Ny praxis från Högsta försvaltningsdomstolen

Bakgrund

Sedan år 2000 har Sverige regler om skattelättnader för utländska nyckelpersoner och experter, även kallad expertskatt. Reglerna innebär att individer som beviljas skattelättnad kan undanta 25 % av sin bruttoinkomst från beskattning i Sverige under en begränsad tidsperiod om fem år. Reglerna träffar individer bosatta utomlands som svenska bolag vill anställa i Sverige och som besitter en särskild typ av kompetens. För att beviljas skattelättnad gäller bland annat följande:

• Individen får inte vara svensk medborgare,
• Individen får inte ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas,
• Individen får inte ha för avsikt att vistas i Sverige i mer än fem år,
• Arbetsgivaren ska höra hemma i Sverige eller vara ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
• Ansökan om skattelättnad måste inkomma senast tre månader efter att arbetet i Sverige påbörjats.

Vidare måste individen anses vara expert eller nyckelperson i lagens mening för att beviljas skattelättnader, vilket brukar refereras till som kompetensregeln. Eftersom reglerna om vem som anses vara expert eller nyckelperson ansågs svåra att tillämpa i praktiken infördes år 2012 en möjlighet att direkt kvalificera för skattelättnad på grund av ersättningsnivå. De nya reglerna träffar individer som har en månatlig bruttoersättning som överstiger två prisbasbelopp, vilket för inkomstår 2021 uppgår till SEK 95 201.

Det är vanligt förekommande att skattelättnader på ersättningsnivå söks när en individ skickas från ett utländskt bolag till ett svenskt bolag inom samma koncern. Individen erhåller då ofta ersättning från både det utländska bolaget och den nya svenska arbetsgivaren genom så kallad split payroll. Fråga uppkommer då vilka ersättningar som kan beaktas vid bedömning av skattelättnad på ersättningsnivån. Ersättning som erhålls från den svenska arbetsgivaren är normalt sett oproblematisk och räknas därmed in i underlaget. Ifråga om ersättning som utges av ett utländskt bolag gäller dock att betalningsförmedling behöver ske mellan det utländska bolaget och den svenska arbetsgivaren för att även den utländska delen av ersättningen ska kunna beaktas vid bedömningen om ersättningsnivån är uppfylld. Med betalningsförmedling åsyftas att det utländska bolaget endast verkställer utbetalningen på den svenska arbetsgivarens vägnar.

I flera fall har dock ersättning som utbetalats från utlandet inte beaktats som underlag för ersättningsnivån, trots att dokumentation kring betalningsförmedling funnits på plats, varför det har funnits en osäkerhet kring vad som gäller.

Nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen har den 25 november 2021 förtydligat vad som gäller när ersättning erhålls både från en svensk och en utländsk arbetsgivare. En individ som var anställd i ett tyskt bolag kom till Sverige för att arbeta för ett svenskt bolag inom samma koncern. Individen erhöll ersättning från både det tyska koncernbolaget och den svenska arbetsgivaren. Den ersättning som utbetalades från den svenska arbetsgivaren uppfyllde dock inte ensamt kravet på ersättningsnivå. Frågan i målet var om lön och annan ersättning som betalas ut av någon annan än den svenska arbetsgivaren skulle kunna beaktas vid prövning om ersättningsnivån är uppnådd.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sina domskäl att bakgrunden till att skattelättnader enligt ersättningsnivån infördes var för att förenkla processen genom att införa ett objektivt krav. Syftet var att parter vid ingående av anställningsavtal på ett enkelt sätt själva ska kunna bedöma om kraven för expertskatt är uppfyllda. Vidare menar Högsta förvaltningsdomstolen att det enda krav som uppställs i lagtexten är att ersättningen som utbetalas ska avse arbete i Sverige. Hur själva utbetalningen av ersättning går till ska därför sakna betydelse. Det som är avgörande i bedömningen är istället om ersättningen som betalas ut utgör en kostnad i den svenska arbetsgivarens verksamhet.

I nu aktuellt fall ingick den ersättning som utbetalades av det tyska bolaget i den svenska arbetsgivarens lönekostnader. Vidare var individen ifråga tjänstledig från sin tyska anställning under tiden individen arbetade i Sverige för den svenska arbetsgivaren. Högsta förvaltningsdomstolen anser mot denna bakgrund att även den del av ersättningen som utbetalades av det tyska bolaget kan beaktas och ersättningsnivån var därmed uppfylld, varför målet återförvisades till Forskarskattenämnden för prövning av övriga förutsättningar.

Deloittes kommentar

Avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen är mycket välkommet då det bidrar till en ökad förutsägbarhet för bolag och individer som önskar att ansöka om expertskatt. Avgörandet bekräftar även den syn Deloitte under lång tid har haft. Vi ser även att detta kommer att öka möjligheten att attrahera kvalificerad arbetskraft till Sverige.

Det är fortsatt mycket viktigt att, i fall där betalningsförmedling föreligger, kunna visa att lönekostnaden för den anställde slutligen utgör en kostnad i den svenska arbetsgivarens verksamhet. Vidare måste individen fortsatt ha en svensk arbetsgivare för att kunna beviljas skattelättnader.

Ett beslut om skattelättnader kan även innebära stora besparingar för bolag eftersom bolaget som arbetsgivare endast betalar svenska sociala avgifter på den ersättning som är skattepliktig i Sverige. För bolagets del innebär det således att bolagets underlag för sociala avgifter reduceras med 25 % av bruttoersättningen.

Om ert bolag har frågor kring hur ni kan använda er av reglerna kring skattelättnader är ni varmt välkomna att kontakta oss.

Kontakta oss

Anna Sabelström Holmberg
Partner | Tax & Legal | Global Employer Services | Deloitte AB
Certified Tax Advisor FAR
+46 73 397 13 04 | aholmberg@deloitte.se

Joel Salamon
Manager | Tax & Legal | Deloitte AB
Certified Tax Advisor FAR
+46 70 080 25 98 | jsalamon@deloitte.se

William Bill Allen
Consultant | Tax & Legal | Global Employer Services | Deloitte AB
+46 70 080 43 10 | wilallen@deloitte.se