Rapporteringsskyldighet för skatterådgivare

1. DAC 6

Rådets direktiv (EU) 2018:822, även kallat DAC 6, trädde ikraft den 25 juni 2018. Direktivet innebär en omfattande skyldighet för rådgivare, eller i vissa fall skattebetalare, att rapportera så kallade gränsöverskridande rapporteringspliktiga arrangemang till skattemyndigheterna inom en viss angiven tid. Direktivet syftar till att bekämpa potentiellt aggressiv skatteplanering genom att öka transparensen och har sin grund i BEPS-arbetet inom OECD (åtgärd 12). I samband med direktivets ikraftträdande publicerade Deloitte artikeln ”Nytt EU direktiv om rapporteringsskyldighet till myndigheterna”. Läs mer här. 

2. Den svenska utredningens betänkande, SOU 2018:91

2.1. Bakgrund

Regeringen beslutade den 6 april 2017 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa en skyldighet för bland andra skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg (dir. 2017:38). Uppdraget kom att omfatta en utredning om införandet av en rapporteringsskyldighet i enlighet med DAC 6. Utredningens betänkande, SOU 2018:91, publicerades den 15 januari 2019. Här kan du läsa betänkandet i dess helhet. Nedan följer en kort sammanfattning.

2.2. Vem ska rapportera?

Det är primärt rådgivare, vilket inte behöver vara skatterådgivare utan även andra som rådger kring arrangemang som kan få skattemässiga effekter, som föreslås bli rapporteringsskyldiga. Även användare, det vill säga i regel skattebetalare, föreslås bli rapporteringsskyldiga i vissa fall, främst när det inte finns någon rådgivare.

Särskilda bestämmelser föreslås för situationer där det finns flera rådgivare eller användare, eller då någon är rapporteringsskyldig i flera olika EU-länder. Dessa bestämmelser innebär generellt sett att det är tillräckligt att uppgifter lämnas av enbart en aktör och bara i ett land.

2.3. Vad ska rapporteras?

Det är arrangemang som uppvisar ett eller flera så kallade kännetecken, i vissa fall kopplade till en skatteförmån, som ska rapporteras in till Skatteverket. Förslaget stämmer i huvudsak överens med DAC 6 men utvidgar rapporteringsskyldigheten till viss del.

Att märka särskilt är att utredningen föreslår att även rent inhemska arrangemang, som uppvisar ett eller flera kännetecken, ska omfattas. Det är en utvidgning av DAC 6 som istället begränsar rapporteringsskyldighet till enbart gränsöverskridande arrangemang. I fråga om rent inhemska arrangemang föreslår den svenska utredningen ett undantag för arrangemang vars skattemässiga effekter är en direkt följd av skattelagstiftningen.

DAC 6 har direkt effekt på nationell rätt, vilket innebär att Sverige som medlemsstat måste införa regler om rapporteringsskyldighet för vissa gränsöverskridande arrangemang. Utredningens förslag att även rent inhemska arrangemang ska omfattas är emellertid en fråga för den svenska lagstiftaren. Det återstår därför att se om även inhemska arrangemang kommer att bli rapporteringspliktiga.

2.4. Vilka skatter omfattas?

I fråga om rent inhemska arrangemang föreslås en begränsning till skatt som tas ut enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I fråga om gränsöverskridande arrangemang motsvarar tillämpningsområdet det som gäller för DAC 6, det vill säga direkt skatt, exempelvis inkomstskatt och kupongskatt. Det föreslagna regelverket omfattar alltså inte indirekt skatt, exempelvis mervärdesskatt.

2.5. Sanktioner

För sen eller otillräcklig rapportering föreslås beläggas med sanktioner, så kallad rapporteringsavgift. För rådgivare uppgår avgiften till minst 15 000 kr och max 500 000 kr, beroende på omsättning och hur sent rådgivaren lämnar (tillräckliga) uppgifter. För användare uppgår avgiften till minst 7 500 kr och max 250 000 kr, beroende på omsättning i de fall överträdelsen begås i den uppgiftsskyldiges näringsverksamhet och hur sent användaren lämnar (tillräckliga) uppgifter.

2.6. Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Uppgifter ska lämnas om arrangemang där någon omständighet som utlöser uppgiftsskyldighet har inträffat efter den 30 juni 2020. Uppgifter ska även lämnas om sådana gränsöverskridande arrangemang som är rapporteringspliktiga enligt DAC 6 och där det första steget har genomförts mellan den 25 juni 2018 och den 30 juni 2020. Bestämmelserna om rapporteringsavgift ska inte tillämpas på sådana arrangemang som är rapporteringspliktiga enligt DAC 6 och där det första steget har genomförts mellan den 25 juni 2018 och den 30 juni 2020.

2.7. Kritik mot utredningens förslag

Skattskyldiga juridiska och fysiska personer har redan idag en mycket långtgående skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket. Trots denna uppgiftsskyldighet är det utredningens bedömning att Skatteverket ofta inte får tillräcklig information om nya så kallade skatteupplägg förrän i ett relativt sent skede. Tidig information om nya skatteupplägg och hur många som marknadsför, förmedlar och använder dem, skulle enligt utredningen förbättra Skatteverkets kontrollverksamhet och öka möjligheterna att tidigt täppa till luckor i skattelagstiftningen.

Det har emellertid riktats skarp kritik mot utredningens förslag. Rapporteringsskyldigheten kommer att medföra en omfattande och betungande administration som inte står i proportion till reglernas syfte. Kritikerna menar att den uppgiftsskyldighet som redan i nuläget åvilar skattebetalarna är tillräcklig för att Skatteverket ska kunna kartlägga eventuella skadliga skatteupplägg och att förslaget bygger på direkt felaktiga antaganden i fråga om förekomsten av sådana skatteupplägg.

2.8. Kontakt

Deloitte följer naturligtvis utvecklingen vartefter lagstiftningsprocessen fortlöper. Om du har frågor om hur vi arbetar med de uppdrag som kan komma att omfattas av rapporteringsplikt eller hur du som skattebetalare ska förhålla dig till rapporteringsskyldigheten kontaktar du din skatterådgivare eller Frida Haglund, Lars Franck, Torbjörn Hagenius eller Joachim Agrell för vidare information.