Ny definition av fastighetsbegreppet i momslagen

Under januari månad publicerade Finansdepartementet en promemoria om ny definition av fastighetsbegreppet i momslagen. Förslaget är föranlett av ändringar i EU:s genomförandeförordning, som träder i kraft den 1 januari 2017. Syftet med de föreslagna ändringarna är främst att uppnå en enhetlig tillämpning inom EU.

I momslagen bestäms i dagsläget fastighetsbegreppet med utgångspunkt i jordabalkens fastighetsdefinition. Momslagen innehåller därtill vissa inskränkningar respektive utvidgningar jämfört med jordabalken. I praktiken vägs också EU-domstolens praxis in vid bestämmande av vad som utgör fastighet i momslagens mening. 

I och med ändringen av genomförandeförordningen införs nu en fastighetsdefinition som är direkt gällande i samtliga EU:s medlemsstater. Förordningen föranleder därför vissa ändringar i momslagen, bland annat föreslås att hänvisningen till jordabalken slopas för att ersättas med en hänvisning till genomförandeförordningen. 

Av promemorian framgår sammanfattningsvis att förslaget i stort inte avses innebära några stora materiella förändringar med hänsyn till att redan nuvarande regelverk tolkats mot bakgrund av EU-rättsliga principer och praxis från EU-domstolen. Promemorian framhåller dock att det undantagsvis kan uppkomma vissa förändringar i räckvidden av fastighetsbegreppet, till exempel vad avser sådan utrustning som tidigare klassats som verksamhetstillbehör eller industritillbehör.

Ändringarna i momslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017.

Deloittes kommentar

Även om de föreslagna ändringarna i stort inte borde medföra några radikala förändringar jämfört med idag kan de i vissa fall innebära betydande skillnader. En sådan väsentlig skillnad är att tillämpningsområdet för femårsjämkning verkar utökas på bekostnad av den sedvanliga tioårsjämkningen som gäller på fastighetsområdet. Även tillämpningsområdet för den omvända byggmomsbeskattningen kan komma att ändras då vissa tjänster som i dag omfattas av omvänd skattskyldighet inte längre kommer att omfattas. Det kan också bli tvärtom, det vill säga att installations- och monteringstjänster av sådant som i dag anses som lös egendom kommer att avse fast egendom. Vidare föreslås att momslagens bestämmelse om beskattning av till exempel el, vatten, gas och värme som tillhandahålls som ett led i uthyrningen ska tas bort. Ledning i frågan om dessa tillhandahållanden ska beskattas separat eller som en del av hyran får i stället sökas i EU-domstolens praxis. Detta riskerar att medföra osäkerhet kring vad som gäller om elen till exempel faktureras separat av fastighetsägaren.

Även om det rör sig om relativt begränsade ändringar i momslagen kommer dessa att få stor betydelse för de företag som berörs. Det är också rimligt att tro att fler företag än de som promemorian verkar utgå från kan komma att påverkas av det ändrade regelverket. Det är därför önskvärt att de skillnader som kan komma att uppstå belyses närmare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Fastighetsbolag, byggbolag och andra företag verksamma inom fastighetsområdet bör också se över i vilken utsträckning det nya regelverket kan komma att påverka deras verksamhet.