Ny lag angående kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd

Som Deloitte tidigare informerat om la regeringen i höstas fram en proposition där regeringen föreslog en implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (ICT-direktivet) i svensk rätt.

Den 7 februari 2018 biföll riksdagen regeringens förslag till genomförandet av ICT-direktivet. Lagändringarna kommer att träda i kraft den 1 mars 2018.

De nya lagändringarna innebär att ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd införs som blir aktuellt vid företagsintern förflyttning av chefer, specialister och praktikanter från företag etablerade utanför EES-området och Schweiz. Tillstånden ska betecknas som ICT-tillstånd (Intra Corporate Transfer). Den nya lagen syftar till att underlätta för förflyttningen av arbetstagare inom företagsgrupper – både till och inom EU.

Bakgrund

Den nya lagen innebär ett tillägg av ett nytt kapitel till Utlänningslagen (2005:716) med följande förändringar:

• Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd som avser företagsintern förflyttning av chefer, specialister och praktikanter från företag etablerade utanför EES-området och Schweiz – så kallade ICT-tillstånd.
• Arbetstagare som fått ett beviljat ICT-tillstånd i en annan EU-stat får resa in och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod vid ett bolag som tillhör samma koncern. Vid längre vistelser krävs en ansökan om ett svenskt ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för längre vistelser.
• Familjemedlemmar har rätt till uppehållstillstånd under samma tid som anknytningspersonen.

För ytterligare information om tillståndet, vänligen se Deloittes tidigare immigration alert.

Deloittes kommentar

De föreslagna lagändringarna som Deloitte tidigare informerat om har nu blivit antagna. För närvarande är det svårt att förutse de praktiska effekterna av den nya lagstiftningen utan en konsoliderad praxis från Migrationsverkets sida. Även om lagen listar vilka krav som uppställs för att arbetstagarna ska erhålla ett ICT-tillstånd, återstår det att se vilka dokument som kommer att efterfrågas och vilka krav som kommer att ställas av Migrationsverket i praktiken för att styrka bland annat den sökandes kompetensnivå. Vikten av att rätt SSYK-kod väljs för att säkerställa att tjänsterna klassificeras inom den angivna kategorin av chefer, specialister eller praktikanter kommer dock att vara stor.

De krav som uppställs i nuläget är att de sökande ska ha specialistkunskaper som är väsentliga för ett företags verksamhetsområden, teknik och förvaltning samt besitta en hög kvalifikationsnivå inbegripet hög yrkeserfarenhet för en typ av arbete som kräver särskilt kunnande. I förarbetena till lagen skrivs att Migrationsverket inte kommer att göra någon närmre granskning av arbetstagarens yrkeskvalifikationer, utöver en allmän granskning av arbetstagarens meritförteckning.

Bedömningen huruvida en arbetstagare anses vara en specialist eller inte bör därför ankomma på arbetsgivaren. Deloitte ser baserat på detta vissa svårigheter i praktiken vad avser arbetsgivarnas möjligheter att från fall till fall kunna bedöma huruvida en arbetstagare ska kunna kvalificera som specialist eller inte. 

Utöver tidigare angiven information avseende ICT-tillstånden innehåller betänkandet till den nya lagen ytterligare några relevanta förutsättningar och aspekter som är värda att nämnas:

• En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige om arbetstagaren avser att vistas endast i Sverige, eller om denne avser att vistas i flera medlemsstater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta.
• Tillståndstiden får inte gälla för längre tid än uppdragstiden.
• Regeringen bedömer att en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska kunna ansöka om och beviljas ett nationellt arbets- och uppehållstillstånd efter inresan i Sverige om villkoren för det nationella tillståndet har varit uppfyllda. Det återstår att se hur ett spårbyte från ett ICT-tillstånd till ett vanligt arbets- och uppehållstillstånd kommer att se ut i praktiken. Dock bör en möjlighet finnas att göra ett spårbyte inifrån Sverige utan att lämna Sverige under handläggningstiden. Om arbetstagaren vill ansöka om en förlängning efter att maximal tillståndstid har uppnåtts behöver denne lämna Sverige för ett tredje land och ansöka på nytt.
• Tiden som arbetstagaren innehaft ett ICT-tillstånd kommer att beaktas vid en senare ansökan om permanent uppehållstillstånd. Ett permanent uppehållstillstånd ska därför kunna beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett av Sverige utfärdat ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, EU-blåkort eller ett arbets- och uppehållstillstånd. 
• Enligt 6b kapitel 3§ kan ett ICT-tillstånd inte beviljas om utlänningen är bosatt inom Europeiska unionen, är EES medborgare eller medborgare i Schweiz. Det krävs således att ansökan görs av arbetstagare som är bosatta i tredje land.
• En webbansökan på Migrationsverkets hemsida kommer att finnas tillgänglig från och med april 2018. Innan dess kan arbetstagaren enbart ansöka via en pappersansökan. Ansökningsblanketten kommer att finnas tillgänglig för nedladdning från och med 1 mars 2018. Handläggningstiden bör ej överstiga 90 dagar och tillstånden kommer inte att omfattas av certifieringen för snabbare handläggningstider. Kostnaden för att ansöka om ett tillstånd är 2 000 SEK.
• Reglerna är överordnade de nationella reglerna om arbetstillstånd. Det innebär att personer som uppfyller kravet för ett ICT-tillstånd inte kan beviljas arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen.

Deloitte ställer sig positiva till den nya lagen då den medför en välkommen förbättring vad avser möjligheten att utföra uppdrag inom mer än ett EU-land under samma tillstånd. Den sista punkten ovan bör dock kunna innebära negativa konsekvenser för arbetsgivare som i dagsläget förflyttar chefer, specialister och praktikanter inom en global koncern. Dessa arbetsgivare har tidigare kunnat ansöka om ett arbets- och uppehållstillstånd inom den certifierade processen och därmed kunnat erhålla ett tillstånd inom 10 dagar.

Mot bakgrund av att handläggningstiden för ICT-tillstånden är max 90 dagar och arbetsgivaren själv inte kommer att kunna välja ett vanligt arbets- och uppehållstillstånd istället för ICT-tillståndet, är det viktigt att Migrationsverkets handläggning inte blir avsevärt längre än den certifierade processen då detta i flera fall kommer att medföra negativa konsekvenser för bolags verksamhet.

Deloitte kommer att bevaka hur Migrationsverket implementerar lagen i sina interna processer samt vilka dokument och vilken information som kommer att krävas från arbetsgivarna respektive arbetstagarna för att få ett ICT-tillstånd godkänt.