Lagrådsremiss med förslag på ändrade skatteregler för företagssektorn

Förslagen presenterades första gången i juni 2017, som vi då skrev om i en Tax Alert. Sedan dess har remissinstanserna kommit med synpunkter och Finansdepartementet har omarbetat delar av förslaget som nu skickats till lagrådet för synpunkter. Jämfört med det ursprungliga förslaget finns ett flertal viktiga skillnader.

Promemorians innehåll

Enligt det uppdaterade förslaget ska företags möjlighet att dra av räntekostnader begränsas till 30% av EBITDA. Vidare föreslås att förenklingsregeln, som i ursprungsförslaget endast var 100 000 kronor, höjs till fem miljoner kronor. Bolagsskattesänkning kommer ske i två steg. År 2019 sänks bolagsskattesatsen till 21,4% och år 2021 ytterligare till 20,6%.

Förslaget innehåller inte längre regler som vid finansiell leasing ger leasetagaren rätt till värdeminskningsavdrag. Begränsningen av möjligheten att rulla negativa räntenetton i max sex år kvarstår. De riktade ränteavdragsreglerna för koncerninterna lån behålls i modifierad form. Förslaget att tillfälligt begränsa rätten att nyttja tidigare års underskott finns inte med i lagrådsremissen. Föreslagna förändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Riktade avdragsbegränsningar för räntor på lån mellan företag i intressegemenskap

Tillämpningsområdet för nuvarande avdragsbegränsningar för räntor på lån mellan företag i intressegemenskap begränsas något. Enligt förslaget medges avdrag enligt denna riktade begränsningsregel om den som har rätt till ränteinkomsten är hemmahörande inom EES, i ett land med vilket Sverige ingått skatteavtal, eller om mottagaren beskattats med minst 10% om mottagaren endast hade haft denna ränteinkomst. Avdrag kan dock alltjämt nekas om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande (90-95%) uppkommit för att intressegemenskapen ska få en skatteförmån. För att interna räntekostnader på lån som upptagits för att finansiera förvärv av koncerninterna delägarrätter ska vara avdragsgilla krävs även att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.

Avdragsbegränsningar för ränta i så kallade hybridsituationer

Förslaget i lagrådsremissen motsvarar i stora drag vad som föreslogs avseende införandet av nya avdragsbegränsningar för ränta i så kallade hybridsituationer mellan företag i intressegemenskap. I korthet ska avdrag nekas när samma ränteutgift dras av i Sverige och i ett annat land eller om inkomsten som motsvarar avdraget i Sverige inte tas upp i det andra landet och det beror på skillnader i klassificering av betalningen eller det finansiella instrumentet. I lagrådsremissen föreslås en definition av när ett företag ska anses vara hemmahörande i en utländsk stat. Vidare införs ett förtydligande avseende delägarbeskattade utländska juridiska person i situationer med avdrag utan inkludering.

Generella avdragsbegränsningar för räntor i bolagssektorn

Finansdepartementets promemoria inkluderade två alternativa förslag på generella ränteavdragsbegränsningar, där en EBIT-begränsning förespråkades. Den internationellt vanligt förekommande EBITDA-regeln är det alternativ som regeringen har valt att föreslå till lagrådet, där avdraget begränsas till 30 % av EBITDA. Regeringen anser att en EBITDA-regel ger större förutsebarhet avseende i vilken omfattning ränteutgifter får dras av än en EBIT baserad begränsningsregel. EBITDA definieras som överskott av näringsverksamhet före avdrag för räntenetto och kvarvarande räntenetto, ökat med ränteutgifter, årliga värdeminskningsavdrag (enligt 18, 19 och 20 kap IL) samt avsättning till periodiseringsfond minskat med ränteinkomster och intäkter från svenska handelsbolag och utländska delägarbeskattade juridiska personer. Om ett företag visar underskott av näringsverksamhet före avdrag för negativt räntenetto och kvarstående räntenetto ska avdragsunderlaget ökas med tidigare års underskott med högst ett belopp som motsvarar årets underskott. För bolag med koncernbidragsspärrade underskott införs en särskild beräkning.

Valutakursförändringar på lånat kapital omfattas av räntedefinitionen vid tillämpning av EBITDA-regeln när valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument. Detta gäller även om skulden och derivatinstrumentet innehas av två olika företag inom intressegemenskapen. Värdeförändringarna på derivatet omfattas också av definitionen. Värdeförändringar på derivatinstrument där den underliggande tillgången är något annat än lånat kapital omfattas inte. Enligt förslaget bör även valutakursförändringar på lånefordringar omfattas. Leverantörsskulder och kundfordringar omfattas inte.

Övriga bestämmelser

• En förenklingsregel införs som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 000 000 kronor. Ett sådant avdrag får göras istället för avdrag enligt den generella ränteavdragsbegränsningen. För företag i intressegemenskap är avdrag enligt förenklingsregeln begränsat till 5 000 000 kronor för intressegemenskapen.
• Regeringen vidhåller sin uppfattning att en gruppregel inte bör införas med motiveringen att en sådan regel skulle leda till stora tillämpningssvårigheter för företagen och för Skatteverket.
• Ett företag som inte kunnat dra av ett tidigare års negativa räntenetto i sin helhet får rulla vidare kvarstående räntenetto sex år. Rätten att använda ett kvarstående räntenetto påverkas vid ägarförändringar.
  Lämnade och mottagna koncernbidrag ska inkluderas vid beräkning av avdragsunderlaget.
• Företag med positivt räntenetto medges avdrag för negativt räntenetto från annat företag. Avdraget får ej överstiga det positiva räntenettot och medges under förutsättning att båda företagen med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra.
• Primäravdrag för hyreshus föreslås uppgående till 2% per år under de sex första åren från färdigställandet.

Tidigare års underskott
Lagrådsremissen innehåller ingen begränsning i rätten att nyttja tidigare års underskott, dock påverkar tidigare års underskott beräkningen av avdragsutrymmet. Se ovan.

Sänkning av bolagsskattesatsen
Bolagsskattesatsen föreslås sänkas i två steg, 2019 till 21,4% och 2021 till 20,6%.

Kommentar

Så presenterade regeringen då äntligen sin lagrådsremiss. Vi konstaterar att regeringen tagit till sig av kritiken och föreslår en mer generös modell än vad som tidigare föreslagits. Utformningen av de riktade begränsningsreglerna motsvarar promemorians medan hybridregeln förändras något. Den generella avdragsbegränsning som nu föreslås om 30% av EBITDA motsvarar också den som förespråkas såväl i ATAD som av BEPS action 4. Vi räknar med att den utökade räntedefinitionen där vissa valutakursförändringar nu ingår kommer väcka många frågor. Vi delar regeringens uppfattning om att EBIDTA regeln blir mer förutsebar än en EBIT baserad regel och välkomnar även att tröskeln för förenklingsregeln höjts även om den alltjämt är onödigt låg. Vidare är det oklart hur regeringen räknat fram att endast 1 % av företagen beräknas omfattas av begränsningsreglerna som nu föreslås.

Vi kommer nu att analysera förslaget i detalj. Hör gärna av er för vidare diskussion!