Kreditgaranti för nya lån till svenska små och medelstora företag med anledning av Covid-19

Statlig lånegaranti på nya lån

Den 1 april röstade riksdagen igenom förslaget om att regeringen under 2020 får ställa ut kreditgarantier för lån till företag som på grund av det nya coronaviruset har fått ekonomiska svårigheter, men som i övrigt bedöms vara livskraftiga. Det framröstade förslaget riktar sig i första hand till små och medelstora företag och kan omfatta kreditgarantier på sammanlagt 100 miljarder kronor. Garantin ställs ut till banker och kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige, dessa ger i sin tur ut garanterade lån till företagen. Kreditinstituten ska betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för utfärdade garantier. Eftersom staten, vid infriande av kreditgarantin, kommer att få ett försämrat budgetsaldo och finansiellt sparande är avsikten att garantiavgiften ska förbättra statens finanser något.

Lånegaranti på nya lån får lämnas under bland annat följande förutsättningar:

• Garantier får lämnas för utlåning till icke-finansiella företag med sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige.
• Krediterna ska tillgodose finansieringsbehov i företagen och får avse rörelsekapital och investeringar.
• Lån till ett företag får högst uppgå till 25 procent av omsättningen för 2019 alternativt två gånger storleken på företagets lönekostnad under 2019.
• För företag som startats från och med den 1 januari 2019 får lån högst uppgå till företagets uppskattade lönekostnad för det två första verksamhetsåren. Om det finns särskilda skäl, och om företaget kan visa likviditetsbehov, får lånebeloppet ökas för att täcka likviditetsbehoven från lånets beviljande och 18 månader framåt för små och medelstora företag respektive för kommande 12 månader för större företag.
• För att få ett garanterat lån måste företagen åta sig att inte besluta om nya bonusar eller annan form av rörlig ersättning till ledande befattningshavare i företaget under lånets löptid. Den garanterade kreditgivningen får inte heller användas för vinstuttag som inte kan jämställas med normalt löneuttag.
• Garanterat lån får, oavsett ovan, inte överstiga 75 miljoner kronor per företag. I undantagsfall kan högre lånebelopp tillåtas efter särskild prövning av Riksgäldskontoret, men det får dock högst uppgå till 250 miljoner kronor.
• Den statliga lånegarantin täcker upp till 70 procent av lånebeloppet, och staten ersätter kreditinstituten med upp till 70 procent av den förlust som uppstår på det lån som garantin avser. 
• Garantin gäller nya lån som beviljas under perioden 1 april 2020 – 30 juni 2020. Riksgäldskontoret får förlänga perioden med högst tre månader. Garantier ges för lån med löptid upp till tre år och gäller under lånets hela löptid. Lånet ska inte ha amorteringskrav upp till 12 månader men kan vara amorteringsfritt under lånets hela löptid. Uppskov får ges för kapitalisering av ränta upp till de första 12 månaderna. 
• Låntagare ska inte vara skyldiga att amortera på befintliga lån i det kreditgivande kreditinstitutet under den tid som kreditgarantin gäller.
• Stöd som ges under det statliga kreditgarantiprogrammet får inte kombineras med annat stöd för samma underliggande lån.
• Garantiavgiften bör bestämmas utifrån respektive låntagares aktuella riskklass, som fastställs av kreditinstituten med utgångspunkt i företagets långsiktiga kreditvärdighet.
   

Deloittes kommentar

Det var både välkommet och väntat att riksdagen röstade igenom regeringens förslag om kreditgarantier och det innebär att många företag som drabbats hårt av den pågående coronakrisen ges en chans att klara de ekonomiska svårigheter som snabbt har uppstått. Det akuta behovet av ekonomiskt stöd har avkrävt omgående åtgärder från regeringens sida men detta har också resulterat i att lagförslaget innehåller vissa otydligheter. Förslaget saknar till exempel en definition av vad som egentligen avses med små och medelstora företag. Av lagförslaget framgår ingen begränsningar varför det enligt vår tolkning är tillgängligt för alla företaget oavsett storlek. Vidare framgår inte, vad avser företag som ingår i en koncern, huruvida det är det enskilda företaget som ska kvalificera sig för lånet eller om bedömningen görs på koncernnivå. Vad gäller till exempel om  moderbolaget i en koncern i dagsläget har en acceptabel soliditet och likviditet, men ett av dotterbolagen enskilt kvalificerar sig för nya lån som omfattas av regelverket?

Utöver denna utökade möjlighet att beviljas lån kan ytterligare likviditetsstärkande åtgärder vidtas, till exempel genom att ansöka om anstånd med inbetalning av arbetsgivares sammanlagda skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för redovisningsperioderna januari – september 2020. Läs mer om dessa åtgärder. Ytterligare åtgärder som föreslagits av regeringen kommer inom kort att tas upp till omröstning i riksdagen, såsom tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt tillfällig ändring av reglerna om periodiseringsfonder. Deloitte bevakar utvecklingen och uppdaterar varefter beslut fattas.

Hör gärna av dig till din lokala konsult eller någon av nedan kontaktpersoner om du har funderingar kring den statliga lånegarantin på nya lån. Anmäl dig gärna även till våra webbinarier som behandlar åtgärder med anledning av Covid-19 och andra nyheter inom skatteområdet och det legala området.