Kostnadsdelningsgrupper

Skatteverket går i sitt ställningstagande igenom och kommenterar de fem förutsättningar som ska föreligga för att undantaget för vissa interna tjänster inom fristående grupper ska vara tillämpligt.

• Tjänsterna ska tillhandahållas inom en fristående grupp. Skatteverket menar att en fristående grupp exempelvis kan utgöras av en juridisk person tillsammans med dess medlemmar eller av olika personer utan någon organisatorisk överbyggnad som samverkar. Enligt Skatteverket kan även utländska personer vara medlemmar i en fristående grupp.
• Medlemmarna ska bedriva momsfri verksamhet. Skatteverket nämner som exempel verksamheter inom hälso- och sjukvårdsområdet, utbildningsområdet eller den finansiella sektorn. Om ett företag har flera verksamhetsgrenar är det den gren som tar emot tjänsterna som ska vara momsfri. Även om en del av verksamheten är momspliktig kan rekvisitet ändå vara uppfyllt. Den momspliktiga omsättningen i verksamheten får dock inte överstiga 5 procent.
• Tjänsterna ska vara direkt nödvändiga för den momsfria verksamheten. Skatteverket menar att tjänsterna ska ha en direkt anknytning till och vara specifika för den momsfria verksamheten. Som exempel nämns analys och tolkning av röntgenbilder som en tjänst som skulle kunna vara direkt nödvändig för medlemmar verksamma på tand-/sjukvårdsområdet. Mer allmänna tjänster, såsom inköp, ekonomi, IT m.m., kan enligt Skatteverket inte omfattas.
• Inget vinstpåslag. Ersättning som medlemmarna erlägger ska exakt motsvara varje medlems andel av de gemensamma kostnaderna. Undantaget är således inte tillämpligt om det förekommer ett vinstpåslag även om exempelvis inkomstskatterättsliga regler ställer sådana krav.
• Att tjänsterna undantas får inte medföra en konkurrenssnedvridning. Skatteverket konstaterar i denna del att den svenska lagstiftningens utformning inte har samma lydelse som EU-direktivet men menar att rekvisitet ska tolkas i enlighet med direktivet. Bedömningen av om en konkurrenssnedvridning föreligger ska göras utifrån tjänsternas karaktär och huruvida undantaget av tjänsterna medför att det uppstår en snedvridning. Rekvisitet knyter an till punkten ovan rörande tjänsternas direkta nödvändighet såtillvida att ju mer specifik tjänsterna är för medlemmarnas verksamhet desto mer sannolikt är det att undantaget inte medför en konkurrensfördel.

Deloittes kommentar

Tillämpningen av undantaget för tjänster som tillhandahållas inom kostnadsdelningsgrupper har varit relativt begränsad i Sverige. En möjlig förklaring till det kan vara den svenska regleringen gällande konkurrenssnedvridningen som avviker något från direktivet. Senare svensk praxis har dock öppnat för en mer generös tolkning av just detta rekvisit vilket även framgår av Skatteverkets ställningstagande. Det kan också nämnas att det förnärvarande ligger inte mindre än fyra ärenden som inväntar prövning i EU-domstolen avseende de olika rekvisiten för undantaget av tjänster inom fristående grupper. I generaladvokatens förslag till avgörande i vissa av dessa ärenden har bland annat framförts att undantaget förutsätter att gruppen utgör en egen beskattningsbar person, inte är tillämpligt inom den finansiella sektorn samt att det inte kan tillämpas gränsöverskridande. Även om generaladvokatens uttalanden i många delar kan ifrågasättas får det ändå anses som något märkligt att Skatteverket utfärdar sitt ställningstagande innan EU-domstolens domar avkunnats. Se ställningstagandet i sin helhet >