Skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln vid avbruten utlandstjänst på grund av covid-19 – vad gäller?

Inledning 

Deloitte har tidigare beskrivit sexmånadersregeln i inkomstskattelagen 3:9 samt hur den så kallade säkerhetsventilen i inkomstskattelagen 3:13 skulle kunna komma att tillämpas med anledning av covid-19. Artikeln återfinns här.

Skatteverket har nu publicerat en vägledning där man ger sin syn på säkerhetsventilen samt även redogjort för olika typfall där säkerhetsventilen kan bli tillämplig.

Bakgrund 

För att tjänsteinkomst som är intjänad i utlandet ska kunna undantas från svensk beskattning i enlighet med sexmånaders- eller ettårsregeln gäller bland annat att individen inte vistas i Sverige mer än i genomsnitt sex dagar per varje hel månad eller 72 dagar per anställningsår samt att anställningen och vistelsen utomlands pågår under minst sex månader (sexmånadersregeln) respektive ett år (ettårsregeln). För att sexmånadersregeln ska kunna tillämpas krävs dessutom att inkomsten beskattas i arbetslandet.

För det fall antalet tillåtna dagar i Sverige överskrids kan det finnas möjlighet att använda säkerhetsventilen som under vissa förutsättningar ändå medger skattebefrielse i Sverige även om kvalifikationsperioden inte är uppfylld. För att säkerhetsventilen ska kunna tillämpas behöver följande tre kriterier vara uppfyllda:

1. Den anställde har, vid arbetets påbörjan, haft goda grunder att anta att inkomsten skulle vara skattefri i Sverige i enlighet med samtliga kriterier i sexmånaders- eller ettårsregeln.
2. Avbrottet i utlandsvistelsen beror på förhållanden som individen själv inte kan påverka.
3. Det är uppenbart oskäligt att inkomsten beskattas i Sverige.

Vägledning från Skatteverket 

Skatteverket meddelar nu att man anser att avbrott i utlandstjänstgöringen på grund av covid-19 är en sådan omständighet då säkerhetsventilen kan vara tillämplig. Detta oavsett om individen blir sjuk eller inte.

Ifråga om kriteriet att den anställde, vid arbetets påbörjan, ska ha haft goda grunder att tro att inkomsten skulle vara skattebefriad så menar Skatteverket vidare att ett kontrakt som föreskriver att arbetet utomlands ska vara i minst sex månader (för sexmånadersregeln) respektive minst ett år (för ettårsregeln) uppfyller kravet att den anställde på goda grunder kunde tro att denne skulle uppfylla tidskravet utomlands. För de fall där anställningsavtalet gäller exakt sex månader respektive exakt ett år behöver utlandsvistelsen ha påbörjats dag ett för att kriteriet ska anses vara uppfyllt.

I en situation där utlandsarbetet har avbrutits tidigare än väntat och då den anställde inte kommer att återvända utomlands anser Skatteverket att inkomsten hänförlig till arbetet utomlands fram till avbrottet kan vara skattefri enligt säkerhetsventilen. Detta gäller om förutsättningarna för skattefrihet uppfyllts fram till avbrottet och att arbetet utomlands pågått minst tre månader om sexmånadersregeln ska tillämpas respektive minst sex månader om ettårsregeln ska tillämpas.

I en situation där avbrott leder till att arbetsperioderna före och efter avbrottet blir för korta för skattefriheten, meddelar Skatteverket vidare att perioderna kan läggas samman under förutsättning att det utifrån kontraktet för utlandsarbetet framgår att arbetet avsetts att pågå så länge att inkomsten skulle komma att vara skattebefriad i Sverige.

Inkomst hänförlig till arbete i Sverige under själva avbrottet kan däremot inte undantas med tillämpning av säkerhetsventilen då grundkravet är att det ska röra sig om en anställning som innebär att den anställde vistas utomlands. För period spenderad i Sverige faller bedömningen tillbaka på förhållandena i det specifika fallet och dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och tjänstgöringslandet.

Skatteverket har även exemplifierat sin syn på hur säkerhetsventilen kan tillämpas genom ett par typfall, läs mer här.

Deloittes kommentar 

Under de senaste månaderna har det förelegat en stor osäkerhet för de tusentals arbetstagare som är utsända av svenska företag för att arbeta utomlands med avsikten att tillämpa exempelvis sexmånadersregeln.

Deloitte välkomnar att Skatteverket nu klargjort att de accepterar covid-19 som en generell godtagbar grund för ett sådant förhållande som individen själv inte kan påverka. Därmed förutses ej någon specifik uppföljning av Skatteverket kring risker i det enskilda fallet för att skattebefrielse ska kunna medges. Detta förutsätter dock att avbrottet i utlandsvistelsen faktiskt är förorsakat av covid-19.

Vidare gäller även fortsättningsvis att det ska vara uppenbart oskäligt att inkomsten beskattas i Sverige och Skatteverket har genom flera typfall nu redogjort för sin syn här. Denna vägledning förväntas ge en större förutsebarhet för det skattemässiga utfallet i olika situationer i samband med beskattningen för innevarande år och inför deklarationsinlämningen våren 2021.

Skatteverket anger att arbete utfört från Sverige inte kan inräknas i arbetet utomlands, vilket är ett grundläggande krav för skattebefrielse. Det finns dock situationer där också inkomsten som tjänas in under avbrottet i Sverige kan omfattas av skattefrihet, varför man noga bör utvärdera möjligheten att använda 183-dagarsregeln i tillämpligt skatteavtal för att undanta inkomsterna från svensk beskattning. Särskilt i de fall som så kallat nettolönekontrakt tillämpas kan arbetsgivarens kostnad öka markant ifall skattebefrielse i Sverige inte skulle medges, varför vår rekommendation är att man redan nu bör se över den faktiska situationen för respektive utlandsanställd.

Mer om covid-19 

På vår temasida för covid-19 hittar du fler artiklar med syftet att hjälpa företag att hantera risker kopplade till rådande situation. Sidan uppdateras löpande med artiklar från Deloittes specialister i Sverige och globalt.

Till temasidan

Kontakta oss

Anna Sabelström Holmberg
Partner
+46 73 397 13 04
aholmberg@deloitte.se

Oscar Rosendahl
Manager
+46 70 080 22 29
orosendahl@deloitte.se

Hanna Lordh
Associate
+46 70 080 31 39
hlordh@deloitte.se