Migrationsverket behöver inte längre återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd

Bakgrund

De nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring trädde i kraft den 15 december 2008. Syftet med reglerna var att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeland och innebar bland annat att den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen som tidigare hade genomförts skulle upphöra. Det nya utgångsläget vid handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd skulle istället vara arbetsgivarnas egen bedömning av behovet av rekrytering av arbetskraft från tredjeland.

Efter införandet av dessa nya regler framkom dock ett missbruk av reglerna. Detta missbruk ansågs bero på bristande efterkontroller samt en avsaknad av sanktioner mot arbetsgivare som inte följde reglerna. Mot bakgrund av detta genomfördes den 1 augusti 2014 författningsändringar som gav Migrationsverket möjlighet att kontrollera bland annat anställningsvillkoren under löpande tillståndstid (7 kap. 7 e § Utlänningslagen om återkallelse av uppehållstilstånd). I samband med detta infördes även en tvingande bestämmelse om återkallelse om förutsättningarna för tillstånd inte längre är uppfyllda eller om anställningen inte påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag. För att en ansökan om förlängt tillstånd ska avslås på grund av att villkoren för arbetstillståndet inte varit uppfyllda, krävs att det har inträffat en förändring i de förhållanden som legat till grund för beviljandet av arbetstillståndet.

Bland annat ska/får den anställdes lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor inte vara sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Migrationsöverdomstolen (MIG 2015:11) har funnit att den strikta tillämpning som lagstiftaren ger uttryck för angående när ett tillstånd ska återkallas innebär att ett motsvarande förhållningssätt bör gälla vid prövning av om arbetstillstånd ska förlängas.

De strikta reglerna kring återkallelse har medfört att flertalet uppehållstillstånd har återkallats och förlängningar har nekats vilket medfört att anställda har utvisats från Sverige med anledning av mindre eller obetydliga misstag i fråga om villkoren för arbetstillstånd.

Regeringens proposition

I propositionen framhålls att syftet bakom reglerna kring återkallelse är att skydda individer från utnyttjande och motverka lönedumping och illojal konkurrens mellan näringsidkare. Som huvudregel ska därför Migrationsverket ha fortsatt möjlighet till återkallellse när villkoren inte är uppfyllda. Det kan emellertid förekomma situationer när en återkallelse utgör en oproportionerlig konsekvens för såväl den anställde som arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan ha gjort misstag som, särskilt om de rättas till, inte nödvändigtvis innebär ett oskäligt utnyttjande av den anställde.

Exempel på ovan kan vara att arbetsgivaren tagit fel på datum för inbetalning av försäkringspremien, att lönen varit för låg på grund av systemfel hos arbetsgivaren vid löneutbetalningen eller att arbetsgivaren har misstagit sig vad gäller vilken lönenivå som är tillräcklig för att villlkoren för arbetstillståndet ska vara uppfyllda eller vilka villkor som gäller i branschen.

Lagändringen syftar till att minska antalet utvisningar som sker på grund av mindre misstag som gjorts av arbetsgivaren. Ändringen introducerar en möjlighet för Migrationsverket att avstå från återkallelse för det fall arbetsgivaren självmant har åtgärdat den brist som annars hade lett till en återkallelse. 

Proportionalitetsbedömning

Riksdagen ställde sig vidare bakom utskottets förslag kring att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kan träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 juli 2018. Förslaget innebär ett införande av en proportionalitetsbedömning och syftet är att säkerställa att en arbetskraftinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren begått mindre eller obetydliga fel i fråga om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. En utredare ska inom kort få uppdrag att lämna förslag på denna lagstiftning. Förslaget ska inlämnas senast den 31 december 2017. 

Deloittes kommentar

Den svenska migrationslagstiftningen har under en längre tid varit föremål för kritik. Den strikta lagstiftningen kring återkallelser, framförallt efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2015:11, har lett till flertalet utvisningar till följd av mindre förseelser från arbetsgivarens sida.

Förslaget ligger väl i linje med den ökade mobilitet som råder på marknaden och det stora behov av arbetskraft som finns inom vissa områden på den svenska arbetsmarknaden. Ändringarna som träder ikraft den 1 december 2017 innebär en efterlängtad lättnad för många arbetsgivare med arbetskraft från utlandet. En arbetsgivare som vet med sig att villkoren för en anställds arbetstillstånd inte har varit uppfyllda under hela tillståndsperioden har från och med den 1 december möjlighet att försöka åtgärda denna brist för att undvika en återkallelse från Migrationsverket. Lagändringen omfattar dock inte de fall då en arbetsgivare varit omedveten om att bristerna har förelegat eller de fall då åtgärden inte har kunnat avhjälpas i efterhand. Förhoppningsvis kommer dessa frågor att adresseras i det lagförslag som regeringen väntas presentera mot slutet av december.