Hot topics in global tax

Artikel

Ny skattereform på ingång?

Nu diskuteras en förändring av skattelagstiftningen – särskild studie lämnad av Finanspolitiska rådet

Publicerad: 2020-06-26

Bakgrund

Skattelagstiftningen är en lagstiftning som är starkt påverkad och styrd av det politiska läget och är föremål för ständig förändring. Den stora skattereformen 1990/91 byggde på principen om likformig beskattning av olika inkomstslag och syftade till att förenkla och effektivisera skattesystemet. Sedan reformen har lagstiftningen förändrats över femhundra gånger enligt Riksrevisionen. Genom förändringarna har det ursprungliga syftet med likformighet och effektivitet successivt urholkats.

Förändringarna har resulterat i en mycket komplex och svårtillämpad lagstiftning. Därtill har ändringarna lett till omotiverade skillnader i form av stora skattekilar och klyftor både inom samma inkomstslag och mellan de olika inkomstslagen. Skillnaderna skapar incitament till inkomstomvandling och leder till en rättsosäkerhet i beskattningen.

Diskussionen kring en ny skattereform och behovet av en översyn har diskuterats inom branschen under en längre period. Studien från Finanspolitiska rådet är ännu ett inlägg i debatten som belyser behovet av en översyn. Syftet med studien är att visa att det finns möjligheter att göra skattesystemet enklare och samhällsekonomiskt effektivare utan att det behöver påverka skatteintäkterna eller inkomstfördelningen.
 

Finanspolitiska rådets studie

I studien diskuteras hur man kan skapa ett optimalt skattesystem där neutralitet och likformighet får större genomslag och där incitamenten till skatteplanering och skattefusk minskas.

Bland de faktorer som identifieras i studien som leder till en sämre effektivitet och större beteendeeffekt framhålls särskilt den stora skillnaden i skattekil mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Vidare framhålls en komplicerad kapitalinkomstbeskattning med åtminstone fem olika skattesatser och två principiellt olika metoder för beskattning (konventionell beskattning och schablonbeskattning) som en bidragande faktor till systemets otydlighet. En särskilt komplicerad del av kapitalinkomstbeskattningen utgörs enligt studien av de så kallade 3:12-reglerna, det vill säga beskattningen av fåmansbolag. Regler som tillkommit för att motverka incitamenten som finns till inkomstomvandling från arbetsinkomst till kapitalinkomst medför enligt rådet betydande skatteplanering.

Som en faktor nämns även den komplicerade mervärdesskattelagstiftningen med tre olika skattesatser och med viss konsumtion som är helt momsbefriad. Även beskattningen av bostäder med hyresrätt jämfört med äganderätt tas upp som en bidragande faktor där hyresrätten är skattemässigt missgynnad jämfört med en ägd bostad, vilket snedvrider val av boendeform enligt rådet.

För att uppnå ett optimalt skattesystem diskuteras att likformigheten i beskattning mellan inkomstslagen bör bli större, samt att olika inkomster inom samma inkomstslag bör beskattas enhetligt. De förändringar av skattesystemet som analyseras i rapporten innebär att beskattningen av förvärvsinkomster bör göras enklare genom ett enhetligt skatteavdrag. Skattekilarna förväntas bli mindre genom att den statliga skatten sänks för att uppnå större likformighet med kapitalinkomstbeskattningen. Beskattningen av alla kapitalinkomster, inklusive inkomster i form av hyresvärdet av ägda bostäder, bör bli likformig. Därtill bör momsen vara enhetlig genom en och samma skattesats.
 

Finanspolitiska rådets förslag på förändringar

I studien lägger rådet fram två olika alternativ till förändring, nedan benämnt alternativ A och B.

Tjänsteinkomst

I studien föreslås en statlig skatt på 10 procent i alternativ A och 5 procent i alternativ B. Jobbskatteavdrag, grundavdrag och förhöjt grundavdrag föreslås tas bort och ersättas av ett enhetligt skatteavdrag på 0,75 prisbasbelopp (pbb) (35 475 kronor år 2020) i alternativ A och 0,79 pbb (37 367 kr) i alternativ B.
 

