara minst sex månader från transitionsperiodens utgång för de personer som uppehåller sig i Sverige före transitionsperiodens utgång. Tidsfristen kan vara längre, men inte kortare. I promemorian föreslås att den tidsfrist inom vilken en ansökan ska lämnas in till Migrationsverket bör bestämmas till tio månader. För familjemedlemmar som flyttar till en brittisk medborgare vid ett senare tillfälle men som tidigare sammanbott med denna gäller en tidsgräns om tre månader från ankomsten, för det fall den brittiska medborgarens ansökningsfrist inte ännu gäller. • Den som inte i tid har ansökt om en uppehållsstatus eller som har fått avslag på en sådan ansökan, kommer inte att kunna få det. Uppehållsstatus är alltså en förutsättning för laglig vistelse i Sverige. 
  • Den som beviljas uppehållsstatus i Sverige kan åberopa rättigheter enligt utträdesavtalet. Det krävs dock att de villkor som idag gäller för uppehållsrätt fortsätter att gälla. Det innebär att personer som befinner sig i Sverige under reglerna i utträdesavtalet måste ha både uppehållsstatus och vistas här på grund av arbete, studier, tillräckliga medel eller för att denne driver eget företag. Uppehållsstatus är således en nödvändig men inte en i sig tillräcklig åtgärd. Under handläggningstiden av ansökan åtnjuter den sökande samma rättigheter. 
  • Migrationsverket ska utfärda ett bevis om uppehållsstatus till den som har beviljats uppehållsstatus enligt utträdesavtalet. Ett bevis om uppehållsstatus ska utfärdas i samma format som ett uppehållstillståndskort. Det ska inte tas ut en avgift för utfärdande av beviset om uppehållsstatus.  
  • Giltighetstiden för ett bevis om uppehållsstatus ska vara fem år räknat från dagen det utfärdas.
  • Individer som erhållit uppehållsstatus behöver lämna biometri för att erhålla beviset på statusen likt bestämmelserna för uppehållstillståndskort. 
     

Deloittes kommentar 

Storbritanniens beslut om att lämna EU har skapat osäkerhet för både företag och anställda under en lång period, särskilt när det kommer till brittiska medborgare som idag redan är bosatta i Sverige. Förslagen som lämnas i promemorian ger ytterligare klarhet i hur regelverket för brittiska medborgare som befinner sig i Sverige under utträdesavtalets bestämmelser kan komma att se ut. Förslagen ligger även väl i linje med EU:s och Storbritanniens gemensamma vilja att medborgare med befintlig rätt ska påverkas så lite som möjligt av de nya bestämmelserna. 

Det är dock viktigt att ha i åtanke att de föreslagna reglerna ännu inte trätt i kraft och att det i dagsläget inte går att säga hur det slutliga ramverket kommer att se ut. Om förslaget antas ankommer det vidare på Migrationsverket att utveckla formatet för det nya ansökningsförfarandet för uppehållsstatus samt för bevis avseende erhållen uppehållsstatus. Promemorian har den 17 februari 2020 skickats på remiss till olika instanser som ges möjlighet att yttra sig över förslagen. Parallellt med detta arbete sker även fortsatta förhandlingar mellan EU och Storbritannien om ett gemensamt synsätt för rättigheter att vistas i EU-länder respektive Storbritannien efter transitionsperiodens slut. Deloitte fortsätter givetvis att följa utvecklingen inom detta område.   


Kontakta oss

Anna Sabelström Holmberg
Partner
aholmberg@deloitte.se
+46 73 397 13 04 

Martina Ogenhammar Conti
Head of Immigration
mogenhammar@deloitte.se
+46 70 080 21 60 

Kaltrina Abazi
Consultant
kabazi@deloitte.se
+46 70 080 32 62

Växel
seimmigration@deloitte.se
+46 75 246 26 00

Hade du nytta av den här informationen?