Ny proposition angående kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare

Bakgrund

Enligt gällande rätt ska som huvudregel samtliga tredjelandsmedborgare, det vill säga icke EU/EES-medborgare, som ska vistas i Sverige i mer än tre månader ha ett uppehållstillstånd. Vissa undantag finns för utlänningar som har visering för en längre tid än tre månader.
 
För att få utföra arbete i Sverige krävs som huvudregel även ett arbetstillstånd för andra än EU/EES-medborgare personer med uppehållsrätt/permanent uppehållstillstånd i Sverige eller från Schweiz. Utlänningslagens bestämmelser om arbetstillstånd är i huvudsak generella och gäller för alla slag av arbeten. Undantag från kravet på arbetstillstånd finns dock sedan tidigare för vissa yrkesgrupper. Exempelvis:

• Specialister inom en internationell koncern (vistelsen i Sverige får sammanlagt inte överstiga en period om tolv månader)
  
• Anställda inom en internationell koncern som ska delta i praktik, utbildning eller genomföra tester, förbereda eller avsluta leveranser eller liknande i Sverige (vistelsen i Sverige får sammanlagt inte överstiga tre månader under en tolvmånadersperiod) 

Dessa är undantagna kravet på arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Som förordningen är utformad avseende specialister- samt praktikanter behövs dock en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd skickas in till Migrationsverket, om den sammanlagda arbetsperioden överstiger restriktionerna för de respektive undantagen. För vistelser som överstiger tre månader behöver arbetstagaren dock alltid ansöka om uppehållstillstånd.

Regeringens proposition

Regeringen proposition föreslår en implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (ICT-direktivet) i svensk rätt. Syftet med ICT-direktivet är att förenkla för arbetsgivare att flytta kompetens både till och inom EU mellan olika företag inom samma koncern för att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomi.
 
Förslaget innebär ett tillägg av ett nytt kapitel till Utlänningslagen (2005:716) med följande förändringar:

• Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd som avser företagsintern förflyttning av chefer, specialister och praktikanter från företag etablerade utanför EES-området och Schweiz – så kallade ICT-tillstånd
• Arbetstagare som fått ett beviljat ICT-tillstånd i en annan EU-stat får resa in och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod vid ett bolag som tillhör samma koncern. Vid längre vistelser krävs en ansökan om ett svenskt ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för längre vistelser
• Familjemedlemmar har rätt till uppehållstillstånd under samma tid som anknytningspersonen

Ansökan om ett ICT-tillstånd sker före inresan till EU. För att ett ICT-tillstånd ska beviljas krävs att följande förutsättningar är uppfyllda:

• Arbetstagaren ska vara anställd av ett bolag etablerat utanför EES och Schweiz och det ska finnas en avsikt att arbeta mer än 90 dagar i ett företag som är etablerat i Sverige och som ingår i samma koncern som anställningsbolaget
• Arbetstagaren ska utan uppehåll ha varit anställd i företaget under minst tre månader innan flytten
• Arbetstagaren erhåller ersättning som inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller branschpraxis samt övriga arbetsvillkor inte är sämre än vad som gäller enligt utstationeringslagen
• Anställningen ska göra det möjligt att försörja sig
• Arbetstagaren ska vid en vistelse i Sverige som kommer att pågå i högst ett år kunna visa att denne har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring
• Arbetstagaren har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs enligt yrkeskravet eller har en sådan utbildning som krävs för praktiken
• Arbetstagaren ska efter förflyttningens slut kunna överflyttas till en annan enhet inom företagsgruppen i tredje land
• Arbetstagaren får inte utgöra ett hot mot allmän ordning etc.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter.
 
Implementering 
Förutsatt att förslaget godkänns av riksdagen föreslås ändringarna träda i kraft den 1 mars 2018. Regeringen är angelägen om en skyndsam utredning då ICT-direktivet enligt artikel 27 i Europeiska unionens stadga skulle ha implementerats senast den 29 november 2016.
 
Efter att ICT-direktivet har genomförts i svensk rätt kommer de allmänna bestämmelserna om arbetstillstånd att gälla vid sidan av bestämmelserna om företagsintern förflyttning. Om en individ omfattas av förutsättningarna för ICT-tillståndet får inte något annat arbetstillstånd utfärdas.

Deloittes kommentar

Regeringens förslag medför en välkommen förbättring vad avser möjligheten att utföra uppdrag inom mer än ett EU-land under samma tillstånd. I nuläget krävs det för arbete i mer än ett EU-land att arbetstillstånd erhålles i vartdera landet där arbetet är tänkt att utföras. Detta medför flera och potentiellt utdragna ansökningsperioder och vilket motverkar en smidig och verksamhetsstyrd mobilitet.
 
Även om det föreslagna ICT-tillståndet endast är tillämpligt för vissa yrkesgrupper bör förenklingen för dessa medföra en möjlighet för företag att på ett enklare sätt dela specialistkompetenser inom en företagsgrupp genom att låta en tredjelandsmedborgare röra sig friare inom EU för att dela med sig av kunskap alternativt för en praktikant att inhämta kunskap från andra företag inom koncernen. Detta bör, i enlighet med syftet till propositionen, kunna stärka EU:s konkurrenskraft genom enklare processer samt få en positiv ekonomisk effekt.
 
Även om det i propositionen listas vilka krav som kommer att ställas för arbetstagarna för att de ska erhålla ett ICT-tillstånd, återstår det att se vilka dokument som kommer att efterfrågas och vilka krav som kommer att ställas av Migrationsverket i praktiken för att styrka bland annat kompetensnivå. Vikten av att till exempel rätt SSYK-kod väljs för att säkerställa att tjänsterna klassificeras inom den angivna kategorin av chefer, specialister eller praktikanter kommer att vara stor. Vidare återstår att se om dessa tillstånd kommer att omfattas av certifieringen för snabbare handläggningstid men i nuläget är förslaget att handläggningstiden ska vara max 90 dagar.
 
Deloitte ställer sig positiva till förslaget och kommer att bevaka utvecklingen vidare.