Kapitalbeskattning

En enhetlig skatt på 30 procent föreslås i alternativ A och 35 procent i alternativ B. 3:12-reglerna bör ändras genom att hela kapitalinkomsten tas upp till beskattning i stället för två tredjedelar. Skattesatsen på 30 procent i alternativ A gör att marginalskatten på förvärvsinkomst under skiktgränsen för statlig skatt och kapitalinkomst blir ungefär lika. I alternativ B blir marginalskatten över skiktgränsen ungefär lika med kapitalinkomstskatten. 3:12 reglerna ändras för att minska incitamenten för inkomstomvandling.

Bostadsbeskattning

Ägda bostäder beskattas enhetligt genom en löpande skatt på avkastning och värdestegring. Avkastningen bör beräknas på taxeringsvärdet och år 2020 uppskattas skatten enligt rådets förslag till 0,97 procent av taxeringsvärdet i alternativ A och 1,13 procent i alternativ B. Vid försäljning beskattas faktisk kapitalvinst med gällande kapitalvinstskattesats. Vid försäljning bör den schabloniserade värdeökningen korrigeras så att den verkliga nominella värdeökningen blir beskattad genom att avdrag görs med tidigare inbetald löpande kapitalvinstskatt. Ingen ränta läggs på uppskjuten kapitalvinst på bostad. Om den justerade reavinsten understiger en reavinst motsvarande 2 procent per år bör avdragsrätt ges.

Mervärdesskatt

Enhetlig moms på 21 procent föreslås oavsett vilken vara/tjänst som omsätts.
 

Deloittes kommentar

Rådets studie bygger i hög grad på komplexiteten som skapas i ett skattesystem vid användning av flertalet olika skattesatser. Studien lyfter främst fram de finanspolitiska, konjunkturmässiga och nationalekonomiska aspekterna av skattelagstiftningen och belyser inte i sig skattelagstiftningens utformning i någon större utsträckning. Skattesatser i all ära, men lagstiftningens komplexitet och anpassningen till det samhälle vi lever i idag innebär enligt Deloitte en mer genomgående översyn av skattelagstiftningen.

Med detta sagt välkomnar även Deloitte en ny skattereform och ser ett stort behov av förändring för att säkerställa en högre grad av likformighet och rättssäkerhet i beskattningen. Behovet av en uppdaterad skattelagstiftning finns inte enbart utifrån de aspekter rådet identifierat i sin rapport utan även för att bättre spegla det samhälle vi lever i idag. I studien föreslås en hel del bra åtgärder för att lätta på skattetrycket för tjänsteinkomst, för att minska skattekilarna och neutralisera skattesystemet.

Vi väntar därmed med spänning på att se hur Riksdagen kommer att bemöta studien och vad nästa steg är. Vår förhoppning är att Riksdagen tar hänsyn till rådets analys och kommentarer i denna del i en eventuell kommande proposition.

I studien nämns 3:12 reglerna som en särskilt komplicerad del av skattesystemet. Deloitte delar denna uppfattning och ser ett behov av att 3:12 reglerna ses över separat. En förändring av skattesatsen och beskattningen i sig påverkar inte komplexiteten av reglerna. Deloitte ser därför även fram emot ytterligare förslag kring hur 3:12 reglerna ska kunna förbättras.

Vad är Finanspolitiska rådet?

Finanspolitiska rådet är en myndighet som har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Rådets ledamöter är verksamma inom nationalekonomi, finansiell och internationell ekonomi. Rådets uppgift är bland annat att bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. 

Kontakta oss

Lina Thörn
Manager
lithorn@deloitte.se

Lars Franck
Partner
lfranck@deloitte.se

Natalie Hirsh
Consultant
nhirsh@deloitte.se

Hade du nytta av den här informationen?