Läkemedelsbolag nekas att reducera momsen vid lämnande av rabatt

Förvaltningsrätten i Uppsala har i dom den 1 oktober meddelat att rabatter som ett läkemedelsbolag i efterhand lämnat till slutkunder inte berättigar till reducering av beskattningsunderlaget. Som skäl anges att någon moms inte debiterats på försäljningen till slutkunden.    

Läkemedelsbolaget har hos Skatteverket begärt omprövning avseende ett antal redovisningsperioder med anledning av att bolaget i efterhand lämnat rabatter till slutkunder. Den i målet aktuella situationen kan illustreras enligt nedan.

Förvaltningsrätten resonerar kring tidigare praxis från EU domstolen av vilken det framgår att en tillverkare i princip, med hänvisning till neutralitetsprincipen, har rätt att reducera sitt beskattningsunderlag för rabatter som ges i efterhand till slutkonsumenten (C-317/94 Elida Gibbs). EU domstolens argument härför synes ha varit att tillverkaren annars skulle få ett högre beskattningsunderlag än den faktiska ersättning som han erhåller. Förvaltningsrätten anser dock att det framgår av senare praxis från EU domstolen att bedömningen blir annorlunda i situationer där moms inte tas ut i senare led, såsom exempelvis när slutkonsumenten är befriad från moms (C-427/98 Kommissionen mot Tyskland). Eftersom någon moms i dessa fall inte återbetalas till kunden i samband med att rabatten ges kan den som lämnar rabatten inte heller sänka sitt beskattningsunderlag och därmed inte heller sin tidigare redovisade utgående moms. 

Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att en minskning av beskattningsunderlaget enligt momslagen bygger på förutsättningen att det finns moms att återbetala till det led till viken rabatten ges, dvs. rabatten måste inkludera moms. Eftersom så inte var fallet avslog förvaltningsrätten bolagets överklagan av Skatteverkets beslut.

Kommentar

Mot bakgrund av att omständigheterna i det aktuella fallet inte är identiska med den ovan refererade domen C-317/94 Elida Gibbs är förvaltningsrättens slutsats inte helt oväntad även om vi anser att det finns skäl som talar emot den. Att tillåta en reducering av beskattningsunderlaget skulle i det aktuella fallet innebära ett skattebortfall för staten. Mot detta kan bl.a. ställas argumentet att bolaget de facto tvingas betala moms på ett underlag som överstiger den faktiska ersättningen som erhållits. Som bolaget anför innebär en vägrad reducering av beskattningsunderlaget att bolaget drabbas av en moms på 31,5 procent.

Domen har överklagats av bolaget. Företag som har liknande transaktionsflöden bör ändå se över sin hantering av rabatter och följa rättsutvecklingen för att säkerställa att dessa hanteras korrekt ur ett momsperspektiv.